Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kartläggning av instrumenteringssystem för betongdammar
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Civil and Architectural Engineering, Concrete Structures.ORCID iD: 0000-0003-3586-8988
Sweco.
Sweco.
2019 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Inom dammsäkerhetsarbetet så är det väsentligt att kunna genomföra tillståndskontroller på våra dammanläggningar i syfte för att kontrollera dess status. Instrumentering och mätningar utgör en viktig del i detta arbete.

För att särskilja på syftet med olika typer av givare så använts benämningen stödinstrumentering och detektorer. Begreppet detektorer avser de givare som används för att detektera en pågående initiering av en potentiell felmod, medan begreppet stödinstrumentering avser givare som nyttjas för att samla in information om dammen som är viktig input för utvärderingen av dammen. I denna rapport så kategoriseras även givare baserat på om de mäter strukturens globala beteende eller lokalt beteende i ett visst område. Globala givare har fördelen att de på ett integrerat sätt fångar dammens beteende och bedöms därmed vara goda kandidater för att användas som detektorer, medan lokala givaren endast ger information vad som händer direkt i anslutning till givaren och kan därmed missa att indikera ett brottförlopp i fall brottet ej initieras i det observerade området.

Det finns många olika typer av mätmetoder för övervakning av betongdammars deformation och dessa typer av mätningar är väldigt vanliga på dammar och andra typer av anläggningskonstruktioner. För dammar är övervakning av krönrörelse en av de mest vanliga parametrarna som övervakas och detta genomförs ofta med en hängande pendel. Det finns flera alternativ till en hängande pendel, där t.ex. tiltgivare är vanliga internationellt men tillämpas inte i Sverige i någon större omfattning. Det pågår även en hel del forskning och utveckling inom mätmetoder som innebär att inga givare installeras utan att t.ex. deformationer kan bestämmas genom radar eller videobaserad fotogrammetri. Redan idag har dessa typer visat på stor potential och hög noggrannhet, men enligt vår erfarenhet så finns det inget fall där dessa har tillämpats på svenska betongdammar än. Utvecklingen går snabbt och dessa metoder förväntas att förbättras ytterligare inom de närmaste åren.

Lokal övervakning av deformation avser vanligtvis främst övervakning av sprickor baserat på en relativ rörelsegivare (sprickgivare / LVDT). Många betongdammar är spruckna och det är därför viktigt att övervaka dessa sprickor för att kunna observera potentiella inre brottmoder och för att kunna försäkra sig om att sprickorna inte förändras över tid.Internationellt sätt är vibrationsmätningar med hjälp av accelerometrar mycket vanligt. En viktig orsak till detta är att seismiskt inducerade vibrationer utgör en av de främsta dimensioneringsförutsättningarna internationellt. I Sverige är dock denna typ av mätningar begränsat. Det förekommer dock vissa enstaka fall där accelerometrar installerats på betongdammar, men i de fallen har det t.ex. varit relaterat till inducerade vibrationer vid test med svängande-massa.

Mätningar relaterat till vatten är de mest vanliga typerna av mätningar på betongdammar eftersom t.ex. mätningen av vattennivå är viktigt driftsinformation.

Andra viktiga och vanligt förekommande typer av mätningar avser att mäta läckage och portryck. En stor skillnad mot internationell praxis är att portrycksgivare med på BAT-spetsar används i Sverige. Den främsta fördelen med användning av dessa givare är att de kan kalibreras och verifieras kontinuerligt.Väl utförd projekteringsfas och installationsfas inklusive funktionskontroller är väsentliga för att försäkra sig om att mätsystemet ger tillförlitliga resultat. I denna rapport presenteras därför en hel del rekommendationer kring viktiga aspekter som bör beaktas i dessa faser av ett mätprojekt.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 72
Series
Energiforsk report 2019:596
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
Civil and Architectural Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-261150OAI: oai:DiVA.org:kth-261150DiVA, id: diva2:1356693
Note

QC 20191126

Available from: 2019-10-02 Created: 2019-10-02 Last updated: 2019-11-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Energiforsk

Search in DiVA

By author/editor
Malm, Richard
By organisation
Concrete Structures
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf