Masshantering (schakt och fyll av jord och berg) kan bidra mycket till ett byggprojekts miljöpåverkan. Masshanteringens miljöpåverkan måste därför beräknas på ett representativt sätt redan i tidig planering. Trafikverket använder verktyget Klimatkalkyl för att beräkna byggprojekts klimatpåverkan och energianvändning. Detta projekt föreslår hur Trafikverket skulle kunna förbättra Klimatkalkyls beräkningar av masshanterings klimatpåverkan och energianvändning i tidiga planeringsskeden. Förslaget baseras på (1) inventering av befintliga livscykelanalys (LCA)-verktyg och en sammanställning av tidigare forskningsresultat, (2) identifiering av vilka aspekter av masshantering som har störst behov av förbättrad indata och (3) identifiering av approacher som skulle kunna göra Klimatkalkyls beräkningar av masshantering mer representativa och analysering av hur Klimatkalkyl skulle behöva ändras för att kunna implementera dessa approacher.

Ett 70-tal LCA-verktyg identifierades genom en litteraturstudie. Det verkar som att verktygen Geokalkyl (från Trafikverket) och Tidligfaseverktøy for bane (från norska Bane NOR) skulle vara de mest relevanta i tidig planering. Denna rapport sammanfattar även resultat från forskningsprojektet Optimass forskning om masstransporter i Sverige. Dessa verktyg och forskningsprojekt ligger till grund för de approacher som utreds i projektet.

Följande aspekter av masshantering verkar ha ett behov av förbättrade schabloner eller en utredning av schablonernas representativitet: krossning, dumper, grävmaskin, lastbil och borrning. Dels bör Trafikverket utreda varför schablondata skiljer sig väsentligt mellan Geokalkyl och Klimatkalkyl, dels önskar entreprenörer tillägg eller förtydligande till Klimatkalkyls befintliga schabloner och dels kan Klimatkalkyls transportavstånd skilja sig väsentligt från faktiskt transportavstånd i byggprojekt. Dessutom bör Trafikverket undersöka om Klimatkalkyl borde inkludera arbetsmomentet vält i byggdelarna Jord Fall A, fyll och Jord Fall B, fyll.

Tre approacher som skulle kunna förbättra Klimatkalkyls beräkningar av masshantering identifierades och analyserades: (1) använda resultat från verktyget Geokalkyl (baserat på geografiska informationssystem) så att projektspecifika schakt- och fyllvolymer kan användas i Klimatkalkyl, (2) utnyttja samband mellan projektets svårighetsgrad och masshantering så att defaultdata kan representera byggprojekts svårighetsgrad och (3) använda region- eller masspecifika transportsträckor för att få mer projektspecifika beräkningar av transportrelaterade utsläpp och energianvändning. Alla dessa approacher skulle kunna förbättra beräkningarnas representativitet, men endast Geokalkyl kan implementeras utan vidare datainsamling.

Den approach som verkade ha störst möjlighet att öka beräkningarnas representativitet var att använda resultat från Geokalkyl. Trafikverket bör därför underlätta överförandet av resultat (m3 schakt och fyll) från Geokalkyl till Klimatkalkyl, vilket bland annat innebär att de två verktygen behöver samordnas så att de innehåller samma typåtgärder och använder samma terminologi.

Att utnyttja samband mellan projektets svårighetsgrad och masshantering bedömdes vara relevant i de byggprojekt som inte använder Geokalkyl. Dock behövs mer arbete för att verifiera samband mellan svårighetsgraden och masshanteringen och ta fram kriterier för olika svårighetsgrader.

Att använda mass- och regionspecifika transportavstånd verkar vara särskilt viktigt för jordschakt. Klimatkalkyls defaultavstånd till och från täkt (30 km) är ett representativt genomsnitt, men för vissa typer av jordschakt kan transportavståndet vara betydligt längre (upp mot 170 km). Dock behöver transportavstånd från fler regioner sammanställas innan nya schabloner kan implementeras i Klimatkalkyl. Klimatkalkyl skulle dock, även utan nya schabloner, kunna uppdateras så att användaren lättare kan lägga in representativa transportavstånd för fall B-massor.