Introduction: This thesis focuses on job crafting as one way to increase work-related well-being and enable people to extend their working lives. The studies included were conducted within two different contexts, namely the manufacturing industry and public healthcare. These two contexts struggle with, for example, challenging working environments and staff shortages, as well as enabling older workers to extend their working lives. Job crafting, an active form of job redesign, can be defined as employees actively changing the physical and cognitive boundaries of work to better suit the person’s abilities and desires. These kinds of bottom-up-driven strategies to change and adapt work have been found to increase employee well-being and productivity, as well as reduce staff turnover. According to previous research, job crafting thus has positive effects on both people at work and their organizations. Previous research also shows that organizational structures as well as individual factors can facilitate and enhance employees’ job crafting. There is, however, a lack of studies focusing on how to best promote and facilitate employee-driven job crafting in practice. 

Aim: This thesis aimed to explore job crafting as one part of a health-promoting and extended working life. Job crafting was analysed in relation to an extended working life among blue-collar workers in one company in the manufacturing industry, and in relation to being able to work and feel well within public healthcare and manufacturing industry. 

Methods: Data was collected at one global manufacturing company and different workplaces within Swedish public healthcare. In the manufacturing company, data was collected from 100 blue-collar workers as part of an age management project focusing on factors influencing employees’ retirement decisions. The respondents represented older employees in three different countries: Sweden, the Netherlands, and France. These respondents completed a questionnaire and participated in semi-structured interviews. The quantitative data was descriptively analysed and the qualitative data was analysed with content analysis. Within public healthcare, a questionnaire was first administered to 421 healthcare employees at two times (T1-T2), six to eight months apart. A response rate of 59% provided data from 250 respondents. Secondly, semi-structured interviews were conducted with 16 healthcare employees and five managers. The quantitative data from the survey was analysed with SEM analysis, whereas the qualitative data was analysed with reflexive thematic analysis. 

Findings: Factors that influenced blue-collar workers’ decisions about retirement and an extended working life included perceived health and economic situation, task characteristics, support from colleagues and managers, work autonomy and work setup, and national pension schemes. Job crafting strategies that were perceived as health-promoting among blue-collar workers included adapting work whenever possible, asking colleagues for help to finish work, and changing their way of thinking about work. For some, these strategies were considered as contributing to being able to extend working life. Among the healthcare employees, health-promoting job crafting strategies included asking for new assignments and opportunities for professional development, organizing work in close cooperation with others, and involving patients in the planning of daily activities. These strategies were derived from different motives, including crafting for their development, crafting for a common good, crafting for manageability, and crafting for meaningfulness in work. Working conditions such as having support from managers and colleagues, and formal autonomy in work, facilitated job crafting among the healthcare employees. The health-promoting crafting strategies were connected to increasing work-related sense of coherence through comprehensibility, manageability, and meaningfulness. Job crafting strategies and motives were said to change over time, for example in relation to work-life balance and work experience, among respondents in both contexts. Within both contexts, it was also indicated that a strong inner drive for personal development sometimes outweighed hindering structural conditions when employees crafted for their development and manageability in work. 

Conclusions: Factors that influenced the retirement decisions were found on different levels within the blue-collar workers’ work context. Perceived antecedents of health-promoting job crafting among the respondents within both contexts in this thesis were found in organizational structures, workplace conditions, and individual factors. Job crafting motives and strategies were also said to change over time and were influenced by both individual factors and workplace-related conditions. From the findings in this thesis, it is suggested to further explore how to facilitate job crafting on the different work-system levels, as well as to plan job crafting interventions directed to healthcare employees and older blue-collar workers within the manufacturing industry. 

Introduktion: Denna avhandling fokuserar job crafting som ett sätt att öka arbetsrelaterat välbefinnande och möjliggöra för människor att förlänga sina arbetsliv. Avhandlingen har genomförts inom två olika arbetskontexter: tillverkningsindustrin och sjukvården. Dessa två kontexter kämpar med till exempel krävande arbetsmiljöer och personalbrist, samt med att göra det möjligt för äldre medarbetare att förlänga sina arbetsliv. Job crafting är ett aktivt sätt att omforma arbetsuppgifter och arbetsupplägg, och kan definieras som att anställda själva förändrar de fysiska och kognitiva gränserna för arbetet, för att bättre passa personens förmågor och önskemål. Denna typ av medarbetardrivna strategier för att förändra och anpassa arbetet har visat sig öka anställdas välbefinnande och produktivitet, samt leda till minskad personalomsättning. Enligt tidigare forskning har job crafting alltså en positiv effekt för människor i arbete och för deras arbetsplatser. Tidigare forskning visar även att organisatoriska strukturer likväl som individuella faktorer kan underlätta och öka medarbetares job crafting. Det finns dock få studier som fokuserar på hur medarbetardriven job crafting bäst kan främjas och underlättas i praktiken.

