Det svenska samhället lyckas inte hålla arbetslivskriminaliteten stången, exempelvis i byggsektorn. Svenska regeringar och riksdagar har här under lång tid varit passiva, vilket medfört att byggbolag, byggherrar, banker, branschföreningar och fackföreningar har lämnats att försvara den svenska modellen på egen hand. Sammantaget visar vår rapport att Sverige inte lyckas stävja arbetslivskriminalitet, människohandel och svart ekonomi. Detta beror främst på att Sverige saknar operativa enheter på myndighets- och departementsnivå som kan främja laglydiga aktörer, exempelvis inom byggsektorn. Problemet ligger inte hos tjänstemän vid svenska myndigheter. Det beror istället på att lagstiftning och regeringsdirektiv inte blir av i sådan hastighet som vore önskvärt. Åtgärder som har tagits fram, som exempelvis Arbetskriminalitetscentra (AKC) och Bolagsverkets leverantörskontroll är små steg i rätt riktning men otillräckliga.

Skatteverket är den myndighet som i alla tider har hanterat känslig personlig data i och med att det har hanterat skattefrågor och har alltså kunnat behandla integritetsfrågor på ett ansvarsfullt sätt. Skatteverket har tidigare arbetat med intressanta initiativ, exempelvis FIFU, som var tänkt att analysera och bygga upp kunskap kring oseriösa aktörers agerande. Med denna kunskap skulle FIFU operativt kunnat diskvalificera oseriösa aktörer vid offentlig upphandling. Detta initiativ blev dock nedlagt, oklart varför. Skatteverket är den myndighet, som besitter mest kompetens i dessa frågor, vilket är väsentligt när svart ekonomi ska bekämpas. Skatteverket bör även kopiera finska Skattemyndighetens initiativ där data samkörs från åtta myndigheter i syfte att förse offentligt upphandlande enheter med information avseende kriminella bolag och deras huvudmän.

 En slutsats av detta arbete är att svenska regeringen bör ge Skatteverket direktiv att inrätta ett operativt kansli. Kansliet ska inhämta kunskap angående kriminellt agerande, information från olika myndigheters register och från andra länders myndigheter, exempelvis ländernas skatteverk och kansliet bör har så få begränsningar som möjligt. I detta kansli ska ingå experter med kompetens avseende bolagsanalys ekonomi, GDPR, juridik, människorättsfrågor, skattefrågor, upphandling, utstationering etc. samt relevanta forskare med omvärldsbevakning som specialitet. I sammanhanget är det viktigt att digitala problem löses, så att olika myndigheter kan kommunicera med varandra. Det är viktigt att arbetet sker operativt, det vill säga att det ska vara relevant för laglydiga aktörer inom privata sektorer och för enheter inom offentlig upphandling. 

Nu är laglydiga aktörer inom exempelvis byggsektorn tvungna att lösa problemet på egen hand och seriösa byggherrar, byggbolag och fackföreningar försöker hålla rent i sina egna byggen. Detta blir dock mycket kostsamt, jämfört med om en statlig aktör tar sig an uppgiften. En statlig aktör kan samla information över hela fältet, skaffa sig ett helikopterperspektiv och har dessutom sanktionsmöjligheter på ett helt annat sätt än enskilda aktörer. En för Sverige mycket viktig uppgift blir att utveckla lagstiftning och juridiska processer i denna fråga. Det kommer att behövas aktivt arbete för att skapa relevanta lagar.

Finland har mindre problem, jämfört med Sverige eftersom dess regering och även myndigheter förstått att detta är deras ansvar och haft ett målinriktat arbete. Finska regeringar och myndigheter har även lyckats etablera samarbete med arbetsmarknadens parter, forskning och civilsamhället. Den finska skatteförvaltningen lyckas operativt hjälpa offentligt upphandlande parter att välja bort kriminella företag. Finsk forskning har bedrivits på ett samlat sätt och kunnat påverka finsk lagstiftning i rätt riktning. Det är dock alldeles för tidigt att säga att Finland har löst krisen och detta är finländarna medvetna om själva.

