kth.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 21) Show all publications
af Klintberg, T. & Björk, F. (2024). Finlands åtgärder mot arbetslivskriminalitet, människohandel och grå ekonomi.
Open this publication in new window or tab >>Finlands åtgärder mot arbetslivskriminalitet, människohandel och grå ekonomi
2024 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Publisher
p. 32
Series
TRITA-ABE-RPT ; 245
Keywords
Finland åtgärder kriminalitet bygg byggsektorn
National Category
Construction Management
Research subject
Civil and Architectural Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-343769 (URN)
Funder
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), 14252
Note

QC 20240223

Available from: 2024-02-22 Created: 2024-02-22 Last updated: 2024-02-23Bibliographically approved
af Klintberg, T. & Björk, F. (2023). Västertorps simhall - Klorreduktion med hjälp av blått ljus och fotokatalys. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Västertorps simhall - Klorreduktion med hjälp av blått ljus och fotokatalys
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Västertorps simhall, byggd på 1960-talet, har försetts med partikelräkning och fotokatalys i reningsverket samt blått ljus i simhallen till en investeringskostnad på cirka två miljoner kronor. 

 

·       Fotokatalysen utförs med AOT-apparaturen, vilken består av en UV-lampa inuti ett rör, som på insidan är täckt med titanoxid. När UV-ljuset träffar titanoxiden splittras vattenmolekyler till väteatomer (H) och väteoxid (OH), där båda är starka radikaler. Dessa vattenradikaler oxiderar organiska ämnen till koldioxid och vatten och dödar mikroorganismer. Ungefär 20 % av det cirkulerande vattnet har gått igenom fotokatalysen.

 

·       Det blå ljuset i simhallen aktiverar porfyrinmolekyler inuti bakterier och detta skapar även här vattenradikaler, som dödar bakterien från insidan. Det blå ljuset har varit tänt på nätterna, alltså en tredjedel av dygnets alla timmar.

 

·       Partikelräknaren räknar partiklar i bakteriestorlek i denna studie och hypotesen var att det snabbt skulle gå att detektera en ökad bakterieförekomst i badvattnet. Det blev dock bakterietillväxt i slangen som leder till räknaren och slangvattnet kan inte antas vara representativt för bassängvattnet. 

 

Västertorps simhall har kunnat sänka sin klortillsats till hälften, men ändå haft acceptabla låga bakteriehalter med inverkan av det blå ljuset och fotokatalysen, även om det blev större spridning av bakterienivåerna vid den lägsta klornivån (0,4 mg Cl/liter). Bakterienivåerna har alltså varit låga trots att hydrauliken (vattenflödet från bassäng till reningsverk och vice versa) i simhallen är uttalat dålig. Alla vattenkemiprover i studien visar också på i stort sett oförändrade resultat, jämfört med normal klorering. Dock har kloridhalten sänkts till signifikant lägre nivåer, vilket med hög grad av sannolikhet leder till längre livslängd för anläggningen. Det förefaller också som om luftkvaliteten har förbättrats med lägre klornivåer, mätningar visar på låga nivåer av den ohälsosamma gasen trikloramin. Med denna metod finns en risk att bakterieväxt sker i badets rörsystem och för att förhindra detta bör Västertorps simhall extrakloreras med jämna tidsintervall, med en tidsfrekvens som bör provas ut. 

 

Blått ljus innebär en risk för ögon, men om det blå ljuset kan vara på alla dygnets timmar och om mer vatten kan gå genom fotokatalys, så skulle förmodligen klortillsatsen kunna sänkas ytterligare. Då skulle simhallen bestå längre tid och halten av ohälsosamma gaser minska ytterligare. Detta kommer dock i konflikt med myndigheters riktlinjer. Arbetsmiljöverket saknar relevanta riktlinjer för blått ljus i simhallar och Folkhälsomyndighetens riktlinjer avseende klorhalter avråder från ytterligare klorsänkningar. Relevant vetenskapligt arbete behövs för att myndigheterna ska kunna ändra sina riktlinjer, enligt frågorna:

·       Kan det blå ljuset vara på dygnet runt? Ett vetenskapligt utredande arbete krävs för att komplettera Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Detta kan genomföras av forskare vid ST: Eriks Ögonsjukhus i samarbete med optiska forskare vid KTH.

