Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Alternativa namn
Publikationer (10 of 34) Visa alla publikationer
Annadotter, K. & Werner, I. B. (2016). Motiv för inflyttning till Dalen och Östbergahöjden samt inflyttades värdering av områdena: Arbetsrapport nr 5 i projektet Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Motiv för inflyttning till Dalen och Östbergahöjden samt inflyttades värdering av områdena: Arbetsrapport nr 5 i projektet Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Huvudsyftet med denna studie är att få kunskaper om varför man flyttar till Östbergahöjden och Dalen samt vilka kvaliteter och eventuella problem de nyinflyttade upplever i respektive område.

 

Metoden för att erhålla svar på frågorna är skriftliga enkäter där inbjudan att delta i en webbaserad enkät sändes ut via brev till personer som flyttat in till Östbergahöjden respektive Dalen under år 2014. Data på inflyttade personer 2014 erhölls från SPAR. Såväl brevet med inbjudan som enkäten var på både svenska och engelska.

 

Antalet inflyttade år 2014 var 341 personer i Östbergahöjden och 320 personer i Dalen. Svarsfrekvensen efter två påminnelser blev totalt ca 12% i båda områdena, en mycket låg siffra.

En analys av delgrupper av svarande indikerar att de som svarat kan anses vara representativa för de som har köpt en bostadsrätt eller fått en hyresrätt i respektive område.

 

Priserna på bostäderna i Dalen och Östbergahöjden uppfattas som billiga och prisvärda. Det är den mest omnämnda orsaken för flytt till båda områdena. Man har kunnat köpa sin bostad eller köpa en större bostad. Man har i båda områdena i viss utsträckning flyttat från hyresrätt till bostadsrätt vilket talar för att områdena till del har fungerat som ett insteg på bostadsrättsmarknaden för de inflyttande.

De svarande i båda områdena tillsammans bedömer att bostadsområdet de bodde i tidigare var tryggare, hade bättre rykte, att man hade bättre förtroende för grannar, att man tog mer hänsyn till varandra och att man höll mer rent och snyggt. Svaren per område visar att man i Östbergahöjden upplever att trygghet och områdets rykte är de faktorer där skillnaderna är störst och negativa jämfört med det bostadsområde där man bodde innan flytten.

Att läget är centralt med goda kommunikationer och bra service är det näst mest omnämnda orsaken till varför man flyttat in, både för Dalen och Östbergahöjden. Andra ofta omnämnda orsaker till att flytta till Dalen är: ”nära natur, grönt”; ”trevligt område, fin arkitektur”; ”barnvänligt, bra skola, dagis ”samt att ”vänner, släkt har rekommenderat området”. Andra ofta nämnda orsaker att flytta till Östbergahöjden är att man ”flyttar ihop eller isär”; ”flyttat med släkt och familj” samt ”fick möjligheten; var tvungen”.

Det bästa med att bo i både Dalen och Östberga är att områdena ligger nära Stockholms centrum. För Dalen omnämns också ”nära natur”; ”trevliga grannar, bra gemenskap”; ”trevligt område, ”fina innergårdar” samt ”bra lägenhet, stor lägenhet, billigt att bo”.

Det mest omnämnda problemet med att bo i Östbergahöjden är ”anlagd brand”. Därefter kommer ”ungdomsgäng, knark, störande beteende, otryggt”, vilket också är de problem som omnämns mest i Dalen. I Dalen kommer därefter ”nedskräpning, dålig sophantering” samt ”dålig bostadskvalitet, planlösning, ljudisolering”.