The Swedish society is failing to keep workplace crime in check, for example in the construction sector. Swedish governments and parliaments have been passive for a long time, so construction companies, developers, banks, trade organisations and unions must defend the Swedish labour market model on their own. Overall, our report shows that Sweden is failing to curb workplace crime, human trafficking and black economy. This is mainly because Sweden lacks operational units at authority and ministry levels that can promote law-abiding actors, for example in the construction sector. This is not due to officials at Swedish authorities. It is instead due to the fact that legislation and government directives have not been taken at a desirable pace. Some measures are taken by setting up Workplace Crime Centers (AKC) and Swedish Companies Registration Office function for Supplier Control. Although these are initiatives in the right direction, they are not sufficient.

The Swedish Tax Agency is the authority that always has handled sensitive personal data such as tax issues and thus has been able to handle privacy issues in a responsible manner. The Tax Agency has also had interesting initiatives, such as FIFU, which was intended to analyse and build knowledge about actions of criminal actors. With this knowledge, FIFU would have been able to disqualify these actors in public procurement. However, the FIFU initiative was cancelled for unclear reasons. In summary the Tax Agency possesses interesting expertise in order to combat black economy. The Swedish Tax agency should also copy the Finnish Tax Authority´s initiative. The Finnish Tax Authority collects data from eight Finnish authorities, with the aim of providing procuring entities with information regarding criminal companies and their principals.

One conclusion from this work is that the Swedish government should give the Swedish Tax Agency a directive to establish an operational office. This office should gather knowledge about criminal activity, information from various authority registers and from other countries´ authorities, for example tax authorities, with as few restrictions as possible. This office should include experts of company analysis, economy, GDPR, law, human right issues, posting, procurement, etc. together with relevant researchers with expertise in external monitoring. In this context, it is important that various digital problems are solved, so that different authorities can communicate. It is also important that the work is done operationally, benefitting law-abiding actors in private sector and public actors that make procurements

Now, law-abiding actors for example in construction sector are forced to solve the problem on their own and good law-abiding developers, construction companies and unions are trying to keep their construction sites clean. However, this is very costly, compared to if a governmental entity takes on the task. Such an entity can collect information across the entire field, get a broad overview and have sanction options in a more powerful way compared to actors in private sector. Sweden will also have an important task to develop legislation and legal processes in this field. 

Finland has fewer problems, compared to Sweden, because Finnish government and authorities have understood their responsibility and have a goal-oriented work. Finnish governments and authorities have also managed to establish cooperation with labour market counterparts, research actors and civil society. The Finnish Tax Administration manages to operationally help public procurement entities to exclude criminal companies. Finnish research has been conducted in a comprehensive way and has influenced Finnish legislation. However, it is far too early to state that Finland has solved this crisis, which the Finns themselves are aware of.

We previously reported that indoor odorous chloroanisoles (CAs) are still being emitted due to microbial methylation of hazardous chlorophenols (CPs) present in legacy wood preservatives. Meanwhile, Swedish researchers reported that this malodor, described since the early 1970s, is caused by hazardous mold. Here, we examined to what extent CP-treated wood contains mold and if mold correlates with perceived odor. We found no studies in PubMed or Web of Science addressing this question. Further, we investigated two schools built in the 1960s with odor originating from crawlspaces. No visible mold was evident in the crawlspaces or on the surfaces of treated wood samples. Using a microscope, varying amounts of mold growth were detected on the samples, all containing both CP(s) and CA(s). Some samples smelled, and the odor correlated with the amount of mold growth. We conclude that superficial microscopic mold on treated wood suffices produced the odor. Further, we argue that CPs rather than mold could explain the health effects reported in epidemiological studies that use mold odor as an indicator of hazardous exposure.

Västertorps simhall, byggd på 1960-talet, har försetts med partikelräkning och fotokatalys i reningsverket samt blått ljus i simhallen till en investeringskostnad på cirka två miljoner kronor. 

·       Fotokatalysen utförs med AOT-apparaturen, vilken består av en UV-lampa inuti ett rör, som på insidan är täckt med titanoxid. När UV-ljuset träffar titanoxiden splittras vattenmolekyler till väteatomer (H) och väteoxid (OH), där båda är starka radikaler. Dessa vattenradikaler oxiderar organiska ämnen till koldioxid och vatten och dödar mikroorganismer. Ungefär 20 % av det cirkulerande vattnet har gått igenom fotokatalysen.