 

·       Vilka bakterier växer under blått ljus, dels i badvattnet, dels på gångytor? Detta går att utröna med metodstudier av forskare på Karolinska Sjukhuset, som har metoder att jämföra simhallens bakterier med ett bibliotek med patogena bakterier.

 

·       Vad sker i fotokatalysen? En hypotes är att den ohälsosamma gasen trikloramin bildas tillsammans med urinämne, som avges i svett. Fotokatalysen kan eventuellt bryta ner urinämne till koldioxid och ammoniak och på så sätt bryts bildandet av trikloramin. Detta kan studeras med metodförsök på KTH/Kemi, som har tillgång till LC-MS (Liquid chromatography–mass spectrometry) där urinämne kan detekteras.

 

·       Vad kan ge ytterligare minskad korrosion? Klorering bildar löst klorgas i badvattnet, som är mycket korrosivt, frånsett korrosion som sker via klorider. Sambandet kan undersökas av Rise/Korrosionsinstitutet vid olika klorid- och pH-nivåer med Institutets flödesmetod.

 

Vidare visar denna studie att ytterligare försök med blått ljus och fotokatalys kan utföras på andra simhallar inom Stockholms Stad, i ett samarbete mellan Fastighetskontoret, Idrottsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Förmodligen är det en fördel om även KTH kan engageras i detta arbete. Olika simhallar kan antas ha särskilda möjligheter och problem och då kan de forskningsperspektiv och kunskaper, som KTH erhållit vara till nytta.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2023. p. 92
Series
TRITA-ABE-RPT ; 232
Keywords
simhall, vattenrening, klorreduktion, blått ljus, AOT, fotokatalys, korrosion, mikroorganismer
National Category
Civil Engineering
Research subject
Civil and Architectural Engineering, Building Technology
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-324132 (URN)
Note

QC 20230227

Available from: 2023-02-21 Created: 2023-02-21 Last updated: 2023-03-28Bibliographically approved
af Klintberg, T. & Björk, F. (2021). Rättvist Byggande byggkriminalitet och Sveriges sekretesslagstiftning. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Rättvist Byggande byggkriminalitet och Sveriges sekretesslagstiftning
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Studien bygger på intervjuer och samtal med 64 personer hos bl. a. myndigheter & fastighetsbolag.

Byggkriminaliteten belastar samhället på flera olika sätt. Personer i utsatta lägen, exempelvis pappers-lösa, blir utnyttjade genom att få arbeta långa dagar med låg lön, ofta under ofta farliga förhållanden. Dessutom blir hederliga byggbolag utkonkurrerade då kriminella bolag kan vinna upphandlingar, genom låga anbud. Kriminella bolag försöker sedan få till ytterligare intäkter, exempelvis genom att ge dåliga leveranser, som i sin tur genererar dem intäkter i form av ändrings- och tilläggsarbeten. Detta visar i sin tur att byggnadskvaliteten blir försämrad av de kriminella bolagens aktivitet. Vidare går svenska staten miste om betydande skatteintäkter. Kriminella bolag gör å sin sida stora vinster och dessa vinster kan sedan användas till annan aktivitet, exempelvis att köpa upp hederliga bolag. Vår analys är att ekonomisk vinning är ytterst centralt för kriminella bolag, samtidigt som de gärna vill framställa sig som ytterst hederliga. Därför är det möjligt att bekämpa dem ur ett ekonomiskt pers-pektiv, Här har det dock visat sig att Sveriges befintliga sekretesslagstiftning utgör ett operativt hinder.

