In a supplementary pedagogical training (KPU), a programme for trainee teachers, a series of seminars on language-development approaches has been held for teacher trainers. The aim of the seminar series was primarily to provide teacher educators with new insights and increased understanding of the situation of student teachers in terms of academic language and writing. The aim was also to modify courses to increase student teachers’ opportunities to develop their writing and to increase their sense of inclusion within the programme. The text describes the implementation of the seminars, and the introduction of an integrated language strand in the programme. The preliminary results that can be interpreted at this stage show that the changes contribute to support students’ language development.

Hybridundervisning, eller blandat synkroniserat lärande (1), bedrivs på KTH av många högskolelärare och på många olika sätt. Under höstterminen 2021 genomförde KTH en pilotstudie med arbetsnamnet ”Hybridpiloterna” och som hade fokus på undervisning i KTH:s nyutrustade hybridsalar. I Hybridpiloterna deltog allmänt intresserade lärare och lärare som genomförde hybridundervisning i de aktuella salarna samt ett stödteam bestående av pedagoger, IT-tekniker, medarbetare från fastighetsavdelningen m fl. Begreppet hybridundervisning i detta sammanhang avser synkron undervisning där läraren i regel, men inte nödvändigtvis, befinner sig i undervisningssalen och genomför sin undervisning därifrån medan studenterna antingen deltar i undervisningen i salen eller via zoomlänk.

Metod och genomförandeFokus för pilotstudien var olika aspekter av undervisningen i hybridsalarna, vilket dels innebar tekniska frågeställningar, dels pedagogiska aspekter av hybridundervisningen med såväl lärares som studenters syn på denna. Här kommer vi att fokusera på de pedagogiska aspekterna av hybridundervisningen och den hybridundervisning som genomfördes i någon av de nyutrustade hybridsalarna. Samtidigt bör det nämnas att allt sedan pandemins intåg har många lärare på KTH genomfört olika former av zoom- och hybridundervisning på eget initiativ. Dessa lärares erfarenheter har inkluderats i pilotstudien i de fall då dessa lärare även har engagerat sig i Hybridpiloterna.

För att fånga upp lärares behov i samband med och synpunkter på undervisningen i hybridsalarna har regelbundna möten arrangerats för avstämning och möjlighet att lämna önskemål och synpunkter på hybridundervisningen. Lärarenkäter har genomförts efter avslutade kurser och några lärare har intervjuats. Enkäter har berört tekniska frågor, pedagogiska frågor av olika slag såsom läraktiviteter, pedagogiska utmaningar och studentdeltagande. Studenternas upplevelse av hybridundervisningen har fångats upp i samband med kursutvärderingar och genom intervjuer. 

Ett större fokus har riktats mot kursen “Ungdomars utveckling och lärande”, som ges för programmet “Civilingenjör och lärare” i åk 2 har undervisningen bedrivits i seminarieform i hybridsal. Studenterna har i denna kurs även fyllt i enkäter, sk. exit tickets efter varje semniarium. Några av studenterna har intervjuats och filmats (2, 3).

ResultatI presentationen kommer vi att ge en inblick i såväl lärares som studenters upplevelse av hybridundervisningen, dess fördelar och dess nackdelar liksom de utmaningar som både lärare och studenter ser när det gäller de pedagogiska aspekterna av hybridundervisningen.

Efter ett antal omgångar av kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) ser vi hur studenter med svenska som andraspråk generellt har större svårigheter att lyckas genomföra lärarutbildningen inom avsedd tidsram, jämfört med studenter med svenska som förstaspråk. Problemen handlar inte om ämneskunskaper utan om förmågor inom akademiskt skrivande och tillgodogörande av ordrik akademisk litteratur. Av tradition förväntas goda kunskaper i svenska inom lärarutbildningar liksom inom många andra akademiska utbildningar. Lärarutbildningen innefattar dessutom strukturer i form av seminarier, reflekterande skrivuppgifter, hemtentamina etc., metoder som hos vissa studenter kan upplevas främmande och ovana.Projektets syfte är att utveckla insikter hos ett arbetslag inom högre utbildning, genom fortbildning i seminarieform, för att åstadkomma förändringar inom kurser så att bland andra studenter med svenska som andraspråk i högre grad får förutsättningar att nå godkänd nivå. Arbetslaget arbetar till största delen inom ramen för lärarutbildningar varför projektet till sitt innehåll bland annat tar utgångspunkt i Bigestans (2015; 2018) studier av ULV-utbildning men även i Bayatis (2014) forskning om synen på studenters språkhantering och rasistiska föreställningar som framträder inom lärarutbildningar.Projektets upplägg med seminarier baseras på forskning om kollektivt lärande och lärande i social interaktion inom arbetsorganisationer samt med inspiration från Simons & Ruijters (2001) och deras tredelade modell för arbetsrelaterat lärande. Vi låter deltagarna ta utgångspunkt i erfarenheter från praktiken (den egna lärarutbildningen), från relevant forskning (föreläsningar och litteratur) och bidra till den gemensamma organisationen genom att vidareutveckla pågående kurser. Intentionen är att seminariedeltagarna tillsammans kan skapa ny kunskap, att ett kollektivt lärande utvecklas genom att individuella perspektiv överskrids.Fortbildningsprojektet består av en inledande föreläsning (Bigestans) och tre uppföljande seminarier med följande teman: kursinnehåll, examinationsmoment och konkreta undervisningssituationer. Inför seminarierna läser deltagarna litteratur, under seminarierna diskuteras frågeställningar formulerade med syfte att utmana och stimulera reflekterande. Dessutom behandlas konkreta frågeställningar kopplade till de kurser som deltagarna valt att utveckla. Vid respektive träff samlas exit-tickets in med syfte att få inblick i deltagares reflektioner och slutsatser.107Efter det sista seminariet fyller deltagarna i en enkät med syfte att utvärdera projektet. De kurser som utvecklats under seminarieserien analyseras, med syftet att se hur innehåll, examinationsformer och litteratur förändrats. Resultatet visar hur deltagarna utvecklar nya lärdomar om och begrepp kopplade till situationen för studenter med svenska som andraspråk och hur de erhåller nya insikter om hur kurser kan genomföras. Ett av resultaten visar sig vara behovet av ytterligare fortbildning inom rollen som handledare inom självständiga arbeten.

While advocates of blended learning unfailingly promise better learning, they also readily acknowledge that the online material needed is expensive and time-consuming to produce. One rather intuitive solution would be to use pre-existing online material to reap the benefits of blended learning at a discount. This would also serve to maximise the use-value of material already produced.

This paper presents the work and outcomes of Blending Swedish, a Nordplus project jointly conducted by KTH Royal Institute of Technology, the University of Iceland, and Aalto University. The project had as focus the newest, most modern large open online course in Swedish, Learning Swedish (LS) – a course that in November 2017 had more than 100,000 registered users after barely two years online.

The project intended to find ways to flexibly and efficiently integrate LS – a self-paced course, with no teacher support, and no feedback on oral or written production – into mixed learning environments, based on research and proven experience. The aim was to support the teaching of beginners’ Swedish inside and outside the Nordic region, help teachers interested in e-learning, and increase the efficiency of the already developed online course by suggesting improvements.

The most tangible outcome of the project is a teacher’s manual complete with exercises complementing the online course, but the paper will not dwell into the details of this specific course as much as try to identify the general strategies for creating blended learning on the cheap, and discuss the questions that such an approach gives rise to.