1 - 8 av 8
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Disputation: 2020-04-07 13:00
    Gallinaro, Julia
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Datavetenskap. Bernstein Center Freiburg and Faculty of Biology, University of Freiburg, Germany.
    Neuronal assembly formation and non-random recurrent connectivity induced by homeostatic structural plasticity2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Plasticity is usually classified into two distinct categories: Hebbian or homeostatic. Hebbian is driven by correlation in the activity of neurons, while homeostatic relies on a negative feedback signal to control neuronal activity. Since correlated activity leads to strengthened synaptic contacts and formation of cell assemblies, Hebbian plasticity is considered to be the basis of learning and memory. Stronger synapses, on the other hand, promote stronger correlation. This positive feedback loop can lead to instability and homeostatic plasticity is thought to play a role of stabilization. The experimentally observed time scales of homeostatic plasticity, however, are too slow to compensate for the fast Hebbian changes. Therefore, the exact way multiple types of plasticity interact in the brain remains to be elucidated. In this thesis, we will show that homeostatic plasticity can also have interesting effects on network structure. We will show that homeostatic structural plasticity has a Hebbian effect on the network level, and it comprises two separate time scales, a faster for learning and a slower for forgetting. Using a model of classical conditioning task, we will show that this rule can perform pattern completion, and that network response upon stimulation is gradual, reflecting the strength of the memory. Furthermore, we will show that networks grown with homeostatic structural plasticity and a broad distribution of target rates exhibit non-random features similar to some of those found in cortical networks. These include a broad distribution of in- and outdegrees, an over-abundance of bidirectional motifs and scaling of synaptic weights with the number of presynaptic partners. Overall, we will use simulations of spiking neural networks and mathematical tools to show that there is more to homeostatic plasticity than just controlling network stability. It remains an open question, however, the extent to which homeostatic plasticity can be accounted for structural features found in the brain.

  • Disputation: 2020-04-15 10:00 Stockholm
    Safavi Nick, Arash
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Materialvetenskap, Metallernas gjutning.
    Pores, inclusions and electromagnetic stirring: Topics from the continuous casting of steel2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen fokuserar på två frågeställningar som är relevanta för stränggjut-ning av stål med avseende på deras betydelse för kvaliteten på den stelnadestrukturen. Den första frågeställningen fokuserar på bildningen av porer och in-neslutningar i interdendritiska områden i den stelnade metallen. Experimentellaresultat påvisade en bildning av klusters bestående av porer och inneslutning-ar, vilket motiverade en utveckling av en teoretisk modell som beskriver dettafenomen. Modellen bygger på grundläggande principer för fluidmekanik och vär-meöverföring i kombination med asymptotiska metoder för att erhålla en lösningtill problemet. Resultaten visar att soluto-termokapillära driftkrafter, som ver-kar i en riktning vinkelrät mot stelningsriktningen, kan förklara uppkomsten avklusterbildningen. Specifikt så beror dessa krafter av ytspänningen vid metall-porgränsskiktet, som i sin tur påverkas av temperaturen och svavelkoncentrationen imetallen. Den andra frågeställningen är en teoretisk studie fokuserad på longitu-dinell elektromagnetisk omrörning (EMS), vilken ofta används vid stränggjutningav blooms i syfte att öka kvaliteten av det gjutna ämnet. Genom att analysera detredimensionella Maxwellekvationerna för komponenterna tillhörande magnetiskaflödestätheten, så hittades en felaktighet med avseende på hur komponenterna förLorentzkrafter tidigare beräknats. Dessa felaktigheter har korrigerats och de nyapredikteringarna med modellen har verifierats både med asymptotiska lösningaroch tredimensionella beräkningar med användande av finita elementmetoder. Re-sultaten visar på betydelsen att ta hänsyn till bredden på blooms och det användafältet som dimensionslösa parametrar vid denna typ av simuleringar

  • Disputation: 2020-04-16 09:00 F3, Stockholm
    Johansson, Petter
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), Tillämpad fysik.
    Molecular Processes in Dynamic Wetting2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur vätskor breder ut sig över ytor är en grundläggande process i naturen. Den dyker upp i alla former och storleksgrader: från floder som skär genom berg, till vår blodström som levererar näring till våra celler, och till och med enstaka vattenmolekyler som rör sig genom de kanaler som celler tar in näringen från. Hur vätskor beter sig i stora flöden är sedan länge känt, men vi vet ännu inte hur de beter sig nära ytor. Istället gör vi antaganden, varav inga ännu är korrekta för alla tillämpningar.

    Fundamentalt sett är en vätska som breder ut sig en molekylär process. Denna avhandling sammanfattar mitt arbete med att förstå den ur denna synvinkel. Genom att studera molekyler använder vi naturens minsta sammansatta byggstenar. Vi behöver inte göra antaganden om hur de beter sig, vi behöver bara titta. Det fönster som vi tittar igenom är molekylär dynamik-simuleringar, en atomistisk typ av datorexperiment. För att fånga verkliga effekter som vätebindningar, använder vi realistiska modeller av vattenmolekyler och ytor. Vi använder tillräckligt stora system för att se hur molekylära effekter påverkar större processer.

    Vi visar med dessa metoder att molekylära processer har stor påverkan på hur vätskor flödar över ytor. En stor effekt är att vätebindningarna mellan vatten och realistiska ytor förhindrar vätskan från att glida över den, vilket är ett vanligt antagande i modeller. Vi visar också hur molekyler vid gränsen där vätskor sprider på ytor ger upphov till en energibarriär som förhindrar att vätskan enkelt sprider sig framåt. Denna barriär beskrivs i detalj och vi visar vilka effekter som kan förminska den. Detta genomlyser hur molekylära processer i vätning är en viktig ingrediens för ökad förståelse av vätskespridning i system.

  • Disputation: 2020-04-20 15:00 Stockholm
    Pitt, Christine
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.).
    Automated Text Analysis of Online Content in Marketing: Dictionray-Based Methods and Artificial Intelligence2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I högre grad än produkter eller tjänster är ord det mest grundläggande elementet i utbytet mellan säljare och köpare. Att förstå orden i den text som skapas när säljare och köpare interagerar med varandra är därför avgörande för beslutsfattare för marknadsföring. Detta har blivit extra relevant i och med internet, och särskilt med tillkomsten av sociala medier. Innan datorer användes var innehållsanalysen av text ett tidskrävande, mödosamt och felsbenäget verktyg för både forskare och marknadsförare. Nu möjliggör kraftfulla datorer och programvaror att innehållsanalysen av text kan utföras snabbt, med liten mänsklig inblandning och färre fel. Det finns två grundläggande typer av automatiserade verktyg för textanalys: baserade på ordlistor eller artificiell intelligens (AI). De tidigare automatiserade textanalysverktygen förlitade sig på förkonstruerade ordlistor, skannade sedan en text för att kunna räkna och matcha orden i texten, och sist räkna ut poäng på dimensioner av intresse. Nu använder AI-baserade automatiserade textanalysverktyg maskininlärningsalgoritmer för att känna igen mönster i text. De jämför en text med andra förklassificerade texter, efter att ha utbildats av mänskliga experter för att känna igen de önskade dimensioner av ett begrepp, och kan ”lära sig” att göra detta mer effektivt ju mer de används.

    I marknadsföring anger Service-Dominant Logic (S-D logic) perspektivet att värde skapas av både säljare och köpare. Detta möjliggör identifiering av två grundläggande aktiviteter för marknadsföringsfokus. För det första deltar säljare och köpare i skapande. Till exempel skapar en säljare en ny tjänst eller en reklamkampanj, och en köpare skapar en samling (t ex. konst) eller ett recept för hemmabruk. För det andra deltar säljare och köpare i upplevelser. Till exempel upplever marknadsföringschefer resultaten av sin marknadsföringsstrategi eller lyssnar på kunder i en fokusgruppintervju, och köpare upplever att äta på en restaurang eller att få behandling på ett spa. Både köpare och säljare skapar text om dessa marknadsföringsfokusaktiviteter i många olika forum. Dessa texter lämpar sig för analys av de två ovan nämnda kategorierna av automatiserade verktyg för textanalys. Därför är den centrala frågan: Hur kan automatiserade textanalysverktyg göra det möjligt för marknadsförare och forskare att få insikter från olika typer av textdata?

