1 - 3 av 3
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Presentation: 2020-06-08 13:00 Via Zoom: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN_8vcAAGzGR0KapHqV6MlWyQ, Stockholm, Sweden
    Ddiba, Daniel
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Hållbarhet, utvärdering och styrning. Stockholm Environment Institute (SEI).
    Exploring the circular economy of urban organic waste in sub-Saharan Africa: opportunities and challenges2020Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Globalt ökar medvetenheten om vikten av att tillämpa principer för cirkulär ekonomi för att hantera organiska avfallsströmmar genom resursåtervinning. I de urbana områdena i Subssahariska Afrika är detta särskilt relevant, då dessa förväntas stå för en betydande del av befolkningsökningen under de kommande tre decennierna. En mer cirkulärekonomi för sanitet och avfallshantering kan ge incitament för att förbättra infrastrukturen och därmed bidra med resurser till produktion av vatten, energi och mat som driver städernas försörjning. Denna licentiatuppsats befinner sig i skärningspunkten mellan cirkulär ekonomi å ena sidan och sanitets- och avfallshanteringssystem å andra sidan. Syftet är att bidra med kunskap om cirkulär ekonomi genom att undersöka potentialen för resursorienterad stadssanitet och avfallshantering att bidra till genomförandet av cirkulär ekonomi i Subsahariska Afrika, samt dess möjligheter och utmaningar.

    För att uppnå ovanstående syfte används flera olika metoder och genomförs i två fallstudiestäder: Kampala i Uganda respektive Naivasha i Kenya. Resultaten visar på de mängder av resursåtervinningsprodukter som biogas, kompost och svarta soldatflugelarver som kan erhållas från organiska avfallsströmmar som samlas in i en stor stad. Dessutom visar resultaten livskraftigheten för att valorisera torkat avföringsslam som ett fast bränsle för industriella tillämpningar. Slutligen identifierar resultaten faktorer som underlättar eller hindrar styrningskapaciteten för att genomföra cirkulär ekonomi-strategier för hantering av organiska avfallsströmmar i stadsområden i Subsahariska Afrika. Metoderna som används för att kvantifiera potentialen att valorisera organiska avfallsströmmar och  att utvärdera styrningskapacitet är metoder som kan tillämpas i andra urbana sammanhang där det finns intresse för att genomföra cirkulära ekonomiska principer. Diskussionen belyser några viktiga konsekvenser av dessa fynd för sanitets- och avfallshanteringspraxis och argumenterar för att det är dags för en övergång i SSA från att utforma sanitets- och avfallshanteringssystem för bortskaffande till att utforma dem för resursåtervinning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ddiba_LicentiateKappa_2020
  • Presentation: 2020-06-10 13:00 https://kth-se.zoom.us/j/66045421296, Stockholm
    Candel, Melissa
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande, Ledning och organisering i byggande och förvaltning. KTH Royal Institute of Technology.
    Co-Developing Sustainability Requirements: Exploring client and municipal perspectives in housing development2020Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Byggandethar stora miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter. Hållbar utvecklingbåde under och efter byggprocessen diskuterasblandrepresentanter förindustrin, politikeroch forskare. Byggherrar,till exempel i rollensom bostadsutvecklare, anses vara viktiga aktörer för förändring och innovation på grund av deras positionatt ställa krav vid upphandling av byggprojekt. Processen föratt utveckla projektkrav har därför huvudsakligen studerats under byggherrensupphandlingsprocess. Samtidigt använder kommunersin position som markägare för att driva hållbar utveckling genom att utmana den privata sektorn. Markanvisningargör det möjligt för kommunerna att ställa projektspecifika hållbarhetskravför byggprojekt på kommunal mark. Syftet med denna studieär att undersöka hur kommunala hållbarhetskravpåverkar bostadsutvecklare när de planerar och utformar sina projekt.Resultatenär baseradepå en empirisk fallstudie av ett stadsutvecklingsprojekt innehållandeflera parallella och sekventiella bostadsprojekt. I denna studie undersöks undersöks bådekommunens och bostadsutvecklarnas perspektiv. Resultaten visar att bostadsutvecklarnauppfattar ett antal hinder för att genomföra kommunala hållbarhetskrav. De tre största hindrensom identifierats är minskad flexibilitet i kombination med osäkerhet, intressekonflikteri kombination med minskad autonomi och beroende av andra aktöreroch brist på förtroende och öppenhet i kombination med beroende av andra aktörer. De kommunala hållbarhetskraven utvecklasinitialtav kommunen för markanvisningsavtalen. De utvecklas sedan vidare av kommunen och bostadsutvecklarna tillsammans genom förhandlingar. Slutligen konkretiseras deisamband medbostadsutvecklarnas upphandlingsprocess. Studien fokuserar på perioden frånatt bostadsutvecklarna tecknatmarkanvisningsavtal med kommunen meninnan deras upphandlingav entreprenörer påbörjats. Under denna periodförsöker bostadsutvecklarna förhandla ner de kommunala hållbarhetskrav som de förutser kommer öka deras kostnader, risk och osäkerhetsamtminska värdet på deras slutprodukt. Förhandlingarna mellan bostadsutvecklarna och kommunen kan ses som värdesamskapande processer drivna av funktionella konflikter. Dessa resultat bygger på tre artiklar som ingår i avhandlingen.Bidrag görs till litteraturen ombyggherrensroll och dessupplevda hinder för att implementera ochutveckla hållbara lösningar och praxis och hinder för förändring. Teoretiska bidrag görs också till litteraturenom värdesamskapande inom bygggenom att illustrera hur byggherrarharvärdesamskapandeprocesser tillsammansmed kommuner och andra byggherrar. Slutligen studerasoch utvecklas den teoretiska kopplingen mellan värdesamskapande och funktionell konflikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Presentation: 2020-06-10 15:15 A5:1003, Stockholm
    Samuelsson, Filip
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), Fysik, Partikel- och astropartikelfysik. Oskar Klein Ctr Cosmoparticle Phys, SE-10691 Stockholm, Sweden..
    Multi-messenger emission from gamma-ray bursts2020Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Multi-messenger astronomy” (mångbudbärarastronomi, fri översättning) är ett väldigt aktuellt område inom astrofysiken just nu. En meddelare är någonting som bär på information. Olika meddelartyper inom astrofysiken är fotoner, kosmisk strålning, neutriner och gravitations vågor. Dessa har alla unik och olika typ av information som kompletterar varandra. Idén bakom multi-meddelare-astronomi är att ju fler olika meddelartyper vi kan upptäcka från samma event, desto mer komplett blir vår fysikaliska tolkning.

    I denna avhandling studerar jag multi-meddelare emission från gammablixtar (GRBs), de mest ljusstarka företeelser vi känner till i Universum. Mer specifikt, så studerar jag kopplingen mellan GRBs och ultraenergetisk kosmisk strålning (UHECRs). Ursprunget till UHECRs är fortfarande okänt trots långt pågående forskning. GRBs har länge varit en av de mest lovande accelerationskandidaterna men än så länge finns inga fasta bevis. I Paper I och Paper II studerar vi den möjliga GRB-UHECR kopplingen genom att studera den elektromagnetiska strålningen från elektronerna som även de skulle bli accelererade tillsammans med UHECRs. Min slutsats är att strålningen från elektronerna inte matchar observationer från GRBs, vilket talar emot att en majoritet av UHECRs kommer från GRBs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext