1 - 2 av 2
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Presentation: 2019-08-30 10:00 F11, Stockholm
    Li, Yibei
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), Matematik (Inst.), Optimeringslära och systemteori.
    Dynamic Optimization for Agent-Based Systems and Inverse Optimal Control2019Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna avhandling behandlas tre problem inom optimering för agentbaserade system. Inledningsvis undersöks problemet rörande invers optimal styrning för ett system med en agent. Målet är att, givet en dynamisk process, återskapa den kvadratiska kostnadsfunktionen från observationer av sekvenser av optimal styrning. En sådan uppskattning kan ge ökad förståelse av det underliggande fysikaliska systemet, samt vara behjälplig vid konstruktion av en liknande optimal regulator för andra tillämpningar. Vidare betraktas problem rörande optimering över nätverkssystem. Ett nytt angreppssätt, baserat på differentialspel, föreslås för optimal intrinsisk formationsstyrning av system med fler agenter. För kreditutvärderingsproblemet utnyttjas ett filtreringsramverk för att rekursivt förbättra kreditvärderingens noggrannhet baserat på dynamisk nätverksinformation.

    I artikel A undersöks problemet med invers optimal styrning med ändlig tidshorisont, där den linjärkvadratiska (LQ) kostnadsfunktionen måste uppskattas från den optimala återkopplingsregulatorn. Trots att det inversa LQ-problemet med oändlig tidshorisont är välstuderat och med flertalet resultat, är fallet med ändlig tidshorisont fortfarande ett öppet problem. Så vitt vi vet presenterar vi det första kompletta resultatet med både tillräckliga och nödvändiga villkor för existens av en motsvarande LQ-kostnadsfunktion. I fallet med lösbara problem härleds ett analytiskt uttryck för hela lösningsrummet och frågan om ekvivalens med viktmatriser behandlas. För de olösbara problemen formuleras ett oändligtdimensionellt konvext optimeringsproblem för att hitta den bästa approximativa lösningen med den minsta styrresidualen. För att underlätta beräkningarna löses optimalitetsvillkoren i ett ramverk för statisk kvadratisk programmering.

    I artikel B studeras problemet rörande optimal formationsstyrning av ett multiagentsystem. Agenternas svärmbeteende modelleras som ett icke-kooperativt differentialspel med ändlig tidshorisont och enbart lokal information. Vi studerar detta spels Nashjämvikt. Att, ur icke-kooperativa individuella handlingar, härleda ett kollaborativt svärmbeteende kastar nytt ljus på vår förståelse av sådana, i naturen förekommande, fenomen. Det föreslagna ramverket är vägledande i den meningen att det är ett systematiskt tillvägagångssätt för formationsstyrning, där den önskade formeringen kan erhållas genom att endast inbördes justera individuella kostnader samt nätverkstopologin. I motstat till de flesta befintliga metoder, vilka baseras på att reglera felet i formeringen relativt det fördefinierade mönstret, så behöver den föreslagna metoden inte på förhand ta hänsyn till det önskade mönstret. Vi kallar denna typ av formationsstyrning för intrinsisk formationsstyrning. Mönster så som regelbundna polygoner, antipodala formeringar och Platonska kroppar kan uppnås som Nashjämvikter i spelet, samtidigt som kollisioner mellan agenter undviks på ett naturligt sätt.

    Artikel C behandlar kreditutvärderingsproblemet genom att lägga till dynamisk nätverksinformation. Fördelarna med en sådan integrering undersöks i två scenarier. Då kreditvärdigheten enbart är individberoende utformas ett optimalt Bayesiskt filter för riskvärdering, där observationer från nätverket används för att tillhandahålla en referens för banken på framtida finansiella beslut. Vidare föreslås en rekursiv Bayesisk estimator (stickprovsvariabel) för att förbättra noggrannheten på den skattade kreditvärdigheten genom att integrera även den dynamiska nätverkstopologin. Inom den föreslagna ramverket för tidsutveckling kan vi visa att, för kunder inom ett visst intervall av värderingar, har den utformade estimatorn högre precision än alla effektiva estimatorer och medelkvadrafelet är strikt mindre än den nedre gränsen från Cramér-Raos olikhet.