Syfte: Denna avhandling syftade till att utforska job crafting som en del av ett hälsofrämjande och förlängt arbetsliv. Job crafting analyserades i relation till ett förlängt arbetsliv bland verkstadsarbetare i ett företag inom tillverkningsindustrin, och i relation till att kunna arbeta och må bra inom offentlig sjukvård och tillverkningsindustri.

Metod: Data samlades in vid ett globalt företag inom tillverkningsindustrin och vid olika arbetsplatser inom svensk offentlig sjukvård. I industriföretaget samlades data in från 100 verkstadsarbetare som en del av ett age management-projekt med fokus på faktorer som påverkar de anställdas pensionsbeslut. Respondenterna representerade äldre anställda i tre olika länder: Sverige, Nederländerna och Frankrike. Deltagarna fyllde i en enkät och deltog i semistrukturerade intervjuer. Kvantitativ data analyserades deskriptivt och kvalitativ data analyserades med innehållsanalys. Inom sjukvården administrerades en enkät till 421 anställda inom offentlig hälso- och sjukvård vid två tillfällen (T1-T2), med sex till åtta månaders mellanrum. En svarsfrekvens på 59% gav ett urval av 250 respondenter. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 anställda och fem chefer inom vården. Kvantitativ data från enkäten analyserades med SEM-analys, medan kvalitativ data analyserades med tematisk analys.

Resultat: Faktorer som påverkade verkstadsarbetarnas beslut om pensionsavgång och ett förlängt arbetsliv inkluderade upplevd hälsa och ekonomisk situation, arbetsuppgifternas karaktär, stöd från kollegor och chefer, autonomi i arbetet och arbetsorganisation samt nationella pensionssystem. Job crafting strategier som uppfattades som hälsofrämjande bland verkstadsarbetarna inkluderade att anpassa arbetet när det var möjligt, be kollegor om hjälp för att avsluta arbetet i tid och ändra sitt sätt att tänka om arbetet. För vissa ansågs dessa strategier bidra till att kunna förlänga arbetslivet. Bland de anställda inom hälso- och sjukvården inkluderade hälsofrämjande crafting strategier att be om nya arbetsuppgifter och möjligheter till professionell utveckling, att organisera arbetet i nära samarbete med andra och att involvera patienterna i planeringen av det dagliga arbetet. Dessa strategier drevs av olika motiv, vilka inkluderade att crafta för sin egen utveckling, för ett gemensamt bästa, för hanterbarhet och för meningsfullhet i arbetet. Arbetsförhållanden så som att ha stöd från chefer och kollegor och formell autonomi i arbetet underlättade job crafting bland de vårdanställda. De hälsofrämjande crafting strategierna var kopplade till att öka den arbetsrelaterade känslan av sammanhang genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Strategier och motiv för job crafting uppgavs förändras över tid, till exempel i relation till balans mellan arbete och fritid och arbetslivserfarenhet, bland respondenter i båda kontexterna. I båda sammanhangen framkom det också att en stark inre drivkraft för personlig utveckling ibland övervann hindrande strukturella förhållanden när anställda craftade för sin egen utveckling och hanterbarhet i arbetet.

Slutsatser: Faktorer som påverkade besluten om pensionsavgång återfanns på olika nivåer inom verkstadsarbetarnas arbetskontext. Faktorer som upplevdes främja hälsofrämjande job crafting bland respondenterna inom båda kontexterna i denna avhandling återfanns i organisatoriska strukturer, arbetsplatsfaktorer och individuella faktorer. Motiven och strategierna för job crafting uppgavs förändras över tid, och influerades av både individfaktorer och arbetsrelaterade faktorer. Utifrån avhandlingens resultat föreslås studier för att ytterligare undersöka hur job crafting kan främjas på olika nivåer i ett arbetssystem, samt att planera job crafting-interventioner riktade till anställda inom sjukvården och äldre verkstadsarbetare inom tillverkningsindustrin.