I Dalen upplever man att tex ungdomskriminaliteten minskat och att befolkningen håller på att gentrifieras. I Östbergahöjden fortsätter problemen med kriminalitet och bränder vilket oroar de boende. Östbergahöjden ser ut att lida större brist på socialt förtroende, gemenskap och samarbete än Dalen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2016. s. 45
Serie
TRITA-FOB-RAPPORT-2016:6
Nationell ämneskategori
Ekonomisk geografi Ekonomisk geografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-195584 (URN)978-91-85783-69-4 (ISBN)
Projekt
Grannskapseffektier på områdesnivå-en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
Anmärkning

QC 20161107

Tillgänglig från: 2016-11-03 Skapad: 2016-11-03 Senast uppdaterad: 2016-11-07Bibliografiskt granskad
Annadotter, K., Werner, I. B. & Hungria Gunnelin, R. (2014). Bostadsrättsprisernas nivå och utveckling i Dalen och Östberga, åren 2005 - 2012: Arbetsrapport nr 2 i projekt Grannskapseffekter på områdesnivå - en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bostadsrättsprisernas nivå och utveckling i Dalen och Östberga, åren 2005 - 2012: Arbetsrapport nr 2 i projekt Grannskapseffekter på områdesnivå - en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 21
Serie
TRITA-FOB-RAPPORT ; 2014:7
Nyckelord
prisnivå, prisutveckling, ombildning, Söderort, Stockholms kommun
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-157810 (URN)978-91-85783-45-8 (ISBN)
Anmärkning

QC 20141216

Tillgänglig från: 2014-12-16 Skapad: 2014-12-16 Senast uppdaterad: 2014-12-16Bibliografiskt granskad
Annadotter, K. & Werner, I. B. (2014). Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan: Arbetsrapport 3: Ekonomiska investeringar i Dalen och Östberga. KTH Royal Institute of Technology
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan: Arbetsrapport 3: Ekonomiska investeringar i Dalen och Östberga
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
KTH Royal Institute of Technology, 2014. s. 33
Serie
TRITA-FOB ; 2014:8
Nyckelord
upprustning, parklek, kommunikationer, byggnadsinvesteringar, renovering, unga vuxna
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-158040 (URN)978-91-85783-46-5 (ISBN)
Projekt
Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
Anmärkning

QC 20150121

Tillgänglig från: 2014-12-19 Skapad: 2014-12-19 Senast uppdaterad: 2015-01-21Bibliografiskt granskad
Werner, I. B. & Annadotter, K. (2013). Varför flyttar unga kvinnor från Gällivare?: Och vad kan samhällsplanering göra för att locka dem tillbaka?. KTH Royal Institute of Technology
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Varför flyttar unga kvinnor från Gällivare?: Och vad kan samhällsplanering göra för att locka dem tillbaka?
2013 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Denna studie har gjorts inom ramen för KTH:s forskningsprojekt kring stadsomvandlingen i Kiruna och Gällivare-Malmberget. Delstudien behandlar Gällivare-Malmbergets framtida utveckling utifrån frågan hur yngre välutbildad arbetskraft ska kunna attraheras att bo permanent och arbeta i kommunen, särskilt med yngre kvinnor i fokus.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
KTH Royal Institute of Technology, 2013. s. 44
Nationell ämneskategori
Ekonomisk geografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-144406 (URN)
Anmärkning

QC 20140423

Tillgänglig från: 2014-04-22 Skapad: 2014-04-22 Senast uppdaterad: 2014-05-05Bibliografiskt granskad
Werner, I. B. & Kerstin, K. (2011). Delprojekt 4- Socialt Kapital: En studie av ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt 2007-2010: Slutrapport. KTH Royal Institute of Technology
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Delprojekt 4- Socialt Kapital: En studie av ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt 2007-2010: Slutrapport
2011 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den politiska majoriteten i Stockholms Stadshus tog i januari 2007 beslut om att hyresgäster som bildat bostadsrättsförening skulle erbjudas att köpa kommunalt ägda hyresfastigheter.

Processen med ombildning av upplåtelseformer kommer att ha en betydande effekt på bostadsmarknaden i Stockholm, inte bara i termer av förändringar av utbud och efterfrågan av substitut: minskat utbud av hyreslägenheter och ökat utbud av lägenheter prissatta på marknaden i form av bostadsrätt utan också i termer av förändrad institutionell bas då upplåtelseformerna hyresrätt och gemensamt ägda bostäder i form av bostadsrätt är fundamentalt olika.

