The importance of housing tenures for a well-functioning housing market is repeatedly emphasized. Such suggestions include the need for balance between tenures, various tenures, mixed tenures in neighborhoods, et cetera. The development of new types of housing tenures has also been noticed as a tool or vehicle to make the housing market accessible to more people, either through creating more affordable housing or supporting homeownership. Since these tenures often combine attributes from both ownership and rental - and place somewhere in between rental and ownership on a continuum, they are often described as intermediate housing tenures. Intermediate tenures and concepts have been developed in Sweden as more people encounter difficulties accessing the housing market.

As these new tenures and schemes develop, so does the need to increase the understanding of them, for example, in terms of the legal framework, rights, obligations, as well as risk exposure. This thesis examines the content of various tenures (established and new ones) and explores how and why intermediate tenures and concepts have been developed. This thesis includes two appended papers. The first paper is a comparative case study examining the design and content of the primary tenures in four Nordic countries. The second paper is a case study of four intermediate concepts in Sweden. As methods for data collection, document and literature studies were used for both papers, and paper 2 was supplemented with expert interviews with representatives from the concept developers.

The findings imply significant similarities between the tenures in the four Nordic countries based on their design and content. Based on the literature, some attributes for overall tenures, such as ownership and rental, can be pointed out (although major differences still exist between tenure forms). In summary, attributes associated with ownership include far-reaching rights and responsibilities as well as risk-taking. In comparison, these rights are much more restricted for rentals, which do not include risk- taking. This also corresponds with the findings, showing that tenures within ownership have the most far- reaching rights, particularly regarding the right to transfer or let out the housing unit and the value therefrom. Furthermore, the rights are most restricted for rentals, while the tenures between ownership and rental also have bundles of rights in between. The studied intermediate tenures and concepts in Sweden were described to have evolved from the difficulties many faces in accessing the housing market (or the poor housing conditions that prevailed when they were created), like intermediate tenures in countries worldwide. Most of the studied concepts are new and, thus, still in the establishment phase. However, the developers see potential to scale up the concepts. Challenges identified in order to establish and scale up such concepts are to reach out with information to various actors and to achieve a certain degree of recognition, getting access to buildable land, and financial issues. The financial issues both concern the financial ability to initiate this type of project and to consider the current members' interest while scaling up the concepts.

This thesis has contributed to the literature on intermediate housing tenures by providing examples of four cases of intermediate tenures from a Swedish context. This contribution can provide insights into the development of such tenures and concepts as well as some of the challenges the developers have met. These insights can also be a valuable practical contribution for actors, such as municipalities, policymakers, housing developers, and so forth, to understand some of the difficulties developers of new concepts meet.

Den betydelse upplåtelseformer för bostäder har för en välfungerande bostadsmarknad beskrivsåterkommande. Exempelvis brukar behovet av balans mellan upplåtelseformer, variation av upplåtelseformer samt blandning av upplåtelseformer i bostadsområden beskrivas. Utvecklingen av nya upplåtelseformer har också beskrivits som ett verktyg för att tillgängliggöra bostadsmarknaden för flera, antingen genom att skapandet av billigare bostäder eller genom hjälp att komma in på den ägda marknaden. Eftersom denna typ av upplåtelseformer ofta kombinerar egenskaper från både ägande och hyra – och placerar sig mellan dessa på en skala, brukar de beskrivas som intermediära upplåtelseformer. Denna typ av former har även utvecklats i Sverige i takt med att fler och fler möter svårigheter i att ta sig in på bostadsmarknaden.

I takt med att denna typ av upplåtelseformer och koncept utvecklas så ökar också behovet av att öka förståelsen for dem, bland annat, kopplat till dess juridiska regelverk, vilka rättigheter och skyldigheter de innefattar samt riskexponering. Syftet med denna avhandling är att undersöka upplåtelseformers innehåll (hos såväl etablerade som nya former) men även att undersöka hur och varför intermediära koncept har utvecklats. Avhandlingen innefattar två artiklar. Första artikeln är en komparativ fallstudie som undersöker de huvudsakliga upplåtelseformernas utformning och innehåll mellan fyra nordiska länder. Den andra artikeln är en fallstudie av fyra koncept av intermediära former i Sverige. Metod för datainsamling är dokument- och litteraturstudier i båda artiklarna, där artikel två även kompletterades med expertintervjuer av representanter hos utvecklarna av dessa koncept.

Resultaten indikerar att det finns stora likheter mellan upplåtelseformerna i de fyra nordiska länderna baserat på dess utformning och innehåll. I litteratur har utmärkande attribut för övergripande kategorier så som ägande och hyra beskrivits (trots de stora skillnader som fortfarande finns mellan olika upplåtelseformer). Kortfattat associeras ägande med långtgående rättigheter och skyldigheter samt risktagande, jämförelsevis är dessa rättigheter betydligt med restriktiva för hyra, som inte heller innefattar något risktagande. Resultaten överensstämmer med detta, vilket indikerar att upplåtelseformer inom kategorin ägande har de mest långtgående rättigheterna, särskilt rörande rätten att överlåta eller hyra ut bostaden, samt rätt till värdet därav. Vidare, är rättigheterna kopplat till hyra mer begränsade medan upplåtelseformerna mellan hyra och ägande även innefattar ett rättighetsknippe däremellan. De undersökta intermediära koncepten i Sverige beskrevs ha utvecklats ur de svårigheter många möter i att komma in på bostadsmarknaden (alternativt de bristfälliga boendeförhållanden som rådde vid skapandet), likt intermediära former i andra länder världen över. De flesta undersökta koncepten är nya och därför fortfarande i en etableringsfas. Trots detta ser utvecklarna potential att skala upp koncepten. Utmaningar som identifierats för att etablera och skala upp denna typ av koncept är att nå ut med information till aktörer och uppnå en viss nivå av igenkänning, få tillgång till byggbar mark samt finansiella frågor. De finansiella frågorna kan sägas innefatta såväl förmågan att finansiellt initiera denna typ av projekt samt att väga in de nuvarande medlemmarnas intressen då koncepten skalas upp. 

Avhandlingen har bidragit till litteraturen rörande intermediära upplåtelseformer genom att exemplifiera fyra intermediära koncept ur svensk kontext. Detta bidrag kan bland annat ge insikter om utvecklingen av sådana former och koncept samt vilka utmaningar utvecklarna har mött. Dessa insikter kan även vara ett värdefullt bidrag till aktörer, så som kommuner, politiker och bostadsutvecklare, i att förstå de utmaningar utvecklarna av nya koncept mött.