De av människan påverkade globala klimatutmaningarna ställer krav på förändrade förhållningssätt och åtgärder inom alla sektorer och samhällsnivåer. Internationella klimatmål och -åtaganden behöver kompletteras med aktiviteter och åtgärder på såväl nationell som lokal nivå som styr stads- och samhällsutvecklingen i en mer klimatmässigt hållbar riktning, vilket i hög grad påverkas av vår användning av energi.

Avhandlingens syfte är att belysa och söka förstå kommunernas roller och särskilt den kommunala samhällsplaneringens betydelse i det globala energi- och klimatomställningsarbetet, med fokus på transport- och bebyggelsesektorerna. Avhandlingen är en i huvudsak kvalitativ kontextuell flerfallstudie som studerar och synliggör såväl olika aktörers som strukturella förhållandens och krafters – både inom och utanför den kommunala organisationen – betydelse för utvecklingen inom de två fallkommunerna Alingsås och Västerås under perioden 1990 till 2014. Innehållet i avhandlingen baseras på intervjuer med kommunala tjänstepersoner samt inläsning av kommunala dokument och annan litteratur. Flerfallstudien beskriver, analyserar och jämför hur man i Alingsås och Västerås kommuner under den aktuella tidsperioden hanterat utvecklingen av bebyggelsens och transporternas energieffektivisering och energitillförsel. I avhandlingen används en bred definition av kommunal samhällsplanering, som inbegriper såväl fysisk översiktsplanering och energi-, miljö- och trafikplanering som visionsarbete, på strategisk kommunal nivå.

Den kommunala samhällsplaneringen i Alingsås och Västerås har bidragit till ökad energieffektivisering och minskad klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, i högre grad i Västerås än i Alingsås där utvecklingen är med aktörsdriven. Samhällsplaneringen fyller en särskilt viktig kommunikativ funktion för att återkommande lyfta upp energi- och klimatfrågorna på den kommunala agendan, särskilt genom att uppmärksamma behovet av att ta tag i frågorna samt reflektera kring hur utmaningarna kan hanteras. Kommunernas fysiska översiktsplanering hanterar i hög grad trafikens miljöutmaningar, men berör inte bebyggelsens energieffektivitet och värmeförsörjning. Energiplaneringen berör främst kommunernas egna fastighetsbestånd och verksamheter, i mindre grad icke-kommunala bestånd och verksamheter. Västerås energiplan från 00-talet har dock varit viktig och i hög grad bidragit till ökat energifokus och åtgärder både inom det kommunala och det icke-kommunala fastighetsbeståndet. 

Utsläppen av växthusgaser i Alingsås och Västerås är betydligt lägre 2014 jämfört med 1990. Detta beror i hög grad på den kommunala fjärrvärmens skifte från fossila bränslen till högre andel fossilfria bränslen, men även på att transporterna under senare år i högre grad sker med energieffektivare fordon med lägre andel fossila bränslen.

Inom bebyggelsesektorn har kommunerna i sin roll som fastighetsägare fokuserat på att effektivisera energianvändningen och styra över från el- och oljevärmning till fjärrvärme i det egna kommunägda byggnadsbeståndet, och samtidigt försökt vara ett gott föredöme för andra fastighetsägare. Kommunerna har gått i bräschen för omfattande energieffektiviseringsåtgärder och nybyggnad av mycket energieffektiva byggnader (passivhusstandard m m). Genom att kommunerna som energibolagsägare haft (eller på sikt skapat sig) kontroll över fjärrvärmens energimix har de kunnat påverka såväl det kommunägda som det övriga fastighetsbeståndets klimatpåverkan i positiv riktning. Skiftet från fossilt till i högre grad fossilfritt bränsle i fjärrvärmen sker tidigare i Alingsås som bygger upp ett nytt fjärrvärmesystem från grunden. Utfasningen av fossila bränslen tar längre tid i Västerås som har ett äldre och större fjärrvärmesystem, men som tack vare en ovanligt hög anslutningsgrad medför betydande utsläppsminskningar när det kommunala bolaget väl gör nya investeringar i produktionsanläggningen.

Kommunerna har i sin roll som beställare av kollektivtrafik genomfört betydande satsningar och förändringar av kollektivtrafiken – särskilt inom tätortsbusstrafiken som under lång tid varit tämligen underutvecklad – som bidragit till ökat kollektivtrafikresande. Förändringen var särskilt stor i Alingsås. 

Båda kommunerna har tagit på sig rollen som inspiratör och förebild för andra aktörer vad gäller energieffektivt och klimatsmart byggande och resande, i vilken omfattning de påverkat detta är dock oklart. Båda kommunerna har genom särskilda energikrav vid försäljning av kommunalmark sökt påverka det icke-kommunala byggnadsbeståndet, vilket tydligt bidragit till ett positivt resultat i Västerås men är mer osäkert i Alingsås då utvecklingen inte följts upp.