Syftet med denna studie att undersöka och analysera huruvida det sociala kapitalet mellan boende i Stockholm förändras då upplåtelseformen för boendet förändras. Forskning visar att socialt kapital underlättar gemensamma handlingar. Att bilda bostadsrättsförening är ett exempel på en gemensam handling.

Huvudhypotesen är att det sociala kapitalet i form av förtroende, normer och nätverk kommer att öka på grund av att ombildningen till bostadsrätt förutsätter samarbete mellan boende och deltagande i beslutsprocesser. Å andra sidan kan faktorer som skilda intressen orsaka konflikter mellan boende och istället minska det sociala kapitalet.

Denna undersökning har pågått före och under ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt. Projekttiden har inte omfattat förvaltningsskedet efter ombildning till bostadsrätt.

Projektets syfte – att studera hur förtroende, normer, samarbete och konflikter i nätverken bland boende påverkas av övergång från hyresrätt till bostadsrätt- kräver ett både explorativt och analytiskt angreppssätt.

Strukturerade telefonintervjuer med boende har kombinerats med öppna intervjuer med nyckelpersoner i bostadsföretag och bostadsrättsföreningar. Urvalet av fastigheter gjordes för att möjliggöra parvisa jämförelser mellan fastigheter med hyresrätt och fastigheter som var intresseanmälda för att ombildas till bostadsrätt. De jämförbara paren av fastigheter skulle vara så lika som möjligt i övriga avseenden, som läget i en viss förort, tillgång till service, kollektivtrafik och grönområden liksom beträffande storlek och lägenhetssammansättning.  Totalt 10 fastigheter har studerats före och efter den tänkta ombildningsprocessen. Telefonintervjuer med de boende gjordes i två omgångar, i juni 2008 och i november 2010.

I analysskedet visade sig de parvisa jämförelserna inte vara möjliga då ombildningsprocesserna inte utvecklats enligt de indikationer som förelåg vid projektstart. Istället har analyserna genomförts utifrån fyra kategorier: ”ingen intresseanmälan”- tre fastigheter, ”köpstämma men ej köp”- fem fastigheter, ”köpt fastigheten”- en fastighet och ”endast intresseanmälan” -en fastighet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
KTH Royal Institute of Technology, 2011. s. 50
Nyckelord
Köpstämma;, normer och förtroende bland grannar;föreningsdeltagande bland de boende;
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Forskningsämne
Fastigheter och byggande
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-164588 (URN)
Anmärkning

QC 20150508

Tillgänglig från: 2015-04-17 Skapad: 2015-04-17 Senast uppdaterad: 2015-05-08Bibliografiskt granskad
Werner, I. B. & Klingborg, K. (2011). En studie av ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt 2007-2010.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>En studie av ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt 2007-2010
2011 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Förlag
s. 120
Nyckelord
Socialt kapital, ombildning till bostadsrätt, Stockholms yttre förorter
Nationell ämneskategori
Företagsekonomi Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-79004 (URN)
Anmärkning
QC 20120209Tillgänglig från: 2012-02-08 Skapad: 2012-02-08 Senast uppdaterad: 2012-02-09Bibliografiskt granskad
Werner, I. B. & Grange, K. (2011). Svårfångade kvaliteter: Erfarenhetsåterföring från fyra av Sveriges Arkitekter nominerade och prisbelönade bostadsprojekt. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Svårfångade kvaliteter: Erfarenhetsåterföring från fyra av Sveriges Arkitekter nominerade och prisbelönade bostadsprojekt
2011 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I en nyligen publicerad avhandling konstateras det att få arkitekter följer upp sina projekt med beställare efter slutförande, och att nästan inga arkitekter utvärderar sina hus genom att ta till sig synpunkter från brukarna. Metoder för systematisk erfarenhetsåterföring saknas helt enkelt inom många arkitektföretag. Samtidigt är det tydligt att frågan om vems värderingar av kvalitet som skall vara vägledande långt ifrån är självklar. Spänningar finns inbyggda i triangelförhållandet mellan uppdragsgivaren, arkitekten och brukaren. Mot bakgrund av ett sådant fält av skilda värderingar kring kvalitet vill vi i den här skriften lyfta betydelsen av erfarenhetsåterföring. Utgångspunkten är en studie av hur arkitektkårens värderingar av bostadskvalitet jämför sig med de boendes i fyra bostadsprojekt som nominerats till, eller belönats med, Sveriges Arkitekters bostadspris. Har arkitekternas ambitioner om bostadskvalitet alls gått fram till de boende? Uppfattar man samma saker som kvalitet?