Job crafting kan definieras som medarbetares sätt att själva forma och förändra sina arbeten, för att optimera tillgängliga resurser och hantera utmaningar i arbetet. Job crafting har tidigare kopplats till många positiva effekter för individer, till exempel arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse. Ett stödjande ledarskap, autonomi i arbetet och samarbete mellan olika professionsgrupper är exempel på vad som kan främja job crafting i vården. Men kunskap om hur individuella förutsättningar, så som exempelvis arbetserfarenhet, bidrar till medarbetares strategier att försöka forma och förändra sina arbeten är ännu begränsad.

Övergripande syfte i denna pågående studie är att undersöka hur individuella förutsättningar samspelar med hur individer job craftar på sätt som främjar deras hälsa. Studien kommer särskilt fokusera hur arbetserfarenhet samspelar med job crafting, men även samspel mellan familjeliv och professionstillhörighet kommer att analyseras.

Djupintervjuer har genomförts med sexton medarbetare med olika professioner på fem olika vårdenheter. Respondenternas erfarenhet i det nuvarande arbetet varierar mellan sex månader och 43 år.

De preliminära resultaten indikerar olika job crafting strategier och motiv till dem bland respondenter med längre och kortare arbetserfarenhet. Med kortare arbetslivserfarenhet fokuseras att lära sig sitt nya yrke samt att bygga relationer med kollegor för stöd och erfarenhetsutbyte. Mer erfarna respondenter fokuserar mer på att vårda sina sociala relationer och på meningsskapande förändringar i arbetet, för att trivas och må bra i arbetet snarare än att utvecklas professionellt. Respondenter med familjer fokuserar förändringar de gör i arbetet på att få en bra balans mellan arbete och privatliv. Gemensamt för respondenterna, oavsett profession och hur mycket arbetserfarenhet de har, är att de förändringar de gör i arbetet oftast är kopplade till att deras patienter ska ha det så bra som möjligt.

Due to the increased life expectancy in many parts of the world, the statutory retirement age is rising, and employers need to find ways to motivate and enable people to extend their working life. Job crafting, a bottom-up approach to job redesign, has been found to increase well-being and health among older employees, as well as their motivation to stay at work.   

To identify if and how older blue-collar workers describe that they involve in, and see opportunities for job crafting that can contribute to an extended working life, a survey and semi-structured interviews were conducted with 100 blue-collar workers, aged 55 years and older, in a global manufacturing company. 

Some respondents saw no opportunities at all to change and adapt work. In contrast, others expressed examples of job crafting that reduced physical and mental workload and increased structural and social resources to enable them to prolong their working lives.  

The maintenance of older workers and determining the appropriate age for retirement are growing issues related to the fact that fewer people, still active in working life, have to provide for more non-working people due to increased life expectancy. As a result, retirement age has started to rise in many countries, and employers need to find ways to maintain an older and healthy work force, not least to avoid the loss of important experience. The aim of the current study was to increase the knowledge of factors influencing the retirement decisions among blue-collar workers in different national settings. A survey and semi-structured interviews were conducted with a sample of 100 blue-collar workers in Sweden, the Netherlands, and France, aged 55 years and older, within a global manufacturing company. Based on the results, implications for companies' age management strategies were discussed from a system perspective. Factors contributing to both retirement and to a prolonged work life were found on individual, organisational, and societal levels. This indicates the importance of a system perspective when planning for age management interventions.

(1) Background: Both employees and organizations benefit from a work environment characterized by work engagement and job satisfaction. This study examines the influence of work-group social capital on individuals' work engagement, job satisfaction, and job crafting. In addition, the mediating effect of job crafting between social capital on the one side and job satisfaction and work engagement on the other side was analyzed. (2) Methods: This study used data from 250 health-care employees in Sweden who had completed a questionnaire at two time points (six to eight months apart). Analyses of separate cross-lagged panel designs were conducted using structural regression modeling with manifest variables. (3) Results: Social capital was predictive of both job satisfaction and work engagement over time. The results also indicated that higher degrees of social capital was predictive of more cognitive and relational, but not task-related job crafting over time. There was no clear evidence for a mediating effect of job crafting for social capital to work engagement or job satisfaction. (4) Conclusion: It would be beneficial for the health-care sector to consider setting up the organizations to promote social capital within work groups. Individual workers would gain in well-being and the organization is likely to gain in efficiency and lower turnover rates.