Dagens svenska sekretesslagstiftning grundar sig på farhågor som fanns på 1970-talet, att Sverige skulle förvandlas till Oceanien i Orwells 1984 genom att myndigheterna samkörde sina register. Sekretesslagstiftningen skapades 1979/80, i syfte att försvara den personliga integriteten, men lagen förhindrar nu att myndigheter på en löpande basis samarbetar mot kriminella bolag. Detta gäller även Skatteverkets olika enheter där Skattebrotts- och Beskattningsenheterna inte löpande får samarbeta mot kriminalitet. Föreslag har lagts fram att lagen ska ändras, så att myndigheter får samarbeta, men frågan har till slut behandlats som en mer avgränsad integritetsfråga ur en strikt juridisk synvinkel.

 Vi frågar oss om Regeringar och Justitiedepartement har ägt tillräcklig insikt eller kraft för att förbereda förslag, vilka kan ligga till grund för lagstiftning, som är operativ mot byggkriminalitet, men även tar hänsyn till integritet. Att försvara den personliga integriteten är vällovligt, men det är stötande att skärpt lagstiftning mot arbetslivskriminalitet inte utvecklas, därför att ett fåtal remissinstanser vill stoppa sådana lagar med ett snävt integritetsförsvar. Detta får en stor negativ påverkan på Sveriges förmåga att agera mot byggkriminaliteten. 

 

Till skillnad från Sverige så har Finland en lagstiftning, som tillåter finska myndigheter att operativt agera mot kriminella företag. Den finska Skatteförvaltningen erhåller information om byggarbetares arbetsgivarsamband och arbetstid, om byggentreprenörers fakturering, samt gängse deklarationer. Dessutom kan den finska Skatteförvaltningens olika enheter samarbeta löpande med varandra utan sekretesshinder, vilket det svenska Skatteverket är förhindrat att göra. Man kan fråga sig om Finlands system är farligt för den personliga integriteten för människorna i Finland? 

 I ljuset av Sveriges nuvarande bekymmer avseende arbetslivskriminalitet och arbetskraftsutnyttjande bör en forskargrupp etableras, knuten till Justitiedepartementet, där juridik- och samhällsforskare samarbetar i syfte att lägga fram underlag till en ny sekretesslag. I det sammanhanget vore det intressant att studera forskningsinstitutet HEUNIs verksamhet vid Finlands Justitiedepartement. 

 Intervjupersoner i denna studie anser att Rättvist Byggande är ett bra initiativ av Stockholmshem, som tar ett utökat byggherreansvar. Det är dock huvudentreprenören, som ska ta  ansvar för arbetsplatsen. Andra renodlade byggherrar ansluter sig nu till initiativet vilket är bra. Rättvist Byggande kommer framför allt åt den kriminalitet, som består av att fel personer befinner sig på bygget och Stockholmshem har rätt att utestänga byggbolag som missköter sig från kommande upphandlingar. 

 Sammantaget finns flera organisationer som genomför viktigt arbete med kontroller mot byggkrimina-litet. Kontroll kostar dock pengar att genomföra, vilket exempelvis påverkar ett fastighetsbolags eko-nomi och i slutändan kommer att betalas av de boende. Om Sverige hade Finlands system där Skatte-förvaltningen har tillgång till siffror på antal anställda för varje entreprenör, entreprenörernas faktu-rering och samband mellan arbetsgivare och arbetstagare, så skulle kontrollen bli enklare och ändå tjäna samma syfte. Brottsbekämpningen skulle bli mer kraftfull och ge en större samlad effekt än vad enskilda goda initiativ kan ge. Det skulle dessutom ge färre förluster för statskassan, stödja hederliga byggföretag och på sikt relativt sett förmodligen ge lägre boendekostnader. Vi frågar oss hur mycket Sveriges arbetsgivaravgifter och inkomstskatter skulle öka om det finska systemet skulle införas.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2021. p. 65
Series
TRITA-ABE-RPTTRITA-ABE-RPTTRITA-ABE-RPT
Keywords
byggande kriminalitet sekretess lagstiftning
National Category
Construction Management
Research subject
Civil and Architectural Engineering, Building Technology
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-305016 (URN)
Note

QC 20211122

Available from: 2021-11-18 Created: 2021-11-18 Last updated: 2023-02-27Bibliographically approved
af Klintberg, T., Högberg, L. & Björk, F. (2020). Stegvis renovering.
Open this publication in new window or tab >>Stegvis renovering
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den tekniska utvecklingen medför att det finns ett ökande utbud av metoder för att göra renovering stegvis. Det finns också en utveckling mot att renoveringsåtgärder kan göras kortvarigt, så att de boende inte behöver störas så svårt.