    Forskare inom marknadsföring har nyligen involverat automatiserade textanalysverktyg i forskningen. Dessa initiativ har inkluderat en generell överblick av dess tillvägagångssätt, förslag på val av metoder och överväganden inför urval, samt statistiska frågor som är unika för automatiserad textanalys. Mindre fokus har lagts på att specifikt undersöka användningen av de två olika typerna av automatiserade textanalysverktyg (ordlistebaserad och artificiellt intelligensbaserad) för att utforska den text som genereras av säljare och köpare i samband med skapande och erfarenhet av marknadsföringsaktiviteter. Forskningen in denna avhandling undersöker därför följande fyra forskningsfrågor:

     

    • Fråga 1: Vilka marknadsföringsinsikter kan ett artificiellt intelligensbaserat automatiserat textanalysverktyg leverera från djupintervjuer i en skapande fokusaktivitet?
    • Fråga 2: Vilka marknadsföringsinsikter kan ett artificiellt intelligensbaserat automatiserat textanalysverktyg leverera från online-recensioner i en upplevelsebaserad fokusaktivitet?
    • Fråga 3: Vilka marknadsföringsinsikter kan ett ordlistebaserat automatiserat textanalysverktyg leverera från online-recensioner i en upplevelsebaserad fokusaktivitet?
    • Fråga 4: Vilka marknadsföringsinsikter kan ett ordlistebaserat automatiserat textanalysverktyg leverera från intervjuer med svarande i en skapande fokusaktivitet?

     

    Den empiriska delen av denna forskning omfattade fyra artiklar, som alla använde textanalys med de två kategorierna av automatiserade textanalysverktyg. Två av dessa artiklar använde artificiellt-intelligensbaserade automatiserad textanalysverktyg i både skapande- och upplevelsesammanhang, och de andra två använde ordlistebaserade automatiserade textanalysverktyg, återigen, i dessa sammanhang. I den första artikeln användes IBMs artificiella intelligens-baserade verktyg Watson för att identifiera de sk.

     

    Big Five-personlighetsdrag för ett urval av konstsamlare baserat på utskrifter av 

    djupintervjuer som genomförts med dem om hur de skapade sina samlingar. De beräknade poängen användes sedan som ingångar till en korrespondensanalys och kluster-procedur som möjliggör identifiering av olika segment av samlare.

    I den andra artikeln användes IBMs artificiella intelligens-baserade verktyg Watson för att härleda de känslor och stämning som uttrycks i online-recensioner givna av patienter som hade gått igenom en knäbytesoperation. Tillvägagångssättet gav två viktiga insikter: För det första, att de exakta orden från en patient som stod för en poäng som motsvarade en viss känsla eller övergripande stämning lätt kunde spåras tillbaka till den enskilda patienten, och därmed förklara exakt hur och varför patienten uttryckte den specifika känslan eller stämningen. För det andra, att patienterna i det heterogena urvalet kunde fördelas till mer homogena grupper, eller marknadssegment, baserat på deras känslor och stämning. Detta skulle göra det möjligt för marknadsförare att rikta behandlings- och kommunikationsstrategier mer specifikt för olika grupper.

    I det tredje artikeln användes DICTION, ett ordlistebaserat automatiserat textanalysverktyg, för att från ett erfarenhetsbaserat perspektiv att studera online-recensioner av turistboende av ett mycket stort urval av resekunder under en tidsperiod. Två viktiga resultat uppstod: För det första finns det starka och betydande belägg för att betygsinflationen över tid ökar, dvs att de genomsnittliga betyg som kunderna beviljat över tid har blivit högre, vilket antyder att dessa betyg kan vara mindre värdefulla som ett beslutsverktyg för andra kunder i framtiden. För det andra fanns det väsentliga skillnader i DICTION-dimensionerna mellan kunder som hade bott hos "professionella" logileverantörer (traditionella märkeshotell) och de som bodde hos "amatör"-leverantörer (lägenhetsuthyrning).

    I det fjärde artikeln användes LIWC, ett ordlistebaserat automatiserat verktyg för textanalys från ett skapandebaserat perspektiv för att studera skillnaderna mellan inflytelserika manliga och kvinnliga marknadsföringschefer med titeln Chief Marketing Officers (CMO) i deras online-intervjuer. Det visade sig att manliga CMOer talar med betydligt mer så kallad "clout" - de uttrycker mer status och auktoritet. Kvinnliga CMOer är å andra sidan mer autentiska - de uttrycker mer ärlighet och uppriktighet i sitt tal. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen med avseende på deras inflytande, den ton de talade eller i vilken utsträckning de var analytiska.

    Det övergripande bidraget till kunskap är att ge bevis på användbarheten av både artificiell intelligens-baserad och ordlistebaserad automatiserad textanalysverktyg i två grundläggande marknadsföringsfokusaktiviteter, nämligen skapande och upplevelse. De enskilda artiklarna främjar också vår förståelse för användningen av automatiserad textanalys för att studera jämförelser mellan grupper, liksom korrelation mellan egenskaper och sätt att tala inom textexempel.

