Projektet Riksbyggens renoveringsverkstad del 1 och del 2 drevs som ett gemensamt projekt av Riksbyggen, KTH och Sustainable Innovation med syfte att lyfta fram goda exempel på renoveringsinsatser hos bostadsrättsföreningar som kan bidra till att minska energianvändningen. Projektet gjordes i två delar under 2010-2014.

En slutsats från del 1 är att det bör göras fler utvärderingar på genomförda energisparprojekt. Dessa projekts ekonomiska nytta bör så bedömas efter sitt ekonomiska resultat och inte på sin eventuella pay-off tid. Den huvudsakliga slutsatsen av detta arbete är att det finns energibesparande åtgärder som är direkt lönsamma. Det är då närmast en pedagogisk och politisk uppgift att se till att så många sådana projekt som möjligt blir genomförda.

Andra noteringar är att eftersom det är bostadsrättsföreningarna själva som har att besluta om rätta och möjliga åtgärder. De behöver dels utvärderade exempel som kan tjäna som inspiration, samt ofta en förhöjd kunskap om sina egna fastigheter. Till hjälp för detta finns nu projektets arbete tretton utvärderade exempel och en lathund för hur nya ”Goda Exempel” ska kunna tas fram.

Riksbyggen renoveringsverkstad del 2 tar utgångspunkt från bostadsrättsföreningarna och den omvärld de möter, med analys av hinder för mer långtgående energisparprocesser och hur dessa kan överbryggas. Projektens resultat visar på att det främsta hindret är rent ekonomiskt. Om man inte räknar med realt stigande energipriser är det svårt att motivera insatser som t.ex. tilläggsisolering av fasader eller värmeåtervinning av ventilationsluft. De enskilda fallen kan dock naturligtvis avvika och det är viktigt att undersöka lönsamheten för denna typ investeringar i samband med planering av större underhållsåtgärder och ombyggnationer. Det finns också en pågående teknikutveckling som kan göra denna typ av insatser mer intressanta framöver. Däremot bekräftas bilden från del 1 av projektet att driftoptimerande åtgärder (t.ex. injustering av värmesystemet) ofta är mycket lönsamma.

Projektets del 2 har även studerat hur bank-och försäkringsbranscherna skulle kunna medverka till att mer energieffektivisering blir verklighet hos bostadsrättsföreningarna. Slutsatsen är att dessa branscher har en ganska marginell möjlighet till påverkan. Det kan dock finnas en möjlig ”trigger-effekt” om det finns specialerbjudanden på marknaden för föreningar som arbetar aktivt med sin energieffektivisering.

Projekten har studerat Riksbyggens nuvarande tjänsteutbud inom energiområdet och har flera förslag på kompletterande tjänster och processer. Det gäller dels den långsiktiga finansiella planeringen som utgör en viktig faktor för att föreningarna har beredskap att genomföra motiverade investeringar, dels den mer kortsiktiga/operativa när föreningen närmar sig beslut om större underhållsåtgärder. Kopplat till detta kan olika former av kompetensutveckling, framför allt av styrelser ha stor betydelse. Riksbyggen kan också utveckla sin roll som diskussionspart med föreningarnas styrelser för att bedöma olika alternativa insatser/investeringar och även för att skapa nätverk med flera bostadsrättsföreningar för att underlätta informationsspridning och kanske till och med medföra samordning av insatser mellan flera föreningar.