  • Presentation: 2019-09-17 14:00 Q24, Stockholm
    Mäkivierikko, Aram
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    A Needs-Based Approach towards Fostering Long-term Engagement with Energy Feedback among Local Residents2019Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att nå de nuvarande klimatmålen måste energiförbrukningen minska i alla sektorer, även för hushåll som står för 20% av de europeiska utsläppen. Det är dock svårt att öka medborgarnas engagemang kring förbrukningen av hushållsel då el är en "osynlig" energiform, de monetära incitamenten ofta är ofta för små och miljöincitament inte är särskilt effektiva. Baserat på idén att en engagemangsmekanism bör baseras på användarbehov samt ny forskning som visat att socialt inflytande kan vara ett effektivt sätt att påverka konsumtionsbeteendet, undersöker denna avhandling potentialen i ett grannskapsbaserat digitalt lokalt socialt nätverk som tillhandahåller feedback på hushållens elförbrukning som en engagemangslösning. Genom att hjälpa grannar att lära känna varandra bättre kan ett sådant nätverk uppfylla det grundläggande mänskliga behovet av att tillhöra en grupp, samtidigt som det sociala inflytandet mellan grannar kan utnyttjas för att öka effektiviteten hos den tillhandahållna energiåterkopplingen.

    Denna avhandling hade tre mål: 1) Identifiera behov hos boende som kan tillgodoses av ett lokalt socialt nätverk samt undersöka huruvida ett sådant nätverk skulle kunna tillhandahålla en bra kontext för energiåterkoppling, 2) identifiera och utvärdera en uppsättning designprinciper för energiåterkoppling, och använda principerna för att föreslå en prototypdesign för energiåterkoppling lämplig för användning i ett lokalt socialt nätverk och 3) utforma och genomföraen baseline-studie för att mäta förändringar i aspekter av social och miljömässig hållbarhet i ett grannskap skulle kunna främjas av införandet av ett lokalt socialt nätverk, exempelvis social sammanhållning, tillit, säkerhet samt energiattityder och beteende.

    För att uppnå dessa mål användes Research Through Design-metodiken, vilket i sin tur resulterade i en s.k. “mixed methods”-forskningsmetodik där både kvantitativa (hushållsundersökning) och kvalitativa (fokusgruppintervjuer, workshop) metoder användes. Forskningen genomfördes i två distrikt med miljöprofil i Stockholm: Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden.

    Beträffande det första målet indikerade hushållsundersökningen ett behov av ett ökat samspel mellan grannarna i Norra Djurgårdsstaden. Fokusgruppdiskussionerna avslöjade lokala kommunikationsbehov som ett lokalt socialt nätverk skulle kunna möta. Möjligheten att använda socialt viiinflytande mellan grannar för att öka intentionen att spara energi visade sig dock vara ganska liten, möjligen på grund av den nuvarande låga nivån av sammanhållning mellan grannarna. Beträffande det andra målet identifierades en uppsättning designprinciper med hjälp av en litteraturstudie. Dessa användes för att skapa en designprototyp på energiåterkoppling som presenterades till potentiella slutanvändare under en workshop. Prototypen förbättrades sedan med hjälp av de förslag som gavs i workshopen. Workshopen gav också stöd åt många av designprinciperna som indirekt nämndes under diskussionerna. Designprincipen för rättvis återkoppling undersöktes ytterligare vilket ledde till ett förslag om att använda typisk hushållskonsumtion som en del av en rättvis jämförelseindikator och vid fastställning av energisparmål.

    Beträffande det tredje målet föreslogs en utvärderingsmetod baserat på en baseline-studie och uppföljande studier. Hushållsundersökningen fungerade som en utgångspunkt för mätning av sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter i ett grannskap. Ytterligare forskning föreslogs för att visa på effektiviteten hos ett lokalt socialt nätverk som en engagemangsmekanism för energiåterkoppling.