    Avhandlingen är organiserad att börja med en övergripande introduktion till forskningsberättelsen för fyra relaterade publicerade artiklar. Avhandlingens första kapitel introducerar automatiserad textanalys i marknadsföring, redogörelsen för det övergripande forskningsproblemet och identifieringen av fyra forskningsfrågor. Detta följs av ett kapitel om litteraturöversyn, med särskild tonvikt på en bibliografisk översikt av marknadsföringslitteraturen för automatiserad textanalys med hjälp av ett innovativt verktyg för innehållsanalys, VOSViewer. Detta följs av ett kapitel som beskriver den metodik som används i studierna. Det fjärde kapitlet granskar de fyra artiklarna mer detaljerat, erkänner deras begränsningar, identifierar implikationerna för marknadsföringspraxis och föreslår vägar för framtida marknadsföringsforskning. Under kapitel 5 finns de fyra artiklarna i sin helhet. Tre av dessa artiklar har antingen redan publicerats eller accepterats för publicering; den fjärde går nu igenom en andra revision för en tidskrift.

  • Disputation: 2020-04-21 10:00 Live streaming, Stockholm
    Sedlak Mosesson, Michal
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), Teknisk mekanik, Farkostteknik och Solidmekanik, Hållfasthetslära.
    Modelling of intergranular stress corrosion cracking mechanism2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Spänningskorrosion (SCC) har stor inverkan vid bedömningen av kärnkraftverkens livslängd. Spänningskorrosionssprickor i kärnkraftverk är ett välkänt fenomen och är intensivt undersökta, men än i dag är den grundläggande orsaken inte helt förstådd pga. dess komplicerade natur. Det finns många olika skademekanismer bakom SCC. Fokus i denna avhandling ligger på slip-oxidation modellen. I slip-oxidation modellen diffunderar de aggressiva jonerna till sprickspetsen, de fungerar där som en katalysator för att bromsa återväxt av oxidfilmen. Vid sprickspetsen inträffar den lokaliserade anodiska upplösningen ända tills en oxidfilm byggts upp och passiverat korrosionsprocessen. En yttre last skapar konstanta spänningar, vilka i sin tur leder till att oxidfilmen spricker efter att ha växt ett tag. Detta skapar tillväxt av ny oxid och processen upprepas cykliskt.   I den första delen av arbetet introduceras en ny formulering av ett kohesivt element med utökad förmåga at simulera olika miljöförhållanden. Vilket ingår i de senare SCCmodellerna. Den nya degraderingsmetoden utvärderades mot ett väteförsprödningsexperiment (HE). Resultaten av simuleringarna med den nya modellen för degradering överensstämde bättre med experimentet än tidigare simuleringar i litteraturen.  I den andra delen skapades en fenomenologisk SCC-modell som är baserad på slipoxidation modellen. Den simulerar vattenkemin i primärkretsen hos tryckvattenreaktorer (PWR) och i kokvattenreaktorer (BWR) under normal vattenkemi (NWC).   PWR-modellen var implicit, med ett segregerad lösningsschema inklusive en diffusionsekvation baserad på Ficks andra lag och en kohesiv brottzonsbeskrivning för sprickmekanismen. Degraderingen simuleras med en anodisk slip-oxidation modell som använder den effektiva kohesiva normalkraften och koncentrationen av de aggressiva jonerna som huvudparametrar. Modellen utvärderades mot experiment som visar effekten av kallbearbetning på intergranulär spänningskorrosion (IGSCC). Modellen överensstämmer för skiftande mängd kallbearbetning, vilket illustrerades genom att endast ändra flytspänningen i bulkmaterialet. Modellen överensstämde även för olika spänningsintensitetsfaktorer. Mångsidigheten av modellen illustrerades genom att simulera IGSCC i Alloy600, även det med bra överenstämmelse.  BWR-modellen är en multifysikmodell som bygger på en slip-oxidation modell, diffusionsmodell och en adaptiv oxidtjocklek som utvecklats i det kohesiva elementet. Oxidtjockleken utgick från slip-oxidationsmodellen och uppdaterades i varje strukturell iteration för att helt koppla samman det kohesiva elementets sprickegenskaper. Den cykliska fysiken i slip-oxidationsmodellen replikerades. Modellresultaten överensstämde med experiment i litteraturen för förändringar i stressintensitetsfaktor, flytspänning som representerar kallbearbetning och miljöfaktorer som konduktivitet och korrosionspotentialen. Den adaptiva oxidmodellen utvecklades också till en duplex modell där två oxider simulerades. Den totala oxiden delades upp i en inre oxid med både logaritmisk och exponentiell tillväxtlag och en yttre oxid som styrdes av slip-oxidationsmodellens totala oxidation.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-04-21 10:55
  • Disputation: 2020-04-21 15:00 Stockholm
    Dabirian, Amir
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Industriell Marknadsföring och Entreprenörskap.
    Unpacking Employer Branding in the Information Technology Industry2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att attrahera och behålla de bästa talangerna är ett bekymmer, särskilt för kunskapsbaserade företag inom sektorer med hög omsättning som förlitar sig på ett begränsat utbud av högkvalificerade individer (Ewing, Pitt, De Bussy, & Berthon, 2002). Under 2014 kritiserade 36% av de globala arbetsgivarna brist på talangfull arbetskraft och i en studie från 2015 rapporterade 73% av de verkställande direktörerna att de var oroliga för tillgången på arbetare med nyckelfärdigheter (Mosley, 2015). Employer branding är en viktig HR- och marknadsföringsstrategi som bidrar till företagets varumärke, förbättrar företagets rykte som en utmärkt plats för anställda att arbeta och attraherar ny arbetskraft (Ahmad & Daud, 2016). Ett arbetsgivarvarumärke och förmågan hos employer branding värdeerbjudandena (EBV), att attrahera nya anställda och öka bibehållandet av personal, kommer att ge fördelar för hela organisationen.

