kth.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Innovationsekosystem för digitalisering i fastighetssektorn – en fallstudie: Delrapport i projektet ”Digital adoption och värdeskapande i fastighetsförvaltning – ett system­perspektiv”
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management.ORCID iD: 0000-0003-1170-2473
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Construction and Facilities Management.ORCID iD: 0000-0001-5608-5013
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Real Estate Business and Financial Systems.ORCID iD: 0000-0002-8745-7390
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I den här studien har vi kartlagt några av de viktigaste nätverken inom digitalisering med koppling till fastighetsförvaltning, både nyare samarbeten och sådana som har funnits länge. Vi har undersökt aktörer, drivkrafter, syften, arbetsformer och finansiering. Andra frågor rör utmaningar, utveckling över tid och hur nätverken relaterar till varandra. Studien baseras på forskning om innovationsekosystem och innovation i samverkan. Syftet har varit att under­söka vilken betydelse sådan samverkan kan ha för utvecklingen inom digitalisering inom fastighetsförvaltning samt att skapa kunskap om framgångsfaktorer och hinder för en effektiv samverkan.

Slutsatserna av studien är:

Varför man samverkar· Samverkan är viktigt i en sektor där utvecklingsresurserna inom företagen är små, särskilt inom ett område som digitalisering där utvecklingen går fort och den interna kunskapen är låg. Utöver att dela på resurser och risker deltar företag i ekosystem för att kunna erbjuda anställda kunskap och kontakter inom digitalisering och för att det ger synlighet åt företaget. Nätverk kan startas på basis av personliga relationer och individer som bidrar med sin tid. Men för att skriva avtal och ta in externa medel behövs en juridisk person, och ofta startas en förening. 

Vilka som deltar·Många av de ekosystem som vi har studerat består enbart eller huvudsakligen av fastighetsägare, alltså inte typiskt av aktörer med olika kompetenser som ekosystem beskrivs i litteraturen. Detta kan bero på att syftet med samarbetet ofta är att påverka andra aktörer, framför allt leverantörer, genom att samla flera beställare bakom krav på standarder eller öppna filformat. Det är också främst ägare av lokaler och sam­hällsfastigheter som deltar, eftersom de upplever fördelar av digitalisering. Företag med större intern egen kompetens har lättare att dra nytta av sin medverkan.·      

Fastighetsägare har ingen stark tradition av samverkan i utvecklingsarbete. Att etablera nätverk med andra fastighetsägare som inte upplevs som konkurrenter kan då vara ett första steg. Steget till att samverka med systemleverantörer är större, men eftersom leverantörerna står för viktig kunskap och behöver integreras i utvecklings­arbetet för att realisera potentialen med digitalisering har även de börjat involveras. Det förefaller dock finnas vissa barriärer mellan nätverk för digitalisering med bas i byggandet och nätverk med bas i fastighetsförvaltning.

Organisation, ledning och finansiering - Den långsiktiga finansieringen är osäker för flera av ekosystemen. En hög andel extern projektfinansiering gör det svårt att planera strategiskt. Även initiativ som finansieras helt och hållet av aktörernas interna resurser tenderar att förknippas med osäkerhet, då på grund av att man blir beroende av enskilda individers engagemang. ·      

Det finns en trend att ekosystemen inom digitalisering fokuserar mer på implemen­tering och nyttiggörande och mindre på teknikutveckling. Medverkan i nätverk blir då mer av en företagsledningsfråga och mindre grundat i individuella experters intressen och drivkrafter, även om dessa drivkrafter också kan samverka. Detta innebär att för­väntningarna ökar på att nätverken ska leverera värde. Att koordinera ett ekosystem är en kompetens i sig och vi ser en ökad mognad och professionalisering. Ett kansli och långsiktig resursbas är en stor fördel, särskilt om en stor andel av medlemmarna inte har stark egen kompetens inom digitalisering och har svårt att själva se vilka behov och möjligheter de har.

Ekosystemet på branschnivå· Det är viktigt att även förstå de enskilda ekosystemen i relation till det större eko­systemet på branschnivå. Här finns olika typer av aktörer med olika syften och olika livslängd.  Det ska finnas en viss förnyelse både i det större ekosystemet och i enskilda ekosystem, så att det finns ett inflöde av nya aktörer med nya typer av resurser. Men det kan också vara effektivt att minska fragmentiseringen genom sammanslagningar för att öka den kritiska massan och möjliggöra mer effektiv administration och kommunikation. Nya ekosystem kan tillkomma till följd av projektfinansiering, men de bygger ofta på existerande relationer mellan långsiktiga aktörer. De existerande ekosystemen hanterar konkurrensen genom att bli medlemmar i de nya samman­hangen. Långsiktiga, större och väl kända aktörer och ekosystem är avgörande för att säkra kontinuitet i utvecklingen och lotsa nya aktörer rätt i systemet. ·      

Stöd till forskningsprojekt och innovationsekosystem behöver baseras på en kunskap om förhållanden på systemnivå. Framför allt är det viktigt med en balans mellan projektbaserad finansiering och ett ändamålsenligt långsiktigt stöd. Detta förutsätter att det finns en förståelse på nationell nivå av vilka roller som olika typer av aktörer har i ett övergripande ekosystem och av vilka luckor som kan behöva fyllas av statliga stödstrukturer. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2021. , p. 68
Series
TRITA-ABE-RPT ; 2111
Keywords [en]
digitalisation, real estate, property management, innovation, ecosystem
Keywords [sv]
digitalisering, fastigheter, ekosystem, förvaltning, innovation
National Category
Social Sciences Economics and Business
Research subject
Real Estate and Construction Management
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-303332OAI: oai:DiVA.org:kth-303332DiVA, id: diva2:1602739
Projects
Digital adoption och värdeskapande i fastighetsförvaltning – ett systemperspektiv
Funder
Swedish Research Council Formas, 2017-02134
Note

QC 20211013

Available from: 2021-10-13 Created: 2021-10-13 Last updated: 2022-06-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Innovationsekosystem för digitalisering i fastighetssektorn – en fallstudie(775 kB)797 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 775 kBChecksum SHA-512
dae4de90fc5049d9360fbb70ead4f40716a0f50782c221596f6e89a0b64b81317866ccd7893b43dae0bcdb2d214bd4ed09c7158ae6feda3f7da6c34814afc574
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Gustafsson, ChristinaKadefors, AnnaZalejska-Jonsson, Agnieszka

Search in DiVA

By author/editor
Gustafsson, ChristinaKadefors, AnnaZalejska-Jonsson, Agnieszka
By organisation
Real Estate and Construction ManagementConstruction and Facilities ManagementReal Estate Business and Financial Systems
Social SciencesEconomics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 798 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1473 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf