Simhallar har olika problem, avseende både hälsoaspekter och beständighet. Dessutom förbrukar simhallar stora resurser ur ett ekonomiskt perspektiv. Neris-projektet har skaffat sig ett helikopterperspektiv på simhallars olika delar och risker och många av dessa risker orsakas av desinfektionen av badvattnet. I dagsläget så syftar hygien, rengöring och desinfektion främst till att hålla mikroorganismer på låga nivåer och det är viktigt att hygienen samt rengöringen optimeras. När det gäller desinfektionen av badvattnet så har klorering används under mycket lång tid, metoden är mycket effektiv för att döda de flesta mikroorganismerna, men orsakar även lungbesvär och korrosion som förkortar hallarnas livslängd.

Denna rapport har inte hittat några vetenskapliga artiklar som belägger vilka kloreringsnivåer som bör tillämpas i en simhall. Dessa nivåer förefaller basera sig på tradition och på ett kunskapsläge då lungbesvär och korrosion inte beaktades. Det är tveksamt om exempelvis Folkhälsomyndighetens gränsvärden för klorhalter är grundade på ett spårbart sätt i vetenskapliga arbeten, som de bör vara.

Det vore önskvärt att vetenskapligt undersöka vilka klornivåer som är tillräckliga och göra en sammansatt optimering med avseende på mikroorganismer, lungbesvär och korrosion.

Blått ljus i simhall och fotokatalys i reningsverk  reducerar behovet av klorering, vilket har visats i Enskedehallens babysim. Vidare är det möjligt att få en bättre beskrivning av den mikrobiella situationen i badvatten med hjälp av partikelmätning, vilket kan minska de bakteriella riskerna i en simhall.  Dessa metoder bör bli föremål för vidare forskning.

Hur stor är den sammanlagda korrosiviteten i en simhallsbyggnad? Det finns olika faktorer som samverkar i en simhall, som hög temperatur, högt fuktinnehåll i luften, klorider, underklorsyrlighet, och säkert fler faktorer, som inte är identifierade. Det är en forskningsuppgift att utföra olika metodtester för de olika delarnas korrosiva del och samverkande korrosivitet. Det finns inga rutiner för att avlägsna klorider som hamnat i simhallsrummet. Det vore bra att utarbeta sådana rutiner.  

Det kan finnas ett motsatsförhållande mellan beständighet och energibesparing. Exempelvis så sparas energi om ett minimum av vatten blöder av, men detta ökar kloridkoncentrationen i badvattnet. På samma sätt ökas kloridkoncentrationen i simhallsbyggnaden om luften får gå i rundgång med ökad korrosionsrisk som följd.

Avdunstningen är mycket energikrävande och det vore då intressant att minimera ventilationen över vattenytan. Den ventilationen är i dagsläget behövlig för att få bort skadliga gaser, exempelvis kloroform och trikloramin, som är en följd av kloreringen. Om klorering kan minska så kan även ventilationen över vattenytan minimeras, med energibesparing som följd

Simhallsprojektet i Stad x riskerar att bli mellan 50 och 100 miljoner dyrare än vad som beräknades i förstudien. Förstudien har visat sig att vara optimistisk med avseende på fördelar, men svag med avseende på kostnader. Detta har försatt staden i en ekonomisk knipa, som riskerar att exempelvis materialval blir sämre med kortare beständighet som följd.. Förstudier inför ett simhallsbygge kan bli bättre. Det vore till exempel bra att göra en tredjepartskontroll med avseende på intäkter och kostnader.

En kommun skulle kunna etablera en expertgrupp av kunniga tekniker och ekonomer som skulle kunna beakta och besluta över tekniska renoverings-, underhåll- och driftsfrågor. Detta vore en strategisk kunskap, som vore bra att ha in house.