I den här rapporten redovisas resultat från en utvärdering av nya fältmetoder för att mäta rörelser på sprutbetong i fält. Syftet var att föreslå en metod som är snabb och pålitlig och därmed användbar för att mäta deformationer i sprutbetong under pågående produktion. Först utvärderas mekanisk mätning med skjutmått och mikrometer. Tanken var att dessa instrument skulle användas för att mäta rörelser som uppstod mellan mätpunkter inom ett uppmarkerat mätområde på sprutbetongen. Metodens noggrannhet utvärderades i labbmiljö genom att mäta rörelsen mellan inskjutna spikar i en betongbalk som utsattes för uttorkningskrympning. Handhavandet av mikrometern gjorde att metodens repeterbarhet var låg och osäkerheten i de genomförda mätningarna var större än den deformation som skulle mätas. Att använda sig av mekaniska instrument som skjutmått eller mikrometerskruv är därför inte en lämplig metod att använda i fält. Därefter utvärderades fotogrammetri, som på senare år har blivit en allt mer populär metod för att i labb mäta deformationer av betong i samband med belastningsförsök. Tekniken Digital Image Correlation (DIC) och programmet PY2DIC, som bygger på öppen källkod och är utvecklat av avdelningen för Geodesi och Geoinformatik vid universitetet La Sapienza i Rom, har använts för att analysera deformationerna. Resultat presenterade i den här rapporten visar att deformationsmätningar kan genomföras med hög noggrannhet med en standard systemkamera och med betongens textur som enda referens. Det betyder att inga markörer på betongens yta behöver användas för att genomföra mätningarna. Baserat på två bilder tagna ifrån liknande positioner kan PY2DIC beräkna skillnaden i kamerans position för att särskilja kamerans translation ifrån betongens deformation. Detta utvärderas genom att jämföra deformationen av en betongbalk testad i labbmiljö med en fast monterad kamera och en kamera som mellan varje bild flyttades enligt ett fast schema. Under förutsättning att kamerans nya position är inom några centimeter visade dessa försök att god noggrannheten kunde uppnås med den rörliga kameran. Slutligen användes en rörlig kamera för att mäta sprutbetongens deformation i tunnelmiljö under 8 veckor samt att utvärderade en metod för att övervaka sprickors propagering i fält. Den här rapporten har visat att fotogrammetri har stora möjligheter att kunna användas för att mäta deformationer av sprutbetong i fält. Mätningar med hög noggrannhet kan genomföras under förutsättning att en fast monterad kamera används. Projektet har visat att det finns goda möjligheter att genomföra deformationsmätningar i fält med en rörlig kamera men fortsatt forskning krävs innan en praktiskt tillämpningsbar metod kan presenteras. Vidare har en metod för att kunna övervaka propageringen av sprickor i tunnlar med fotogrammetri presenterats. Denna metod kan få stor praktisk nytta och har potential att automatisera övervakningen av sprickor under tunnelns driftskede.