    EBV definierar arbetsgivarens attraktivitet (Berthon et al., 2005), är en viktig aspekt av employer branding-processen och förser företaget med differentiering (Alnıaçık & Alnıaçık, 2012; Backhaus & Tikoo, 2004; Berthon et al., 2005; Leekha Chhabra & Sharma, 2014; Moroko & Uncle, 2008) för att attrahera och behålla anställda. Befintlig forskning såg employer branding och dess EBV från ett eller två perspektiv – som anställd eller arbetsgivare - och saknade strategier med flera synvinklar för employer branding och arbetsgivares attraktivitet. Denna studie fokuserade på en helhetssyn och adresserade frågan: ”Hur påverkar olika EBV:er uppfattningen av arbetsgivares attraktivitet? För att holistiskt besvara denna fråga etablerades följande forskningsunderfrågor:

     

    FF1: Hur uppfattar anställda EBV:et för arbetsgivarattraktivitet?

    FF2: Hur uppfattar nuvarande och tidigare anställda EBV:et för arbetsgivarattraktivitet?

    FF3: Hur uppfattar potentiella arbetstagare EBV:et för arbetsgivarattraktivitet?

    FF4: Hur hanterar arbetsgivare hur anställda uppfattar EBV?

     

    Denna studie bestod av fyra empiriska artiklar och fokuserade på kontext inom branschen för informationsteknik (IT). Den första studien fokuserade på anställdas perspektiv från alla branscher, medan den andra studien inriktades på IT-branschen och jämförde nuvarande och tidigare anställda. Studie 3 handlade om potentiella arbetstagare inom IT-branschen. Den slutliga studien undersökte EBV:er från arbetsgivarens synvinkel i ett IT-företag och jämförde de anställdas åsikter och det psykologiska kontraktet. Designen för denna studie baseras på en blandad forskningsansats med deskriptiva och explorativa undersökningsformer. Studierna 1, 2 och 4 använde en stor mängd data från Glassdoor.com:s webbplats för medarbetarrecensioner och använde IBM Watsons innehållsanalys framtagen via artificiell intelligens för att utveckla insikter. Studie 3 utvecklas och färdigställdes med hjälp av studenter som läste datorvetenskap och informationsteknik på ett stort universitet i västra USA. I Studie 4 genomfördes semistrukturerade intervjuer med en arbetsgivare i Silicon Valley i Kalifornien.

    Studie 1 har bidragit till att utvidga de fem värdeerbjudandena: ekonomiskt, socialt, tillämpnings, utvecklings- och intressevärde för arbete framtagna av Berthon et al. (2005) till sju genom att identifiera två nya värdeerbjudanden: balans mellan arbete och liv samt hantering för alla industrier. En 2x2-matris för sju värdeerbjudanden utvecklades för varje värdeerbjudande. De två eller tre främsta värdeerbjudandena stod för 65% till 83% av anställdas kommentarer. Studien definierade en arbetsgivares varumärkesintelligens som ett nytt verktyg för chefer för att utveckla insikt och studien identifierade även sju konsekvenser för ledarskap.