Det är främst ändrade kommun-externa institutionella (strukturella) faktorer i form av statliga ekonomiska styrmedel som driver på energi- och klimatomställningen i de två kommunerna. Särskilt energi- och koldioxidskatterna, men även andra positiva och negativa ekonomiska styrmedel inom bebyggelse-, energi- och transportsektorerna, skapar ekonomiska incitament bland såväl kommunerna som andra aktörer för att minska fossilbaserad energianvändning. Ny kunskap om klimatutmaningarna och förändringar i den allmänna opinionen bidrar till förändringar bland såväl statliga som kommunala och andra aktörer.

I takt med den ökande allmänna kunskapen om och intresset att göra något åt de ökade utsläppen av växthusgaser ökar kommunernas ambitioner inom energi- och klimatomställningen över tid. Särskilt i Västerås visar fallstudien på en utveckling av och uppbyggnad av kommunens institutionella kapacitet i form av ökad kunskap, gemensamma referensramar och synsätt samt organisationsstruktur och tvärsektoriella samarbetsinriktade planeringsprocesser – vilket bidrar till ökade kommunala energi- och klimatambitioner. I Alingsås drivs kommunens energi- och klimatambitioner i högre grad av ett antal aktörer i form av tjänstepersoner i centrala maktpositioner med tillgång till resurser, i Västerås ligger en politisk aktör (parti i vågmästarställning) bakom flera initiativ som driver på energi- och klimatomställningen. Även strukturella förutsättningar som kommunstorlek, regional position och lokala kommunala kulturer och traditioner påverkar inriktningen och genomförandet av kommunernas energi- och klimatomställningsarbete. 

I avhandlingen diskuteras att både drivande aktörer (policyentreprenörer) och utvecklade planeringsprocesser är viktiga i det lokala energi- och klimatomställningsarbetet. Drivande aktörer kan emellertid bidra till såväl positiv som negativ klimatmässig utveckling. Väl utvecklade samhällsplaneringsprocesser och annan kommunal styrning är särskilt viktiga i de fall det saknas nyckelaktörer på centrala poster som inte driver energi- och klimatfrågorna. Vidare konstateras att generationsskiften, personbyten och politiska val påverkar den kommunala energi- och klimatutvecklingen.

Fallstudien visar att Sverige och de aktuella kommunerna hittills har varit relativt framgångsrika i energi- och klimatomställningen och att den kommunala samhällsplaneringen är en viktig pusselbit i detta arbete. Men för att klara de mer långsiktiga globala och nationella klimatmålen står vi inför fortsatt stora utmaningar som kräver nya sätt att tänka och agera på olika samhällsnivåer, vilket diskuteras i avhandlingens avslutning. Energieffektiviseringen inom det befintliga byggnadsbeståndet kräver mer omfattande åtgärder och därmed större incitament för fastighetsägare att göra mer än idag. Utfasningen av olja och kol inom bebyggelsesektorn ställer nya krav på utveckling och nytänkande inom el- och fjärrvärmesektorerna. Omställningen från bilfokuserade till mer trafikmässigt mer energi- och klimateffektiv stads- och trafikplanering har påbörjats, men finns det en acceptans för en sådan samhällsutveckling bland politiker och allmänhet? Inom samhällsplaneringen behöver det rumsliga och utvecklingsinriktade energiperspektivet stärkas, dessutom behöver bebyggelsens och transporternas energianvändning och klimatpåverkan börja hanteras utifrån ett livscykelperspektiv. Klimatfrågan är en politiskt värdeladdad fråga; om den tas på allvar är det dags att i högre grad prioritera den som en central utgångspunkt som vi har i åtanke när vi planerar, utvecklar och bygger våra städer och samhällen.

Antropogenic global climate change challenges require changing approaches and actions in all sectors and all levels of society. International climate targets and commitments need to be complemented with activities and actions at both national and local levels in order to govern urban and societal development in a more climate-sustainable way, which is greatly influenced by our use of energy.

The aim of the dissertation is to highlight and seek to understand the roles of municipalities and in particular the importance of municipal planning in the global energy and climate change work, focusing on the transport and built environment sectors. The dissertation is principally a qualitative contextual multi-case study that investigates and presents the importance of both actors' and structural relationships and forces – both within and outside the municipal organization – for development in the two case-municipalities of Alingsås and Västerås in the period 1990 to 2014. The content of the dissertation is based on interviews with municipal officials as well as readings of municipal documents and other literature.The multi-case study describes, analyzes and compares how the municipalities of Alingsås and Västerås have handled the development of the energy efficiency and energy supply of buildings and transports. The dissertation uses a broad definition of municipal planning, which includes both spatial, energy, environmental and traffic planning as well as development of municipal visions, at strategic municipal level.