·       Det blå ljuset i simhallen aktiverar porfyrinmolekyler inuti bakterier och detta skapar även här vattenradikaler, som dödar bakterien från insidan. Det blå ljuset har varit tänt på nätterna, alltså en tredjedel av dygnets alla timmar.

·       Partikelräknaren räknar partiklar i bakteriestorlek i denna studie och hypotesen var att det snabbt skulle gå att detektera en ökad bakterieförekomst i badvattnet. Det blev dock bakterietillväxt i slangen som leder till räknaren och slangvattnet kan inte antas vara representativt för bassängvattnet. 

Västertorps simhall har kunnat sänka sin klortillsats till hälften, men ändå haft acceptabla låga bakteriehalter med inverkan av det blå ljuset och fotokatalysen, även om det blev större spridning av bakterienivåerna vid den lägsta klornivån (0,4 mg Cl/liter). Bakterienivåerna har alltså varit låga trots att hydrauliken (vattenflödet från bassäng till reningsverk och vice versa) i simhallen är uttalat dålig. Alla vattenkemiprover i studien visar också på i stort sett oförändrade resultat, jämfört med normal klorering. Dock har kloridhalten sänkts till signifikant lägre nivåer, vilket med hög grad av sannolikhet leder till längre livslängd för anläggningen. Det förefaller också som om luftkvaliteten har förbättrats med lägre klornivåer, mätningar visar på låga nivåer av den ohälsosamma gasen trikloramin. Med denna metod finns en risk att bakterieväxt sker i badets rörsystem och för att förhindra detta bör Västertorps simhall extrakloreras med jämna tidsintervall, med en tidsfrekvens som bör provas ut. 

Blått ljus innebär en risk för ögon, men om det blå ljuset kan vara på alla dygnets timmar och om mer vatten kan gå genom fotokatalys, så skulle förmodligen klortillsatsen kunna sänkas ytterligare. Då skulle simhallen bestå längre tid och halten av ohälsosamma gaser minska ytterligare. Detta kommer dock i konflikt med myndigheters riktlinjer. Arbetsmiljöverket saknar relevanta riktlinjer för blått ljus i simhallar och Folkhälsomyndighetens riktlinjer avseende klorhalter avråder från ytterligare klorsänkningar. Relevant vetenskapligt arbete behövs för att myndigheterna ska kunna ändra sina riktlinjer, enligt frågorna:

·       Kan det blå ljuset vara på dygnet runt? Ett vetenskapligt utredande arbete krävs för att komplettera Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Detta kan genomföras av forskare vid ST: Eriks Ögonsjukhus i samarbete med optiska forskare vid KTH.

·       Vilka bakterier växer under blått ljus, dels i badvattnet, dels på gångytor? Detta går att utröna med metodstudier av forskare på Karolinska Sjukhuset, som har metoder att jämföra simhallens bakterier med ett bibliotek med patogena bakterier.

·       Vad sker i fotokatalysen? En hypotes är att den ohälsosamma gasen trikloramin bildas tillsammans med urinämne, som avges i svett. Fotokatalysen kan eventuellt bryta ner urinämne till koldioxid och ammoniak och på så sätt bryts bildandet av trikloramin. Detta kan studeras med metodförsök på KTH/Kemi, som har tillgång till LC-MS (Liquid chromatography–mass spectrometry) där urinämne kan detekteras.

·       Vad kan ge ytterligare minskad korrosion? Klorering bildar löst klorgas i badvattnet, som är mycket korrosivt, frånsett korrosion som sker via klorider. Sambandet kan undersökas av Rise/Korrosionsinstitutet vid olika klorid- och pH-nivåer med Institutets flödesmetod.

Vidare visar denna studie att ytterligare försök med blått ljus och fotokatalys kan utföras på andra simhallar inom Stockholms Stad, i ett samarbete mellan Fastighetskontoret, Idrottsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Förmodligen är det en fördel om även KTH kan engageras i detta arbete. Olika simhallar kan antas ha särskilda möjligheter och problem och då kan de forskningsperspektiv och kunskaper, som KTH erhållit vara till nytta.

This paper investigates novel computational methods for Regenerative Design by developing further on the European Daylight Standard EN 17037, to make it useful at both urban and architectural scales. Case studies are evaluated for sunlight, daylight and quality views. A computational method, compliant with EN 17037, is introduced for the evaluation of sunlight. An assessment of daylight metrics, for an office building in Helsinki, with a 300 lux target, demonstrates a 12% difference between spatial Daylight Autonomy (sDA; occupied hours) and Illuminance levels (EN 17037 method 2; daylight hours), 37% between sDA and Daylight Factor (EN 17037 method 1), and 25% between methods 1 and 2. A new computational method for evaluating ‘views’ on the floorplan is proposed that considers ‘view content’ (EN 17037 View Out layers), ‘view access’, the potential viewpoint-based ‘outside distance’, and can be extended to add the ‘quality of environmental information’. Further research directions and use of spatial metrics are discussed for sunlight, daylight, and view quality.

Crowding in dwellings is an important public health issue. We hypothesize that overcrowding may cause indirect health effects by adversely affecting the dwelling itself, for example, by increasing dampness leading to mold. We therefore performed a systematic search and a scoping review on overcrowding leading to dwelling condition characteristics of relevance for health. A literature search was performed using the PubMed and Scopus databases up to 5 March 2021. The search yielded 100 records with relevant information. We found that overcrowding is defined in numerous ways and often address "socially deprived" populations. Six studies report associations of overcrowding with at least one dwelling condition characteristic, namely lead, cadmium, microorganism distribution, dust mite and cockroach allergens in dust, cockroach infestation, peeling paint, and mold. One of the studies reports associations between several characteristics, e.g., association of mold with cleanliness and rodent infestation, and points out the common use of pesticides. Additional characteristics were extracted from the remaining 94 records, without data on statistical associations with overcrowding. Our review suggests that multiple potentially hazardous dwelling condition characteristics often coincide in overcrowded dwellings. The epidemiological attribution of health effects to any characteristic is therefore difficult. Causal relationships are even more difficult to establish, as overcrowding is also associated with a range of social and other circumstances that may affect health. The complexity should be considered by scientists and practitioners dealing with overcrowding in dwellings.

Studien bygger på intervjuer och samtal med 64 personer hos bl. a. myndigheter & fastighetsbolag.

Byggkriminaliteten belastar samhället på flera olika sätt. Personer i utsatta lägen, exempelvis pappers-lösa, blir utnyttjade genom att få arbeta långa dagar med låg lön, ofta under ofta farliga förhållanden. Dessutom blir hederliga byggbolag utkonkurrerade då kriminella bolag kan vinna upphandlingar, genom låga anbud. Kriminella bolag försöker sedan få till ytterligare intäkter, exempelvis genom att ge dåliga leveranser, som i sin tur genererar dem intäkter i form av ändrings- och tilläggsarbeten. Detta visar i sin tur att byggnadskvaliteten blir försämrad av de kriminella bolagens aktivitet. Vidare går svenska staten miste om betydande skatteintäkter. Kriminella bolag gör å sin sida stora vinster och dessa vinster kan sedan användas till annan aktivitet, exempelvis att köpa upp hederliga bolag. Vår analys är att ekonomisk vinning är ytterst centralt för kriminella bolag, samtidigt som de gärna vill framställa sig som ytterst hederliga. Därför är det möjligt att bekämpa dem ur ett ekonomiskt pers-pektiv, Här har det dock visat sig att Sveriges befintliga sekretesslagstiftning utgör ett operativt hinder.

Dagens svenska sekretesslagstiftning grundar sig på farhågor som fanns på 1970-talet, att Sverige skulle förvandlas till Oceanien i Orwells 1984 genom att myndigheterna samkörde sina register. Sekretesslagstiftningen skapades 1979/80, i syfte att försvara den personliga integriteten, men lagen förhindrar nu att myndigheter på en löpande basis samarbetar mot kriminella bolag. Detta gäller även Skatteverkets olika enheter där Skattebrotts- och Beskattningsenheterna inte löpande får samarbeta mot kriminalitet. Föreslag har lagts fram att lagen ska ändras, så att myndigheter får samarbeta, men frågan har till slut behandlats som en mer avgränsad integritetsfråga ur en strikt juridisk synvinkel.