    Studie 2 har bidragit till att utvidga de sju värdeerbjudandena i Studie 1 genom att identifiera ett nytt värdeerbjudande; varumärkesimage eller organisationsimage inom IT-branschen. De sociala och ekonomiska värdena är nyckelfaktorer för beröm från både nuvarande och tidigare anställda medan värdet för ledarskap är en stor klagomålsfaktor för tidigare IT-anställda. Varumärkesimage är en annan primär klagomålsfaktor för både nuvarande och tidigare anställda.

    Studie 3 bekräftade att de åtta värdeerbjudandena som är viktiga för nuvarande och tidigare anställda också är viktiga för potentiella arbetstagare. Studien operationaliserade arbetsgivares attraktivitet, utvecklade ett instrument för att mäta EBV:er samt utvecklade och testade ett nytt, mer omfattande instrument för att utvärdera EBV:er.

     

    Studie 4 bekräftade att de åtta värdeerbjudandena som var viktiga i studie 2 också är viktiga för arbetsgivaren. Däremot finns det stora skillnader mellan arbetsgivaren och nuvarande och tidigare anställda, vilket kan bidra till att det psykologiska kontraktet bryts och problem med att behålla personal. Arbetsgivaren bryr sig mer om sociala värden än vad nuvarande anställda gör. Det finns ett betydande gap mellan arbetsgivares och anställdas uppfattning angående intressevärdet. Ett annat gap finns mellan arbetsgivares och anställdas uppfattningar för utvecklingsvärdet. Nuvarande anställda bryr sig mer om varumärkets imagevärde än vad arbetsgivaren gör.

    Dokumentet är organiserat med ett inledande kapitel som beskriver den övergripande forskningsansatsen, följt av ett litteraturkapitel, metodkapitel och en sammanfattning av resultat och bidrag. De fyra artiklarna ingår i det sista kapitlet.

     

  • Disputation: 2020-04-22 09:00 Stockholm
    Paschen, Jeannette
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.).
    Creating market knowledge from big data: Artificial intelligence and human resources2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utbredd användning av sociala medier och större tillgång till Internet-of-Things (IoT) har skapat så kallad Big Data, vilket erbjuder stor potential för ökad marknadskunskap för marknadsförare. I litteraturen har marknadskunskap associerats med positiva marknadsföringsresultat. Dessutom föreslår litteraturen att marknadskunskap kan leda till insikt. Insikt är en strategisk tillgång som kan ge varaktiga konkurrensfördelar. Sammanfattningsvis är marknadskunskap viktig på grund av dess relation till resultat och som ett underlag för insikt.

    Marknadskunskap (som ett resultat) kommer från skapandeprocesser som inkluderar de aktiviteter som krävs för att uppnå marknadskunskap. Marknadskunskap skapas genom att integrera resurser, särskilt informationsteknologi och mänskliga resurser.

    Med avseende på informationstekniska resurser gör de unika egenskaperna hos Big Data – volume (volym), variety (variation), veracity (veracitet), velocity (hastighet) och value (värde) (vilket på engelska kallas de fem V: erna) - traditionella informationsteknologier olämpliga för att omvandla Big Data till information och slutligen till marknadskunskap. Artificiell Intelligens (AI) har diskuterats som en viktig informationsteknologi för att skapa marknadskunskap från Big Data. Litteraturen föreslår att AI i hög grad kan påverka skapande av marknadskunskap från Big Data och erfordrar mer forskning för att förstå AI potential.

    Mänskliga resursers bidrag till skapande av marknadskunskap har tidigare fastställts i litteraturen. Men både forskare och utövare antyder att AI kommer att förändra hur människor bidrar till marknadskunskap. Litteraturen antyder också att skapande av marknadskunskap ännu inte har studerats tillräckligt från synvinkel av AI och mänskliga resurser.

    Forskningsfrågan i denna avhandling är ”Hur skapar marknadsförare marknadskunskap från Big Data med hjälp av Artificiell Intelligens och mänskliga resurser?”

    Denna forskningsfråga behandlas via fem delfrågor:

    Fråga 1: Hur bidrar Artificiell Intelligens till att skapa marknadskunskap från Big Data?