Intervjuer har genomförts med Håkan Trygged, KUB Arkitekter, ansvarig arkitekt för flerbostadshus på Godhemsberget, Göteborg, nominerat och prisbelönat 2005;

Karin Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor, ansvarig arkitekt för flerbostadshus vid Margaretaplatsen, Helsingborg, nominerat 2007;  Peter Hulting, tidigare Meter Arkitektur, ansvarig arkitekt (tillsammans med Bengt Carlsson) för flerbostadshus i Kv. Fiskpigan, Trosa, nominerat 2007; samt Petter Lodmark, QPG, ansvarig arkitekt för radhus och flerbostadshus i Östra Balltorp, Mölndal, nominerat 2007. Intervjuerna belyser såväl förutsättningarna för de nämnda projekten, som en mer allmän diskussion om vad som formar arkitekters handlingsutrymme i dag.

De boendes värderingar av kvaliteterna i samma projekt har undersökts med hjälp av enkäter. Frågorna har grundats på tidigare bostadsutvärderingsenkäter samt på de kvaliteter de intervjuade arkitekterna framhållit som de bärande i respektive projekt. Enkäterna redovisas dels i form av en sammanställning och analys av alla projekten tillsammans, dels med utgångspunkt i de boendes uppfattningar om respektive projekt.

Enkäterna visade att de boende i stor utsträckning både uppfattat och uppskattat de kvaliteter hos bostäderna som arkitekterna beskrivit i intervjuerna. En jämförelse av vilka kvaliteter de boende ansåg uppfyllda, i förhållande till vilka de ansåg viktiga, tydde på att många kvaliteter uppfylldes i projekten – också sådana som de boende inte ansåg vara så viktiga. Här kom också fram kritiska synpunkter, särskilt på funktion och byggnadsteknisk kvalitet.

Sammanfattningsvis ser vi att arkitekten – i speciella projekt, präglade av en tydlig arkitektonisk idé och med en kvalitetsmedveten beställare – kan få ett stort handlingsutrymme. Samtidigt är det tydligt att det generellt i dag förväntas en effektivitet och kostnadsmedvetenhet hos arkitekterna, som begränsar arkitektens möjligheter att genomföra sina ambitioner fullt ut. Vår genomgång har också visat att det finns en viss diskrepans mellan vad arkitektkåren identifierar som god kvalitet och vad brukarna identifierar som god kvalitet. Systematisk erfarenhetsåterföring från genomförda projekt är ett sätt för arkitektkåren att underhålla och utveckla kunskap om funktion och kvalitet i bostäder. Utan en sådan finns, menar vi, en risk för marginalisering av dessa frågor. God kvalitet är inte enbart någonting som finns inneboende i tinget i sig, utan något som upprättas i en relation mellan olika aktörer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Kungliga tekniska högskolan, 2011. s. 62
Serie
Trita-SOM , ISSN 1653-6126 ; 2011-15
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-41537 (URN)KTH/SoM/R-11-15/SE (ISRN)978-91-7501-115-8 (ISBN)
Anmärkning
QC 20111003Tillgänglig från: 2011-10-03 Skapad: 2011-09-29 Senast uppdaterad: 2011-10-03Bibliografiskt granskad
Werner, I. B. (2011). Urban Density: measuring spatial dispersion of activities and affordances. Paper presented at EMHR 2011, Toulouse, 6 - 7 July 2011.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Urban Density: measuring spatial dispersion of activities and affordances
2011 (Engelska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