The municipal planning in Alingsås and Västerås has contributed to increased energy efficiency and reduced climate change impact in the built environment and transport sectors, to a greater extent in Västerås than in Alingsås where development is more agency (actor) driven. Municipal planning has a particularly important communicative function for putting energy and climate issues on the municipal agenda, especially by paying attention to the need to address the issues and reflect on how the challenges can be addressed and turned into policy. The municipalities' strategic spatial planning largely addresses the environmental challenges of transport issues, but does not involve the energy efficiency of the built environment and heat supply. Energy planning primarily concerns municipalities' own building stocks and operations, to a lesser degree non-municipal building stocks and operations. Västerås’ energy plan from the first decade has, however, been important and greatly contributed to increased energy focus and measures both in the municipal and non-municipal building stock.

The emissions of greenhouse gases in Alingsås and Västerås were considerably lower in 2014 compared with 1990. This is largely due to the shift of heating based on fossil fuels to higher proportions of non-fossil (district) heating but also to the fact that in recent years, the transports are more energy-efficient vehicles and are using fuels with lower proportion of fossil fuels.

In the built environment sector, the municipalities in their role as property owners have focused on making energy use more effective and switching from electricity and oil based heating to district heating in their own municipal building stock, while trying to be a good example for other property owners. The municipalities have been at the forefront of extensive energy efficiency measures and the construction of highly energy efficient buildings (passive house standard etc). Since the municipalities, as owners of energy companies, had (or eventually created) control over the district heating's energy mix, they could positively influence both the municipal and non-municipal property stock's climate impact. The shift from fossil to more carbon neutral fuel in district heating takes place earlier in Alingsås, since they build a new district heating system from scratch. The phasing out of fossil fuels takes longer time in Västerås that has an older and larger district heating system, but due to an unusually high connection rate, significant emission reductions are followed when the municipal energy company eventually makes new investments in the combined heat and power plant.

The municipalities have, in their role as public transport commissioners, carried out significant investments and changes in public transport – especially in urban bus transport, which for a long time were quite underdeveloped – contributed to increased public transport. The increase was particularly high in Alingsås.

Both municipalities have taken on the role of inspirators and models for other actors in energy efficient and climate-friendly built environment and transports. However, the extent to which they affected this is unclear. Both municipalities have sought to influence the non-municipal building stock through specific energy requirements when selling land owned by the municipality, which clearly contributed to a positive result in Västerås, but is more uncertain in Alingsås as development is not monitored.

It is primarily a change of municipal-external institutional (structural) factors in the form of national government economic control instruments that drive the energy and climate change work in the two municipalities. Especially national energy and carbon taxes, but also other positive and negative economic control instruments in the built environment, energy and transport sectors, create economic incentives among municipalities and other actors to reduce fossil energy use. New knowledge about climate change challenges and changes in public opinion contribute to changes among national government, municipalities and other actors.

In line with increasing general knowledge about and interest in addressing the increased greenhouse gas emissions, the case-municipalities' ambitions in the energy and climate change work increase over time. Particularly in Västerås, the case study shows the development and building of the municipality's institutional capacity in terms of increased knowledge, common reference frames and views, as well as organizational structure and cross-sectoral collaborative planning processes - contributing to higher municipal energy and climate change ambitions. In Alingsås, the municipality's energy and climate ambitions are increasingly driven by a number of actors in the form of municipal officials in central power positions with access to resources. In Västerås, a political actor (a political party balancing between the two main political left and right-wing alliances) is promoting several initiatives that focus on the municipality’s energy and climate change work. Structural conditions such as municipal size, regional position and local municipal cultures and traditions also affect the orientation and implementation of municipal energy and climate change work.

The dissertation discusses that both driving actors (policy entrepreneurs) and new ways of organizing and running planning processes are important in the local energy and climate change work. Driving actors, however, can contribute to both positive and negative climate change developments. Well-developed municipal planning processes and other municipal governance tools are particularly important if key municipal actors in central positions do not address energy and climate issues. Furthermore, the change of actors and people due to retirement, incoming new generations with new perspectives and elections affect municipal energy and climate change development.

The case study shows that Sweden and the two case-municipalities have so far been relatively successful in their energy and climate change work and that municipal planning is an important part in this. But in order to attain with the longer-term global and national climate goals, we face major challenges that require new ways of thinking and acting at different levels of society. Energy efficiency within the existing building stock requires more extensive measures and thus greater incentives for property owners to take it one step further than today. The phasing out of oil and coal in the built environment sector places new demands on development and innovation in the electricity and district heating sectors. The shift from car-focused to a more energy- and climate-efficient urban and transport planning has begun, but will politicians and the general public accept such a societal development? The spatial and development-oriented energy perspective needs to be strengthened in municipal planning, and in addition, energy use and climate change issues need to be addressed from a life-cycle perspective. The issue of how (or to some: if) we should handle climate change challenges is highly a political issue involving values. However, if taken seriously, it is time to prioritize this issue as a central starting point that we always bear in mind when we plan, develop and build our cities and communities of tomorrow.