 Vi frågar oss om Regeringar och Justitiedepartement har ägt tillräcklig insikt eller kraft för att förbereda förslag, vilka kan ligga till grund för lagstiftning, som är operativ mot byggkriminalitet, men även tar hänsyn till integritet. Att försvara den personliga integriteten är vällovligt, men det är stötande att skärpt lagstiftning mot arbetslivskriminalitet inte utvecklas, därför att ett fåtal remissinstanser vill stoppa sådana lagar med ett snävt integritetsförsvar. Detta får en stor negativ påverkan på Sveriges förmåga att agera mot byggkriminaliteten. 

Till skillnad från Sverige så har Finland en lagstiftning, som tillåter finska myndigheter att operativt agera mot kriminella företag. Den finska Skatteförvaltningen erhåller information om byggarbetares arbetsgivarsamband och arbetstid, om byggentreprenörers fakturering, samt gängse deklarationer. Dessutom kan den finska Skatteförvaltningens olika enheter samarbeta löpande med varandra utan sekretesshinder, vilket det svenska Skatteverket är förhindrat att göra. Man kan fråga sig om Finlands system är farligt för den personliga integriteten för människorna i Finland? 

 I ljuset av Sveriges nuvarande bekymmer avseende arbetslivskriminalitet och arbetskraftsutnyttjande bör en forskargrupp etableras, knuten till Justitiedepartementet, där juridik- och samhällsforskare samarbetar i syfte att lägga fram underlag till en ny sekretesslag. I det sammanhanget vore det intressant att studera forskningsinstitutet HEUNIs verksamhet vid Finlands Justitiedepartement. 

 Intervjupersoner i denna studie anser att Rättvist Byggande är ett bra initiativ av Stockholmshem, som tar ett utökat byggherreansvar. Det är dock huvudentreprenören, som ska ta  ansvar för arbetsplatsen. Andra renodlade byggherrar ansluter sig nu till initiativet vilket är bra. Rättvist Byggande kommer framför allt åt den kriminalitet, som består av att fel personer befinner sig på bygget och Stockholmshem har rätt att utestänga byggbolag som missköter sig från kommande upphandlingar. 

 Sammantaget finns flera organisationer som genomför viktigt arbete med kontroller mot byggkrimina-litet. Kontroll kostar dock pengar att genomföra, vilket exempelvis påverkar ett fastighetsbolags eko-nomi och i slutändan kommer att betalas av de boende. Om Sverige hade Finlands system där Skatte-förvaltningen har tillgång till siffror på antal anställda för varje entreprenör, entreprenörernas faktu-rering och samband mellan arbetsgivare och arbetstagare, så skulle kontrollen bli enklare och ändå tjäna samma syfte. Brottsbekämpningen skulle bli mer kraftfull och ge en större samlad effekt än vad enskilda goda initiativ kan ge. Det skulle dessutom ge färre förluster för statskassan, stödja hederliga byggföretag och på sikt relativt sett förmodligen ge lägre boendekostnader. Vi frågar oss hur mycket Sveriges arbetsgivaravgifter och inkomstskatter skulle öka om det finska systemet skulle införas.

Sammanfattningsvis kan det sägas att det är nödvändigt att samla in erfarenheter av fel och misslyckanden för att risker ska kunna bedömas. Det behövs också människor med rika erfarenheter och stort engagemang för att arbetet ska kunna gå vidare med värdering av riskerna och förslag på metoder för att undvika olyckor och skador. Detta är också resurskrävande. I avsnitt 10 presenteras ett försök till riskanalys för vattenskador med hjälp av en Feleffektanalys.