There is a consensus among planners and politicians that dense cities are better for the environment than sprawling urban landscapes. The aim of the project is to analyse how urban density affects people’s actions and choices of residential location.

The study employs theories and concepts from planning research and environmental psychology. Urban density is a key concept. Range and variety of urban functions are then important additions to measurement of physical densities. Another key concept is ‘affordance‘. ’Affordance’ is a quality or asset within a specific environment, which can be perceived and used by an individual for carrying out a certain activity.

The main method is a survey covering a stratified randomised sample of 4500 individuals in stratified within the Stockholm area. The stratified study areas were selected on criteria of physical density, mix of functions and accessibility within the region. The survey covers important ‘affordances’ inherent in the physical environment of the household, such as place of work, shops, schools and social networks. The data are analysed with statistical methods.

The paper concentrates on perceived affordances regarding workplaces. Preliminary results show that respondents’ perceived number of alternative workplaces within 1 kilometre from home has a positive correlation to both physical density and mix of urban functions. Any further away from home than 1 km, increasing perceived affordances had a stronger correlation to accessibility.

Preliminary conclusions are that physical density as such seems to increase the amount of perceived affordances only within a very close environment of the home. The range of affordances widens considerably with increasing accessibility. Probably accessibility outweighs physical density as a factor for influencing people’s choices of residential location.

Nationell ämneskategori
Socialpsykologi Arkitekturteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-81475 (URN)
Konferens
EMHR 2011, Toulouse, 6 - 7 July 2011
Anmärkning
QC 20120411Tillgänglig från: 2012-02-10 Skapad: 2012-02-10 Senast uppdaterad: 2012-04-11Bibliografiskt granskad
Omolo-Okalebo, F., Haas, T., Werner, I. B. & Sengendo, H. (2010). Planning of Kampala City 1903—1962: The Planning Ideas, Values, and Their Physical Expression. Journal of Planning History, 9(3), 151-169
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Planning of Kampala City 1903—1962: The Planning Ideas, Values, and Their Physical Expression
2010 (Engelska)Ingår i: Journal of Planning History, ISSN 1538-5132, E-ISSN 1552-6585, ISSN 1538-5132, Vol. 9, nr 3, s. 151-169Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Moon Township, PA: Society for American City and Regional Planning History, Sage Publications, 2010
Nationell ämneskategori
Historia och arkeologi Övrig annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-42317 (URN)10.1177/1538513210373815 (DOI)2-s2.0-77954713313 (Scopus ID)
Anmärkning
QC 20111115Tillgänglig från: 2011-10-09 Skapad: 2011-10-09 Senast uppdaterad: 2017-12-08Bibliografiskt granskad
Werner, I. B. & Klingborg, K. (2010). Studying Social Capital in Housing Neighborhoods: Does Tenure Matter?. Paper presented at 2010 Sino-US International Conference on Public Administration (5th), “The Role of Government in Fighting the Financial Crisis”. Xiamen, PR China. June 14-17, 2010.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Studying Social Capital in Housing Neighborhoods: Does Tenure Matter?
2010 (Engelska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-81469 (URN)
Konferens
2010 Sino-US International Conference on Public Administration (5th), “The Role of Government in Fighting the Financial Crisis”. Xiamen, PR China. June 14-17, 2010
Anmärkning
QC 20120423Tillgänglig från: 2012-02-10 Skapad: 2012-02-10 Senast uppdaterad: 2012-04-23Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1523-2587

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer