The electrification of transportation has emerged as a key focus area over the past decade, driven by the rise of electric vehicles (EVs) and supportive governmental policies. Conventional EV charging solutions, while foundational, face notable challenges such as high infrastructure costs, low flexibility, and underutilization. Simultaneously, emerging transportation modes such as autonomous vehicles, shared mobility, modular systems, and aerial vehicles, introduce additional complexities, demanding more innovative charging solutions. This review emphasizes the potential of charge-on-the-move systems referred to as dynamic charging, as a transformative approach to address these challenges. Dynamic charging enables EVs to recharge while in motion, presenting opportunities to minimize battery sizes, reduce emissions, and optimize operational efficiency. The study critically evaluates state-of-the-art dynamic charging technologies, including their benefits, limitations, and applicability to future mobility systems, while also comparing these solutions based on infrastructure costs, readiness, and scalability. The findings suggest that the future of EV charging will likely involve a hybrid approach, integrating both conventional and dynamic solutions. Key priorities for advancing dynamic charging include developing optimization models for infrastructure deployment, finding the balance between battery size and battery life, establishing interoperability standards, and enhancing energy transfer efficiency while ensuring safety and sustainability. By addressing these research challenges, dynamic charging systems have the potential to redefine EV infrastructure and support the broader transition to sustainable and efficient mobility ecosystems. This review serves as a guide for researchers and planners seeking to align charging technologies with evolving transportation needs.

Introduktion

Delade elsparkcyklar är nu en vanlig syn i många städer i Sverige, men färdmedlet betraktas fortfarande som ett nytt inslag i gatubilden. Förespråkare för elsparkcyklar lyfter ofta fram färdmedlet för dess potential att lösa kollektivtrafikens problem med first/last mile. Det finns dock fortfarande betydande kunskapsluckor kring multimodala resor som kombinerar delade elsparkcyklar och kollektivtrafik. Den här studien undersöker vilka elsparkcykelanvändare i Stockholm, Göteborg och Malmö som gör multimodala resor.

Metod

En webbaserad enkät distribuerades till elsparkcykelanvändare i Stockholm, Göteborg och Malmö under hösten 2022. Den ursprungliga studien genomfördes för att undersöka attityder och uppfattningar om det nationella parkeringsförbud som infördes den 1 september 2022. Förutom frågor om utformningen av parkering för elsparkcyklar och förändringar i resebeteende, fick respondenterna också frågor om kombinerade resor med delade elsparkcyklar och kollektivtrafik under de senaste sex månaderna. Dessutom samlade vi in information om demografiska och socioekonomiska faktorer hos elsparkcykelanvändarna. Totalt samlades in 965 svar för Stockholm, 145 för Göteborg och 159 för Malmö. Genom att uppskatta logistiska och ordinala regressionsmodeller för varje stad visade vi både vilka användargrupper som har gjort first- och last-mile-resor med delade elsparkcyklar samt vilka som gjort det i störst utsträckning sett till andel av resor.

Resultat

I Stockholm hade användare med högre användningsgrad av elsparkcyklar en högre sannolikhet att ha gjort en first- eller last-mile-resa under de senaste sex månaderna. Användare med högre inkomster och de som bor i stadens centrum hade en lägre sannolikhet att både ha gjort en multimodal resa samt att göra det i stor utsträckning sett till deras totala antal resor. Även i Göteborg hade användare som bodde utanför centrum en högre sannolikhet för att göra en kombinerad resa med kollektivtrafik. I Malmö hade användare som använde delade elsparkcyklar varje vecka en högre sannolikhet att ha använt delade elsparkcyklar för att ansluta till eller från kollektivtrafik, medan användare över 30 års ålder hade en lägre sannolikhet. Vi kan dra slutsatsen att resultaten inte kan generaliseras, eftersom olika grupper gör multimodala resor i alla tre städer. Vi kan också dra denna slutsats när vi jämför våra resultat med andra studier.

Slutsats

Våra resultat visar att delade elsparkcyklar kan spela olika roller för olika användargrupper. För yngre användare, med lägre inkomst och som bor utanför stadens centrum, kan delade elsparkcyklar ha en större kompletterande roll med kollektivtrafik. Detta belyser den roll som delade elsparkcyklar har i det större transportsystemet och den potential som färdmedlet har. I takt med att behovet av hållbara alternativ till privatbilismen växer finns det ett behov av att ytterligare förbättra och främja kollektivtrafiken, och resultaten från denna studie blir alltmer relevanta.