 

Det går att genomföra en stegvis renovering på ett flertal teknikområden, exempelvis av rör, badrum, fönsterbyten. Utvecklingen av relining i olika typer av rör och kanaler har inneburit en stor förändring i och med att åtgärder för renovering kan göras i stort sett utan att riva i stommar och schakt, även i fall då rör och kanaler är ingjutna. Både resultat av experiment i detta projekt och insamlade erfarenheter visar att relining är ett koncept som nu är i stark utveckling och som kommit för att stanna. Användning av relining är även gynnsamt ur ett LCA-perspektiv.

 

Stegvis renovering ger ofta ett mer ekonomiskt och ett mindre komplext renoveringsförfarande. Bland annat gäller:

  • När systemen renoveras i taget, så optimeras livslängden för dem, vilket är kostnadseffektivt.
  • Det är mer hanterbart att bara renovera ett system i taget och arbetet blir mer effektivt.
  • Stegvis renovering minimerar antalet inblandade yrkesgrupper och minimerar då även missförstånd mellan dessa yrkesgrupper och missförstånd med beställare och boende.
  • Omvärldsfaktorer kan bättre kontrolleras vid stegvis renovering och arbetet blir då mer industriellt och därmed och effektivare.
  • Om byggnadens system renoveras ett i taget som kortvariga kampanjer, så ökar möjligheten för boende att bo kvar under processen, vilket sparar pengar för fastighetsbolaget.
  • Stegvis renovering gör det lättare för byggherren att behålla kontrollen över projektet, bland annat förenklas upphandlingsprocessen.

 

Nuvarande lagstiftning hindrar en värd att ta betalt för underhåll. Detta är ett arv från den bostadssociala utredningen, som tillsattes 1932. Då var byggnads- och boendesituationen helt annorlunda än nu, exempelvis avseende inomhusmiljö och hygien. Det fanns då många bostäder med usel uppvärmningssituation utan varmvatten och många bostäder med torrdass på gården. Det fanns inte heller någon allmännytta som kunde hålla hyror på en rimlig nivå för ett flertal, istället fanns det somliga hyresvärdar som utnyttjade en bostadsbrist med ohemula hyror. Det var då fullt rimligt att den bostadssociala utredningen kom fram till att en hyresvärd endast skulle kunna höja hyran om det gjordes standardhöjningar. Om bostadssituationen då hade liknat dagens ur ett inomhusmiljö- och hygienperspektiv kan man undra ifall utredningen kommit till samma resultat.

 

Fortfarande är det så att en hyresvärd bara kan göra hyreshöjningar för underhållsåtgärder om alla hyresgäster går med på det. Om en boende tar frågan till hyresnämnden så kommer värden att fällas och hyreshöjningen accepteras inte. Fastighetsägaren är alltså tvungen att tillgripa standardhöjande åtgärder och dessa kan vara väl så dyra om inte dyrare för de boende än de nödvändiga underhållsåtgärderna. Det finns då en risk att en oseriös fastighetsägare genomför standardhöjande åtgärder och höjer hyran utan att vidta nödvändigt underhåll. En fastighet med höga hyror kan sedan säljas. Till slut blir hyresgästerna drabbade, både av höga hyror och av ett hyreshus, utan fungerande system. Lagen bör ändras, så att om en majoritet av de boende accepterar att betala för underhållsåtgärder så bör detta gälla. Dessutom bör en majoritet av de boende acceptera standardhöjande åtgärder för att dessa ska bli av.