    Fråga 2: Hur påverkar Artificiell Intelligens skapandet av marknadskunskap från Big Data och vilka konsekvenser har det för mänskliga resurser?

    Fråga 3: Hur samverkar Artificiell Intelligens och mänskliga resurser för att skapa marknadskunskap från Big Data?

    Fråga 4: Vilka är ömsesidiga bidrag från Artificiell Intelligens och mänskliga resurser för att skapa marknadskunskap från Big Data?

    Fråga 5: Vad bidrar Artificiell Intelligens och mänskliga resurser till olika aktiviteter för att skapa marknadskunskap från Big Data?

    Forskningen som presenteras i denna avhandling omfattar två studier och tre artiklar. De tre artiklarna har redan eller kommer at publiceras i peer-review-tidskrifter. Forskningen följer en interpretivistisk paradigm med en kvalitativ forskningstrategi. Resultaten från studierna och artiklarna ger tre viktiga övergripande bidrag till kunskap och teori. För det första ger denna avhandling en icke-teknisk överblick av vad AI är, hur den fungerar och dess konsekvenser för att skapa marknadskunskap, därmed fyller den en lucka i marknadslitteraturen.

    För det andra postulerar avhandlingen att AI är en resurs som uppfyller kriterierna för att vara ’valuable’ (värdefull), ’rare’ (sällsynt), in-imitable (imiterbar) och ’organized’ (organiserad) (VRIO) i enlighet med resursbaserad teori (RBT). Värdet på AI som en resurs uppstår delvis när AI omvandlar Big Data till information och även när AI omvandlar informationen till kunskap. Mänskliga resurser är en viktig tillgång för att skapa marknadskunskap från Big Data och förbättrar produktiviteten för AI som en resurs. Denna avhandling ger empiriska bevis på att den typ av bidrag som AI tillhandahåller som resurs skiljer sig från mänskliga förmågor. Specifikt ger AI-resurser främst bidrag av analytisk karaktär. Den analytiska beskaffenheten av AI omfattar behandling av data och information för att lösa komplexa, väldefinierade problem, lagrande av resultat från dessa behandlingsaktiviteter, och inlärning, d.v.s. gradvis förbättrande av dess behandlingseffektivitet och verkningsgrad.

    Människans förmåga är i första hand av intuitiv och empatisk natur. Den intuitiva rollen omfattar människors förmåga att tänka kreativt och anpassa sig till nya situationer med hjälp av kreativ problemlösning, expertis och intuition. Människans empatiska natur omfattar deras förmåga att förstå det AI matar ut ur ett socialt, interpersonellt eller emotionellt perspektiv. Det omfattar en medvetenhet om ens egna känslomässiga tillstånd, empati, förmåga att bygga relationer och svara med känslomässig lämplighet i marknadsförings- eller försäljningssituationer. Medan AI-system blir alltmer sofistikerade när det gäller att känna igen, tolka och till och med svara på känslor, spelar mänskliga förmågor fortfarande en viktig roll i dessa uppgifter.

    För det tredje bidrar denna avhandling till resource-based theory (resursbaserad teori). Den föreslår en konceptuell modell och lägger fram fem propositioner om relationen mellan AI som en resurs, mänskliga förmågor och marknadskunskap. Denna modell och propositionerna kan testas i framtida vetenskapligt arbete.

    Denna avhandling är organiserad för att ge en övergripande introduktion till forskningsberättelsen. Första kapitlet ger en introduktion till forskningsområdet, följt av en litteraturöversikt, ett metodikapitel och ett kapitel som diskuterar resultat och bidrag till teori och praktik, samt redogör för möjligheter för framtida forskning. Uppsatserna och studierna som ligger till grund för denna avhandling presenteras i det sista kapitlet i denna avhandling.

  • Disputation: 2020-04-24 10:00
    Harahap, Fumi
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik.
    Exploring synergies between the palm oil industry and bioenergy production in Indonesia2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De pågående och väntade klimatförändringarna tillsammans med ökad befolkning och därmed efterfrågan på mat kräver en långsiktigt hållbar användning av naturresurserna. Ett sätt att adressera dessa frågeställningar är genom en effektiv resursanvändning, vilket också är grundläggande för att uppnå de globala målen (Agenda 2030) och Paris-avtalet. I detta sammanhang innebär hållbart och effektivt användande av palmoljebranchens resurser ett särskilt intressant fall att studera. Det är av stor betydelse för Indonesien, i kraft av att vara den ledande palmoljeproducenten i världen. Stora mängder olja och biomassa genereras från oljepalmsplantager och -förädling, vilket innebär stor potential för utvecklandet av biobaserade produktionssystem. Dock är för närvarande den långsiktiga hållbarheten i produktionen ifrågasatt, vilket inkluderar markanvändning och det faktum att en stor del av biprodukterna från produktionen är obehandlade och därigenom avger växthusgaser och medför andra miljöproblem.

    Denna avhandling siktar på att utforska hur resurseffektivitet kan stärkas inom palmoljesektorn. Tre forskningsfrågor ställs för att adressera denna grundfråga. Den första frågan undersöker policymålen för sektorn - biodrivmedel, jordbruk, klimat och skogsbruk - samt deras behov av mark. Den andra frågan fokuserar på hur en ny industriell konfigurering kan utformas, med hänsyn taget till att möta de nationella målen för biobränsle inom transport-, industri- och elsektorn. Den sista frågan sammanfattar betydelsen av ökad resurseffektivitet inom oljepalmsbranchen, med hänsyn till de nationella målen för bioenergiproduktion. Dessa mål inkluderar 5,5 GWe installerad kapacitet och låginblandning av biodrivmedel (30% biodiesel för diesel, 20% etanol för bensin) såväl inom transportsektorn som energisektorn. Forskningsfrågorna utforskas genom tre huvudsakliga metoder: policy coherence analysis, techo-economic analysis samt en spatio-temporal optimisation model (BeWhere Indonesia).

    Avhandlingen identifierar områden inom vilka policyutformning, i termer av sektoriell markallokering, kan förbättras. Justeringar och förbättringar inom policyutformning och implementering är grundläggande för landallokering. Bristen på sammanhängande landklassificering i policydokumenten, den oklara definitionen av specifika landkategorier samt den multipla allokeringen av områden bör omedelbart adresseras för att nå en sammanhängande sektorspolicy för landallokering. Detta kan leda till mer effektiv policyutformning, dämpad efterfrågan på mark, ökade synergier och att lösa målkonflikter kring policy.

    Övergången till en mer hållbar palmoljebransch kräver ett skifte från den nuvarande praktiken. Ett sådant skifte innebär effektivt användande av palmoljebiomassa genom förbättrad  teknik för biomassekonvertering samt integrering av palmoljekvarnar med energiproduktion inom bioraffinaderisystemen. Uppgraderingen av konventionell produktion kan tjäna flera syften, inklusive tillgång till ren el och produktionen av rena bränslen för transporter och industri, vilket i slutändan kan hjälpa landet att nå målen för förnyelsebar energi och hållbarhet, tillsammans med minskade utsläpp. Mer specifikt gäller det effektiv samproduktion vid bioraffinaderierna som kan göra  att Indonesien  når sina mål för bioenergi och biobaserad inblandning.

    För närvarande innebär flera regelverk i Indonesien att arbetet går i rätt riktning. Fortfarande finns det dock ett flertal hinder som måste övervinnas för att resurseffektiviteten ska kunna ökas. Detta omfattar också att ta om hand den fulla potentialen för bioenergi inom palmoljebranschen. Det finns utrymme för att förbättra hållbarheten inom branschen i Indonesien genom justeringar i befintlig policy och i tillämpningen av denna, vilket visas i denna avhandling. Först och främst måste vägledning genom sektorspolicy stödja samordningen av hur råvaror används. Därefter måste skiftet från den traditionella produktionen stödjas av en strategi som inkluderar förbättringen i jordbruket, till exempel för att nå ökad avkastning, infrastruktur för att konvertera biomassa samt ökad sammankoppling av elnäten samt att bioraffinaderier introduceras. Stärkt policystöd behövs för att stärka ett så genomgripande skifte. Slutligen måste olika partnerskap slutas mellan palmoljeodlingar, palmoljekvarnar och energiproducenterna för att nå utvecklingen av långsiktigt hållbar industriproduktion. En långsiktigt hållbar palmoljesektor kan öka resurs- och kostnadseffektiviteten samt öppna internationella marknader för indonesiska produkter. Detta kan bana väg för en stärkt roll för Indonesiens palmoljesektor inom de globala klimatansträngningarna.

     

    Nyckelord: palmoljesektor; bioenergi; resurseffektivitet; sustainability; markallokering; palmoljebiomassa; bioraffinaderier; policy coherence analysis; techno-economic analysis; spatio-temporal optimisation model; BeWhere Indonesia