Det finns i vissa fall motiv för samhällets företrädare att begära kontroller för att säkerställa att en byggnad uppfyller samhällskraven. Det finns också många sammanhang som i och för sig ger skador och olyckor men där byggherrar och fastighetsägare inte kan förvänta sig att samhället ska efterfråga kontroller. En tanke i sammanhanget är att eftersom brukare av byggnader kan medverka till att skador uppkommer genom att vara nonchalera varningstecken och att hantera byggnaden vårdslöst så är det klokt att utforma kritiska delar av byggnaden så att de är robusta och tål att behandlas även på ett klumpigt sätt.

Vår reflektion efter att ha gått igenom vittnesmål om skador och olyckor i byggandet är att fel kan uppkomma under alla faser av en byggprocess, men det kan dröja innan de blir upptäckta. Felet eller misslyckandet kan hända under projektering och upptäckas genast eller under byggprocess, garantitid eller förvaltningsskede. Felet eller misslyckandet kan också hända under byggprocessen och kan upptäckas genast eller under garantitid eller förvaltningsskede. Kontroller bör göras på ett sätt så att skador och olyckor inte inträffar.

Givet att det övergripande målet är att undvika byggskador tror vi att coachande frågor är en användbar arbetsmodell. Rätt utformade skulle sådana frågor kunna läsas av aktörer på flera olika nivåer och i olika roller. Tanken är att frågorna skall leda till reflektion och på så sätt vara till hjälp för att få exempelvis en byggherre med bristande erfarenhet att undvika misstag.

Vi tror att feleffektanalys är ett användbart hjälpmedel för att sortera tankarna kring vad som en byggnadsnämnd ska ha fokus på. Eftersom antalet kontroller här är begränsat så gäller det att skilja mellan det som är mycket viktigt och det som är mindre viktigt. Att ta fram ett riskprioriteringstal är då nyttigt.

En byggnadsnämnd kan samla in information som visar om det finns särskilda risker anknutna till en byggherre. Detta kräver dock resurser

Byggnader kännetecknas av att vara komplexa objekt som varar under lång tid. Vanligen längre än en människas livslängd. De kommer också att påverka samhället, särskilt om de inte fungerar som avsett. Därför är det viktigt att samhället gör kontroller av byggandet.

In summary, it can be said that it is necessary to gather experiences of errors and failures in order for risks to be assessed. People with rich experience and great commitment are also needed for the work to be able to proceed with the assessment of the risks and suggestions for methods to avoid accidents and injuries. This is also resource intensive. Section 10 in the report presents an attempt at risk analysis for water damage using a Fault Effect Analysis.

In some cases, there are motives for society's representatives to request inspections to ensure that a building meets societal requirements. There are also many contexts that in themselves cause injuries and accidents, but where builders and property owners can not expect the society to demand inspections. One idea in this context is that since users of buildings can contribute to damage occurring by being negligent warning signs and handling the building carelessly, it is wise to design critical parts of the building so that they are robust and can withstand also to be used in a clumsy way. .

Our reflection after going through testimonials about damages and accidents in construction is that errors can occur during all phases of a construction process, but it can take time before they are discovered. The error or failure can occur during design and be detected immediately or during the construction process, warranty period or management stage. The error or failure can also occur during the construction process and can be detected immediately or during the warranty period or management stage. Checks should be made in such a way that injuries and accidents do not occur.

Given that the overall goal is to avoid construction damage, we believe that coaching issues are a useful working model. Properly designed, such questions could be read by actors at several different levels and in different roles. The idea is that the questions should lead to reflection and thus be helpful in getting, for example, a client with a lack of experience to avoid mistakes.

We believe that Failure mode and effect analysis (FMEA) is a useful tool for sorting out thoughts about what a building permit committee should focus on. Since the number of controls here is limited, it is important to distinguish between what is very important and what is less important. Producing a risk priority number is then useful.

A building committee can collect information that shows whether there are special risks associated with a client. However, this requires resources

Buildings are characterized by being complex objects that last for a long time. Usually longer than a person's lifespan. They will also affect society, especially if they do not function as intended. Therefore, it is important that society makes controls of construction.

Electroosmosis is an electrokinetic phenomena which is applied in some technical fields. It is also applied large scale for transport of moisture out of basements. We see the method of electroosmosis as an opportunity for solving moisture problems in basements. However, there is a need to develop both the technology for the method and the understanding about what to expect out of it. Better methods are needed to predict whether the method will work in a particular case.

