Observationsmetoden utgör sedan lång tid tillbaka en central princip för dimensioner­ing av undermarksanläggningar i berg, eftersom det anses fördelaktigt att under bygg­tiden utnyttja observationer av geotekniska och geologiska förhållanden, samt kon­struktionens beteende, i bedömningen av den färdiga konstruktionens säkerhet. Det sak­nas dock riktlinjer för hur denna säkerhetsbedömning med observationsmetoden ska gå till i praktiken. Denna artikel presenterar översiktligt resultatet av ett forskningsprojekt som drivits på KTH Jord- och bergmekanik, finansierat av BeFo, och som tagit sig an denna fråga. Resultaten visar hur man kan använda sannolikhetsbaserade metoder i ett ramverk för att ta fram gränser för acceptabelt beteende, baserat på en fastställd tillåten brottsannolikhet. Dessa larmgränser visar när konstruktionens säkerhetsmarginal mot brott blir för liten. Vi har använt ramverket på ett tunneltvärsnitt inspirerat av Förbifart Stockholm. Erfarenheterna av detta arbete diskuteras utförligt i artikeln.

The observational method has for a long time been key to design of underground rock engineering structures, as observations of geotechnical and geological conditions and structural behaviour can be useful in assessments of the structural safety. There is today a lack of guidelines on how this safety assessment should be carried out in practice. This article presents the results of a research project that addressed this issue. The project was conducted by KTH Royal Institute of Technology and funded by the Rock Engineering Research Foundation. The results show how a reliability framework can be used to derive limits of acceptable behaviour for the structure, based on a target probability of failure. These thresholds indicate when the safety margin against failure becomes too small. The framework was applied to analyse a cross section inspired by a part of the Stockholm Bypass project. The experiences of this work are thoroughly discussed.