Vården är en arbetssektor som i många år har haft problem i form av t ex ökad sjukfrånvaro, nedskärningar och personalbrist. Det har gjort att kunskap om, och metoder för, hur arbetet kan organiseras på mer hälsofrämjande sätt är efterfrågade. Socialt kapital och innovativt lärandeklimat har i tidigare forskning visat sig vara viktiga för både verksamhetsrelaterade utfall och medarbetares hälsa. Möjligheter för medarbetare att på egen hand förändra sin arbetssituation, till exempel genom att be om andra arbetsuppgifter, utveckla sociala relationer, eller aktivt ändra sin inställning till arbetet (job crafting) har också visat sig ha en positiv inverkan på individers engagemang och hälsa. Vårdkontexten har traditionellt tydligt avgränsade och styrda arbetsuppgifter; något som kan tänkas minska möjligheten till egna initiativ och förändring av arbetssituationen. Det saknas också kunskap om förutsättningar och lärandeprocesser som bidrar till att medarbetare inom vården ska kunna ”job crafta” på hälsofrämjande sätt.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar på organisationsnivå som är bidragande till att medarbetare inom vården kan job crafta; det vill säga att skapa förändring och utveckla sitt arbete på hälsofrämjande sätt.   

Två vårdavdelningar (en folktandvårdsklinik och en kirurgavdelning) som tidigare visat sig vara framgångsrika vad gäller hälsofrämjande arbetsmiljöutveckling, och där individuell job crafting hade visat sig förekomma, valdes ut som representativa case. Datainsamlingen genomfördes under hösten 2017 och våren 2018 och omfattade djupintervjuer med fyra medarbetare och tre chefer samt en heldagsobservation och två gruppintervjuer med totalt fem medarbetare. Intervjuerna och observationen fokuserade kritiska händelser relaterade till förutsättningar för, och förekomst av, individuell job crafting.

Folktandvårdskliniken öppnade upp i ny regi för drygt fem år sedan, då arbetet skulle ske i självstyrande vårdteam. Delat ledarskap och stort engagemang för det nya arbetssättet, tillsammans med en mogen och ansvarstagande arbetsgrupp verkade vara grunden för gott samarbete inom och mellan teamen. Nya idéer och initiativ från medarbetarna uppmuntrades från både ledning och kollegor. Forum för erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete förkom på både arbetsgrupp- och arbetsplatsnivå.

På kirurgavdelningen skedde flera förändringar i och med att en ny chef tillträdde för ett par år sedan. Arbetsgruppen gavs mer ansvar och omvårdnadsteam infördes. Detta bidrog till mer engagemang, samarbete och utvecklingsmöjligheter, samt att stressen minskade. Arbetsgruppen hade förändrats under de senaste åren men en stabil kärna gjorde att det goda arbetet kunde fortsätta och nya medarbetare snabbt kunde komma in i gemenskapen. Ett strukturerat ledarskap och engagemang i arbetsgruppen samt hög tillit till medarbetarna uppgavs som exempel på framgångsfaktorer.

På de båda avdelningarna tog sig job crafting uttryck i till exempel egna initiativ till förbättringar samt utökade ansvarsområden för individerna inom vårdteamen. Medarbetarna utvecklade sociala relationer och upplevde sig ha fått både kompetensutveckling och utökning av stimulerande arbetsuppgifter.

Preliminära resultat visar att ett engagerat och tillitsbaserat ledarskap, samt ett öppet och involverande klimat är potentiella organisatoriska förutsättningar för att individuell job crafting ska kunna ske.