On-board crowding in public transportation has significant impact on passengers' travel experience. New land-use planning configurations can have wide-ranging crowding effects in the public transportation system. Nevertheless, there is a lack of knowledge on the crowding implications caused by new urban developments. In this study, we propose a method for quantifying the network-wide crowding implications of a new urban development. We apply the method to different kinds of urban developments in terms of type, size, location, proximity to high-capacity public transportation connections as well as socioeconomic characteristics. Size and proximity to a high-capacity connection are highly influential factors in determining the value and the geographical extent of the crowding implications. The analysis proposed in this paper can serve as a tool for the ex-post quantification of the on-board crowding impacts using automated data sources. The insights gained can be utilized in more efficient dimensioning of the supply (service) for newly developed areas as well as for placement of future urban developments accounting for the resulting crowding effects.

New land-use planning configurations can have wide-ranging crowding effects on the public transportation system, given the ongoing increase in urban agglomerations worldwide. In this study, we propose a method for quantifying the network-wide crowding implications of new developments accounting for their socioeconomic and planning characteristics. Size and proximity to a high-capacity connection are highly influential factors in determining crowding implications’ extent and geographical spread. Interestingly, the income level can have a twofold effect on crowding contributions (increase or decrease). The proposed method can serve as a tool for the ex-post quantification of the crowding impacts using automated data sources.

Introduktion

Transportsystemets drift och tillförlitlighet är sårbart inte bara för olyckor utan också för antagonistiska hot. Attacker, sabotage och störningar kan komma i olika skepnader men med nya teknologier som ständigt utvecklas uppstår också nya säkerhetsrisker och sårbarheter. I forskningsprojektet BULT är syftet att skapa ny kunskap om vad beredskapshänsyn i transportsystemet innebär när man överväger nya, framväxande teknologier, förändrade varuförsörjningskedjor och framtida hot, samt att undersöka hur beredskapshänsyn kan integreras i företagens och regeringens beslutsprocess.

Teknisk utveckling förväntas leda till högre komplexitet för både fordon och infrastruktur, inklusive trender som digitalisering och uppkoppling, fordonsautomatisering, elektrifiering, alternativa bränslen som väte, biobränslen och elektrobränslen, och nya typer av fordon som drönare (Trafikverket, 2022a). När det gäller vägtransporter förväntas digitaliseringen påverka vägtrafikstyrning, nya mobilitetslösningar, datainsamling och analys för planering, byggande och underhåll, geofencing och avancerade förarassistanssystem (ADAS) (Trafikverket, 2022b). Följaktligen inkluderar prognoser vanligen att transportsystemet blir mer knutet till energisektorn, särskilt elproduktion och -distribution, att tillgången på specifika råvaror som litium eller kobolt för batterier och sällsynta jordartsmetaller för elmotorer är avgörande, och att det finns en ökad risk för cyberattacker mot teknik i fordon och infrastruktur.

Med tanke på de ovan nämnda utmaningarna relaterade till den nuvarande och förväntade tekniska utvecklingen inom transportsektorn finns det ett behov av att förstå hur risker och oförutsedda risker för antagonistiska hot har beaktats i forskningen. Vi presenterar här en litteraturöversikt som täcker befintliga publikationer om risker och beredskap för antagonistiska hot mot transportsystemet, i synnerhet artiklar som även blickar framåt.

Metod

En litteratursökning gjordes den 4 januari 2024 i Scopus-databasen med hjälp av söksträngen

( TITLE ( *security OR threat* OR *attack* OR antagonist* OR sabotage* OR terroris* OR malicious OR piracy ) AND TITLE ( transport* OR road* OR rail* OR aviation OR maritime OR vehicle* ) AND TITLE ( preparedness OR readiness OR resilien* OR protect* OR defend* OR defence ) ) AND ( LIMIT-TO ( LANGUAGE , "English" ) )

vilket resulterade i 317 publikationer.