 

Stegvis renovering har tillämpats fullt ut vid Knivstabostäders renovering, som resulterade i hyreshöjning på 13 %. En förutsättning för detta var dels att fastighetsbolaget var helt transparenta med ekonomin, undvek fördyrande standardhöjande åtgärder och fick ta betalt för sina underhållskostnader.

Series
TRITA-ABE-RPT-2023
Keywords
renovering, ekonomi, renoveringsstrategier, relining
National Category
Building Technologies
Research subject
Civil and Architectural Engineering, Building Technology
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-280482 (URN)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2015-1492
Note

QC 20200909

QC 20200909

QC 20200909

QC 20200909

Available from: 2020-09-09 Created: 2020-09-09 Last updated: 2023-02-27Bibliographically approved
Björk, F., af Klintberg, T. & Gudmundsson, K. (2019). Simhallar – ett övergripande perspektiv på teknik, hälsa, beständighet och ekonomi.
Open this publication in new window or tab >>Simhallar – ett övergripande perspektiv på teknik, hälsa, beständighet och ekonomi
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Simhallar har olika problem, avseende både hälsoaspekter och beständighet. Dessutom förbrukar simhallar stora resurser ur ett ekonomiskt perspektiv. Neris-projektet har skaffat sig ett helikopterperspektiv på simhallars olika delar och risker och många av dessa risker orsakas av desinfektionen av badvattnet. I dagsläget så syftar hygien, rengöring och desinfektion främst till att hålla mikroorganismer på låga nivåer och det är viktigt att hygienen samt rengöringen optimeras. När det gäller desinfektionen av badvattnet så har klorering används under mycket lång tid, metoden är mycket effektiv för att döda de flesta mikroorganismerna, men orsakar även lungbesvär och korrosion som förkortar hallarnas livslängd.

Denna rapport har inte hittat några vetenskapliga artiklar som belägger vilka kloreringsnivåer som bör tillämpas i en simhall. Dessa nivåer förefaller basera sig på tradition och på ett kunskapsläge då lungbesvär och korrosion inte beaktades. Det är tveksamt om exempelvis Folkhälsomyndighetens gränsvärden för klorhalter är grundade på ett spårbart sätt i vetenskapliga arbeten, som de bör vara.

Det vore önskvärt att vetenskapligt undersöka vilka klornivåer som är tillräckliga och göra en sammansatt optimering med avseende på mikroorganismer, lungbesvär och korrosion.

Blått ljus i simhall och fotokatalys i reningsverk  reducerar behovet av klorering, vilket har visats i Enskedehallens babysim. Vidare är det möjligt att få en bättre beskrivning av den mikrobiella situationen i badvatten med hjälp av partikelmätning, vilket kan minska de bakteriella riskerna i en simhall.  Dessa metoder bör bli föremål för vidare forskning.

Hur stor är den sammanlagda korrosiviteten i en simhallsbyggnad? Det finns olika faktorer som samverkar i en simhall, som hög temperatur, högt fuktinnehåll i luften, klorider, underklorsyrlighet, och säkert fler faktorer, som inte är identifierade. Det är en forskningsuppgift att utföra olika metodtester för de olika delarnas korrosiva del och samverkande korrosivitet. Det finns inga rutiner för att avlägsna klorider som hamnat i simhallsrummet. Det vore bra att utarbeta sådana rutiner.  

Det kan finnas ett motsatsförhållande mellan beständighet och energibesparing. Exempelvis så sparas energi om ett minimum av vatten blöder av, men detta ökar kloridkoncentrationen i badvattnet. På samma sätt ökas kloridkoncentrationen i simhallsbyggnaden om luften får gå i rundgång med ökad korrosionsrisk som följd.