En växande äldre befolkning i kombination med ett minskande födelsetal kan orsaka obalans på arbetsmarknaden, med en mindre grupp arbetande befolkning som försörjer en större grupp pensionärer, likaväl som förlust av viktig kompetens och resurser. Som ett resultat av detta har pensionsåldern börjat höjas i flera länder, och arbetsgivare behöver finna sätt att behålla en äldre arbetskraft med god hälsa. Tidigare forskning kring åldrande arbetskraft har i stor utsträckning fokuserat på enskilda faktorer (t ex arbetsförhållanden och upplevd hälsa) som påverkar tiden för pensionsavgång. Orsakerna till pension ligger ofta på flera olika nivåer och det behövs mer kunskap om hur interventioner, med syfte att möjliggöra för fler att arbeta längre, kan utformas utifrån ett systemperspektiv. 

Syftet med studien var att öka kunskapen om faktorer som påverkar tiden för pension bland verkstadsanställda i ett globalt industriföretag. Baserat på resultaten föreslogs en strategisk plan för age management interventioner utifrån ett systemperspektiv.  

Urvalet bestod av 116 verkstadsanställda som arbetade med olika former av verkstadsarbete (t ex montering och logistik) eller som nyligen gått i pension. Studien genomfördes vid sex olika produktionsanläggningar i fyra olika europeiska länder. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna innefattade bland annat ämnena arbetsmiljöfaktorer, attityder till pension, samt förutsättningar för att vara en äldre arbetare. 

Bland riskfaktorerna för tidig pensionsavgång fanns obalans mellan krav och kontroll i arbetet, arbetsrelaterad stress, brist på stöd från chefer samt arbetsskiftens utformning. Motiverande faktorer för ett förlängt arbetsliv var bland annat socialt stöd och ett positivt socialt arbetsklimat, liksom att kunna använda sin kompetens. Nattskift uppgavs vara särskilt slitsamt, och även om skiftarbete nämndes som en källa till positiv variation, efterfrågades dagarbete, kortare arbetstid och minskad mängd fysisk belastning. Det fanns även önskemål om utveckling och lärande i form av stöd inför kommande livsförändringar, att fungera som mentor till nyanställda, samt att cheferna skulle visa mer respekt för de utmaningar äldre arbetare utsätts för.  

Företaget agerar på en global marknad, med produktionsanläggningar i flera länder med olika kulturer och strukturer (t ex olika lokala och nationella pensionssystem) och resultaten visar att både orsaker till tidig pensionsavgång, och faktorer som möjliggör ett förlängt arbetsliv, ligger på flera olika nivåer. En systemmodell som inkluderar både individ-, arbetsplats-, och organisationsnivå samt ett makroperspektiv hjälper till att fånga relevanta aspekter. Det kan bli ett verktyg för att ytterligare förstå och förbättra arbetssituationen för äldre verkstadsanställda när man planerar för, och genomför, age management interventioner.  

Introduction

Recent research in health care has sought to find out how employee health and engagement can best be promoted. There is longitudinal evidence that social capital play an important role for employers’ work engagement. In fact, social capital is an important interpersonal resource that predicts not only work engagement, but also job satisfaction. Besides social capital, the research literature indicates that job crafting have a potential role in the promotion of work engagement and job satisfaction. There is, however, limited knowledge about the mechanisms with which social capital within work groups is conceptually linked to individual job crafting, job satisfaction and work engagement.

Aim

The aim was to examine the intermutual influences of work-group social capital, individuals’ job crafting, work engagement, and job satisfaction.

Material and methods

The sample included 240 employees, recruited from 22 health care workplaces in Sweden, who filled in a questionnaire at two points in time (i.e. T1 and T2), 6-8 months apart. Data were analyzed in two steps. First, a longitudinal panel design that tested for effects of T1 work-group social capital on T2 job crafting, work engagement, and job satisfaction respectively were analyzed with a structural regression model that controlled for both temporal and concurrent relations. Second, mediational effects of job crafting were tested following a four-step procedure.

Results

The results confirmed that social capital within work groups was predictive of job satisfaction and work engagement in terms of vigor, dedication, and attention. Adding to previous research, the results also showed that social capital was predictive of both cognitive and relational job crafting.

Relational job crafting had a relatively large mediating effect between social capital and work engagement, whereas the association from social capital to work satisfaction was mediated by cognitive and relational job crafting.

Conclusions

Both relational and cognitive job crafting was enhanced by a strong social capital within the work group. As these kinds of crafting also mediated work engagement and work satisfaction, the result show that health care organizations should prioritize aiming to enhance a positive social capital and enable crafting behavior within relational and cognitive crafting.