Därefter granskades titel, abstract och nyckelord för att sortera fram de relevanta. Artiklar med en alltför snäv teknisk inriktning som inte beaktade konsekvenserna för transportsektorn togs bort, liksom artiklar som endast rörde icke-tekniska frågor och/eller saknade ett framåtblickande perspektiv. Vi ville också fokusera på tidskriftspublikationer med nya rön och sorterade bort bokkapitel, tekniska rapporter, review-artiklar och konferensbidrag.

Resultat

44 tidskriftsartiklar återstod för vilka en bibliometrisk analys gjordes, inkluderande hur artiklarna fördelar sig över tid, transportsätt, och förstaförfattarens affilieringsland. Centrala teman och budskap från litteraturen syntetiserades och presenterades, vilket resulterat i en samlad översikt av den befintliga forskningen.

Slutsats

Några övergripande slutsatser är att majoriteten av publikationerna rör vägtrafik och speciellt olika former av cyberattacker mot vägfordon eller -infrastruktur. Kina är överrepresenterat som förstaförfattarens affilieringsland. Den samlade översikten över befintlig forskning kan hjälpa till att identifiera viktiga områden för beredskapsplanering för det framtida transportsystemet såväl som behov av vidare forskning.

Referenser

Trafikverket (2022a). Trender i transportsystemet, Trafikverkets omvärldsanalys 2022.

Trafikverket (2022b). Färdplan - digitaliserat vägtransportsystem, version år 2022.

As shared e-scooter systems have been introduced globally, many cities encounter issues with clutter caused by improperly parked vehicles. In response, cities have started implementing parking regulations. Based on a user survey, this study utilizes binary and ordinal logistic regression to analyze user attitudes towards regulated parking in designated zones, changes in ridership following policy implementation, and the key factors influencing these two aspects in Stockholm and Malmö, Sweden. Users in Stockholm and Malmö showed similarly mixed attitudes towards the parking regulations, despite Stockholm having many more designated parking zones. The majority of users in both cities reported using shared e-scooters less frequently after the introduction of the parking policy. The density of parking zones was the most consistent factor across all models, influencing user attitudes and decline in ridership in both Stockholm and Malmö. Other factors influencing attitudes and declines in ridership include the ability to park close to destinations, perceived longer walking distances, multimodal trips, and ease of finding parking. Notably, users in Stockholm who combined shared e-scooters with public transportation were more negative towards the parking policy, possibly due to insufficient parking facilities near transit stops. To increase user acceptance and encourage multi-modal use, planners should ensure availability not only near public transport but also near the trip’s final destination, emphasizing the need for high overall parking density.

Det här kapitlet tittar på hur teknikutvecklingen kan komma att påverka resiliensen hos framtida transportsystem. Det inleds med en allmän diskussion kring framtidsstudier och olika tillvägagångssätt, som ligger till grund för arbetet i BULT och förhoppningsvis för fortsatta fördjupningar. Vi tar därefter avstamp i internationell vetenskaplig litteratur och offentliga dokument för att spänna upp några tekniska utvecklingsområden - energiförsörjning, digitalisering och automatisering - som förväntas driva en transformation av transportsystemet de kommande åren och decennierna. Vi reflekterar över några särskilt intressanta övergripande konsekvenser av den pågående teknikutvecklingen, som alla berör en ökande grad av komplexitet i transportsystemets planering och därmed även i krisberedskapen.

The “15-minute city” concept provides a framework for livable, sustainable cities but often overlooks human mobility, public transit, and factors beyond proximity when measuring accessibility. This study introduces an interpretable, individual-level, trajectory-based accessibility measure considering connections to amenities through the transportation system, affordability, and operating hours in addition to proximity. A case study is performed in Stockholm, Sweden. Using ST-DBSCAN, travel patterns are mined from transit smartcard data of frequent transit users to build representative trajectories. Grocery store accessibility is defined as the number of stores reachable within a 15-walk of anchors along individual trajectories. Results show residents of the dense, walkable city center have high home-based accessibility, but fewer affordable stores. Considering mobility, individuals living in rural or suburban areas with high transit connectivity observe large, positive accessibility increases. However, those living in areas with poor transit connectivity observe marginal accessibility improvements. Residents of the city center also observe marginal accessibility improvements as they already live in resource-rich areas. The trajectory-based accessibility measure can identify areas requiring accessibility improvements or evaluate policy effects (e.g., changes in transit routes) on accessibility.