Avdunstningen är mycket energikrävande och det vore då intressant att minimera ventilationen över vattenytan. Den ventilationen är i dagsläget behövlig för att få bort skadliga gaser, exempelvis kloroform och trikloramin, som är en följd av kloreringen. Om klorering kan minska så kan även ventilationen över vattenytan minimeras, med energibesparing som följd

Simhallsprojektet i Stad x riskerar att bli mellan 50 och 100 miljoner dyrare än vad som beräknades i förstudien. Förstudien har visat sig att vara optimistisk med avseende på fördelar, men svag med avseende på kostnader. Detta har försatt staden i en ekonomisk knipa, som riskerar att exempelvis materialval blir sämre med kortare beständighet som följd.. Förstudier inför ett simhallsbygge kan bli bättre. Det vore till exempel bra att göra en tredjepartskontroll med avseende på intäkter och kostnader.

En kommun skulle kunna etablera en expertgrupp av kunniga tekniker och ekonomer som skulle kunna beakta och besluta över tekniska renoverings-, underhåll- och driftsfrågor. Detta vore en strategisk kunskap, som vore bra att ha in house.

Publisher
p. 34
Series
TRITA-ABE-RPT ; 1918
Keywords
simhall, beständighet, vattenrening, ventilation, energi, korrosion
National Category
Building Technologies
Research subject
Civil and Architectural Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-254382 (URN)978-91-7873-259-3 (ISBN)
Funder
Swedish Energy Agency, P38240-1
Note

QC 20190813

Available from: 2019-06-27 Created: 2019-06-27 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
af Klintberg, T., Björk, F., Molnar, M., Nilsson, M., Plos, M., Silfwerbrand, J. & Thelandersson, S. (2018). System för personlig meritering och certifiering för ingenjörer inom den svenska byggsektorn. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology
Open this publication in new window or tab >>System för personlig meritering och certifiering för ingenjörer inom den svenska byggsektorn
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Sammanfattning

Incitament till systematisk personlig kompetensutveckling för ingenjörer inom byggbranschen saknas. Detta leder till att vi har svårt att upprätthålla tillräckligt hög kompetens och utvecklingstakt i branschen.

Frågan är om ett system för meritering kan underlätta och ge större incitament för kontinuerlig kompetensutveckling än vad som finns idag. I ansökningstexten till detta projekt nämns bland annat att: Det är dock väsentligt att ett sådant system är utformat på ett sätt som gör att branschens aktörer finner det relevant och behövligt, samt att det verkligen stärker ingenjörens roll och bidrar till att kompetens bibehålls och utvecklas. I projektet ingår också att beakta ekonomiska och legala aspekter.

Arbetet rör först och främst konstruktörer även om slutsatserna kan tillämpas på stora delar av ingenjörskollektivet. Det förefaller finnas brist på kompetenta ingenjörer för centrala positioner i stora projekt med förmåga att upprätthålla kontroll och kommunikation med projektets ingående parter, som byggherre, installationsföretag etc.

Ett flertal intervjupersoner hävdar att många stora bygg- och anläggningsprojekt är fragmentiserade med bristande intern kommunikation och att de lider av höga merkostnader.  Intervjuade personer inom Trafikverket, med inblick i den egna verksamheten, menar att det kan finnas höga merkostnader även inom de egna projekten. Trafikverket är dock en mycket kompetent byggherre. Det är troligt att mindre byggherrar med lägre kompetens kan ha en värre situation avseende denna typ av kostnader. Många merkostnader skulle kunna begränsas eller undvikas om kompetensnivån höjs inom ingenjörssektorn.

Ett meriteringssystem med vidareutbildning, mentorskap mellan seniorer och juniorer, fokuserat på bland annat personlig utveckling skulle kunna höja kompetensnivån bland ingenjörer. Ett meriteringssystem skulle göra konstruktörsyrket mer attraktivt, om det blir tydligt att en oerfaren konstruktör har en karriärväg mot högre expertkompetens.

Förbättrade meriter kan valideras genom ett certifieringssystem, som bör fokusera på ingenjörskunskaper såsom konceptuell förståelse och bedömning av bärförmåga och konstruktioners verkningssätt. Systemet ska ha en kontroll- och reklamationsfunktion, som hanterar eventuella kvalitetsproblem hos den certifierade personen. Ett certifieringssystem dokumenterar kompetensnivån för en certifierad och kan därigenom göra det lättare för byggherrar att säkerställa kvalitet i sina beställda projekt.