Den tekniska utvecklingen medför att det finns ett ökande utbud av metoder för att göra renovering stegvis. Det finns också en utveckling mot att renoveringsåtgärder kan göras kortvarigt, så att de boende inte behöver störas så svårt.

Det går att genomföra en stegvis renovering på ett flertal teknikområden, exempelvis av rör, badrum, fönsterbyten. Utvecklingen av relining i olika typer av rör och kanaler har inneburit en stor förändring i och med att åtgärder för renovering kan göras i stort sett utan att riva i stommar och schakt, även i fall då rör och kanaler är ingjutna. Både resultat av experiment i detta projekt och insamlade erfarenheter visar att relining är ett koncept som nu är i stark utveckling och som kommit för att stanna. Användning av relining är även gynnsamt ur ett LCA-perspektiv.

Stegvis renovering ger ofta ett mer ekonomiskt och ett mindre komplext renoveringsförfarande. Bland annat gäller:

• När systemen renoveras i taget, så optimeras livslängden för dem, vilket är kostnadseffektivt.
• Det är mer hanterbart att bara renovera ett system i taget och arbetet blir mer effektivt.
• Stegvis renovering minimerar antalet inblandade yrkesgrupper och minimerar då även missförstånd mellan dessa yrkesgrupper och missförstånd med beställare och boende.
• Omvärldsfaktorer kan bättre kontrolleras vid stegvis renovering och arbetet blir då mer industriellt och därmed och effektivare.
• Om byggnadens system renoveras ett i taget som kortvariga kampanjer, så ökar möjligheten för boende att bo kvar under processen, vilket sparar pengar för fastighetsbolaget.
• Stegvis renovering gör det lättare för byggherren att behålla kontrollen över projektet, bland annat förenklas upphandlingsprocessen.

Nuvarande lagstiftning hindrar en värd att ta betalt för underhåll. Detta är ett arv från den bostadssociala utredningen, som tillsattes 1932. Då var byggnads- och boendesituationen helt annorlunda än nu, exempelvis avseende inomhusmiljö och hygien. Det fanns då många bostäder med usel uppvärmningssituation utan varmvatten och många bostäder med torrdass på gården. Det fanns inte heller någon allmännytta som kunde hålla hyror på en rimlig nivå för ett flertal, istället fanns det somliga hyresvärdar som utnyttjade en bostadsbrist med ohemula hyror. Det var då fullt rimligt att den bostadssociala utredningen kom fram till att en hyresvärd endast skulle kunna höja hyran om det gjordes standardhöjningar. Om bostadssituationen då hade liknat dagens ur ett inomhusmiljö- och hygienperspektiv kan man undra ifall utredningen kommit till samma resultat.

Fortfarande är det så att en hyresvärd bara kan göra hyreshöjningar för underhållsåtgärder om alla hyresgäster går med på det. Om en boende tar frågan till hyresnämnden så kommer värden att fällas och hyreshöjningen accepteras inte. Fastighetsägaren är alltså tvungen att tillgripa standardhöjande åtgärder och dessa kan vara väl så dyra om inte dyrare för de boende än de nödvändiga underhållsåtgärderna. Det finns då en risk att en oseriös fastighetsägare genomför standardhöjande åtgärder och höjer hyran utan att vidta nödvändigt underhåll. En fastighet med höga hyror kan sedan säljas. Till slut blir hyresgästerna drabbade, både av höga hyror och av ett hyreshus, utan fungerande system. Lagen bör ändras, så att om en majoritet av de boende accepterar att betala för underhållsåtgärder så bör detta gälla. Dessutom bör en majoritet av de boende acceptera standardhöjande åtgärder för att dessa ska bli av.

Stegvis renovering har tillämpats fullt ut vid Knivstabostäders renovering, som resulterade i hyreshöjning på 13 %. En förutsättning för detta var dels att fastighetsbolaget var helt transparenta med ekonomin, undvek fördyrande standardhöjande åtgärder och fick ta betalt för sina underhållskostnader.