Beträffande värdet av certifiering påvisas i en brittisk rapport att certifiering för testlaboratorier är lönsamt för ingående parter, alltså både för de certifierade och för beställarna. Rapportens slutsats är att det är samhällsekonomiskt lönsamt med certifiering, då den bygger upp förtroende samt minskar risker.

Regeringen skulle kunna ge en eller flera myndigheter, exempelvis Transportstyrelsen och/eller Boverket ansvar för personlig kompetensutveckling inom väg och vattenbyggnadssektorn. Denna myndighet skulle alltså få ett liknande ansvar som Socialstyrelsens, som under ett flertal år har medverkat till att utveckla medicinsektorn, med en höjd personlig expertis som resultat. Socialstyrelsens verktyg har här varit personcertifiering (läkarlegitimation). Dessutom ges vidareutbildning, samt handledar- och mentorskap inom medicinsektorn.

Trafikverket skulle eventuellt kunna undersöka möjligheten att upphandla certifiering för nyckelkompetenser samt definiera dessa kompetenser i sina egna projekt. Ett liknande förfarande finns hos Stockholms Exploateringskontor när det gäller upphandling av nyckelkompetenser. Om Trafikverket skulle avisera att det skulle ställa särskilda krav på certifiering vid cirka 20 upphandlingar år 2021, så skulle det ge konsultbolagen tid att etablera ett antal certifierade ingenjörer. Dessa projekt kan då jämföras med projekt utan certifiering.

Det är förmodligen kostsamt att bygga upp ett svenskt system för personlig certifiering liknande medicinsektorns legitimationssystem. Författarnas förslag är därför att branschen kan börja använda internationella certifieringssystem, exempelvis ”Institution of Civil Engineers” (ICE) och ”Institution of Structural Engineers” (IStructE). ICE är ett bredare system för väg och vattenbyggnadsingenjörer i allmänhet och IStructE certifierar konstruktörer. ICE och IStructE fokuserar på ingenjörs- och marknadskompetens, personlig utveckling och har en kontroll- och reklamationsfunktion samt olika grader avseende medlemmarnas kompetens.

De svenska konsult- och entreprenadföretagen har i denna rapports intervjuundersökning visat stort intresse för att låta meritera och certifiera sina konstruktörer, särskilt om stora beställare kommer att efterfråga meriterade konstruktörer. Om internationella certifieringssystem (ICE och IStructE) används, kommer förmodligen svenska konsult- och entreprenörföretag att stärkas på en internationell marknad.  Under en övergångstid behövs ett register över befintliga svenska kompetenta ingenjörer så att dessa inte stängs ute från marknaden.

Det kommer att ta tid att införa utökad meritering, mentorskap och certifiering. Det är fråga om en kulturförändring i ingenjörssektorn och det behövs då en uthållighet hos branschen, framför allt hos byggherrar. Systemet kommer inledningsvis att medföra ökade kostnader, medan besparingar och vinster kommer i ett senare skede.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2018. p. 46
Series
TRITA-ABE-RPT ; 1833
Keywords
Meritering Certifiering Civilingenjör Väg och Vattenbyggnad
National Category
Engineering and Technology
Research subject
Civil and Architectural Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-238457 (URN)
Funder
Swedish Transport Administration, BBT 2015-011
Note

QC 20181102

Available from: 2018-10-31 Created: 2018-10-31 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
Hjortling, C., Björk, F., Berg, M. & af Klintberg, T. (2017). Energy mapping of existing building stock in Sweden - Analysis of data from Energy Performance Certificates. Energy and Buildings, 153, 341-355
Open this publication in new window or tab >>Energy mapping of existing building stock in Sweden - Analysis of data from Energy Performance Certificates
2017 (English)In: Energy and Buildings, ISSN 0378-7788, E-ISSN 1872-6178, Vol. 153, p. 341-355Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study contributes to defining the current energy consumption baseline for buildings in Sweden. The data used for the analysis are extracted from the database of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and consists of 186,021 measured energy performance certificates issued for commercial buildings (355 Mm(2)), collected during 2007-2015. The results from this study for certain building types, construction periods, climate zones and energy use is presented. Building codes have influence of the buildings energy performance. When new building codes have been adopted and energy performance requirement been stricter the measured energy consumption have been lowered compared to buildings built earlier. New buildings have nevertheless often higher energy consumption than stipulated by the building code. Climate zone have less impact on energy consumption than type of building. Building units in the warmer climate zones generally have slightly lower energy consumption than those in colder zones. This implies that the buildings are well adapted to the climates at hand. The results may help public authorities to plan future business strategies and energy policies. The Swedish Energy Performance Certificates are quite reliable because they are based on energy bills and not on theoretical calculations.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2017
Keywords
Energy performance certificates, Commercial buildings, Rental premises, Office, Schools, Healthcare, Sport, Hotels and restaurant, Industries
National Category
Building Technologies Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-217189 (URN)10.1016/j.enbuild.2017.06.073 (DOI)000412959600028 ()2-s2.0-85027982956 (Scopus ID)
Funder
Knowledge FoundationVattenfall AB
Note

QC 20171102

Available from: 2017-11-02 Created: 2017-11-02 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
Lind, H., Högberg, L., af Klintberg, T. & Björk, F. (2016). Knivstamodellen BoKvar för renovering av bostäder: Hur man kan få en vettig avvägning mellan insatser och hyreshöjning.
Open this publication in new window or tab >>Knivstamodellen BoKvar för renovering av bostäder: Hur man kan få en vettig avvägning mellan insatser och hyreshöjning
2016 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Publisher
p. 11
Series
Meddelande. Inst. för fastigheter och byggande ; 2016:7
National Category
Civil Engineering
Research subject
Real Estate and Construction Management
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-197257 (URN)978-91-85783-72-4 (ISBN)
Projects
Sustainable Renovation Strategies, Formas
Funder
Swedish Research Council Formas
Note

QC 20170110

Available from: 2016-11-30 Created: 2016-11-30 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
af Klintberg, T. & Lind, H. (2016). Krav på tillgänglighetsanpassning vid renovering: Ett diskussionsinlägg. KTH Royal Institute of Technology
Open this publication in new window or tab >>Krav på tillgänglighetsanpassning vid renovering: Ett diskussionsinlägg
2016 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
KTH Royal Institute of Technology, 2016. p. 14
Series
TRITA-FOB ; 2016:3
National Category
Civil Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-182210 (URN)978-91-85783-64-9 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council Formas
Note

QC 20160229

Available from: 2016-02-18 Created: 2016-02-18 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
Sommerfeldt, N., Muyingo, H. & af Klintberg, T. (2016). Photovoltaic Systems for Swedish Prosumers: A technical and economic analysis focused on cooperative multi-family housing. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology
Open this publication in new window or tab >>Photovoltaic Systems for Swedish Prosumers: A technical and economic analysis focused on cooperative multi-family housing
Show others...
2016 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report is designed to be a comprehensive information resource for Swedish prosumers considering an investment in solar PV systems. The target audience are multi-family cooperative houses, however much of the information is applicable to other building owners and solar energy more broadly. The primary question to be answered; is a rooftop PV investment profitable in Sweden? Naturally there are many variables that can affect the answer; therefore a Monte Carlo methodology is used to convert the uncertainties into risks, where the results can be presented as probabilities rather than a vast collection of sensitivity analyses. Several policy scenarios are tested, where the relative impact of each current program on profitability can be seen.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2016
Keywords
Solar PV, prosumer, techno-economic, Monte Carlo
National Category
Energy Systems
Research subject
Energy Technology; Economics
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-185003 (URN)978-91-7595-936-8 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2012-256
Available from: 2016-04-08 Created: 2016-04-08 Last updated: 2024-03-15Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8169-9308

Search in DiVA

Show all publications