Syftet med denna studie är att ta reda på hur det praktiskt går till att demontera ochsedan återmontera håldäck samt se vad för litteratur som finns idag för sedan ökakunskapen och medvetenheten kring ämnet och dess potential. Vilka förutsättningar behöverdet finnas i projektet för att möjliggöra denna process och vilka utmaningar finns runtomkring. Därefter försöker jag ta fram och diskutera de utvecklingsområden hos håldäck ochi andra led som bör undersökas för att underlätta framtida demontage avbetongelementstommar men främst när det gäller håldäck.Lösningen och frågan om miljö och de globala utsläppen blir mer aktuella för varjeår. Det gäller i allmänhet i hela världen men även i betongbranschen är fråganaktuell. I och med att utsläppsrätterna minskar varje år ökar behoven för leverantörersom arbetar med betongelement att hitta metoder för att följa målen som är satta avregeringen och de i EU. Det krävs att leverantörerna hittar nya vägar och metoder för attkunna nå de satta mål och så även dem kan anpassa sig.I den svenska betongbranschen blev detta särskilt aktuellt när hot riktades mot Cementastillverkning och deras tillstånd att bryta kalk i Slite på Gotland till början inte förlängdes.Byggbranschen är bland de större bovarna vad gäller de globala utsläppen. År 2020 stodbranschen för 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En stor del kommer från tillverkningenav betong och cement då varje ton cement som produceras bidrar med mellan 700 och 800kg koldioxid. Flera insatser görs just nu av branschen för att motverka detta i olika former. Enav de senaste metoderna testades i Solna av ett projekt kallat Hållbarhetshuset. Ett hus meden håldäckstomme som är helt återbrukat från en tidigare byggnad.Resultatet visade att demontera och återmontera håldäck är en relativ enkel process menmöjligtvis inte den mest kostnadseffektiva men miljöeffektiva. Hållbarhetshuset var dock ettunikt projekt där mellanlagring var i princip obefintlig på grund av projektets miljö. Något somär klart att projekt av simpel karaktär är mer anpassade för denna process. Möjligheter att iprojekteringen anpassa en byggnad för demontering är studien positiv till. Genom att hållamaterialen rena från toxiska ämnen och använda en gjutfog med en anpassad vct är positivtför demontering. Mekaniska kopplingar likt skruvförband är också positivt ur ettdemonteringssyfte men forskningen har inte kommit så långt ännu där alla kraven på enkontor- eller bostadsbyggnad kan bli uppfyllda och praktiska försök saknas. Ytterligareområden som kan utvecklas för främja demontering av betongelement är om detaljplanerkan utformas till att förespråka återbruk och med det skapa ett incitament för branschen attåterbruka.

The purpose of this study is to find out how it is practically possible to dismantle andthen reassemble hollow tires and see what literature exists today to then increaseknowledge and awareness of the subject and its potential. What conditions need to exist inthe project to enable this process and what challenges exist around it. Next, I try to developand discuss the development areas of hollow core slabs and in other stages that should beinvestigated to facilitate future dismantling of concrete element frames, but mainly when itcomes to hollow core slabs.The solution and the issue of the environment and global emissions is becoming morerelevant every year. This is true in general throughout the world, but also in the concreteindustry the issue is also relevant. As the emission allowances decrease every year, theneed for suppliers working with concrete elements suppliers working with concrete elementsto find ways to meet the targets set by the government and the EU. It is necessary for thesuppliers to find new ways and methods to reach the set targets and so they too can adapt.In the Swedish concrete industry, this became particularly relevant when threats were madeto Cementa's production and their permit to mine lime in Slite on Gotland was initially notextended. The construction industry is among the major culprits in terms of global emissions.In 2020, it accounted for 9.8 million tons of carbon dioxide equivalent. Much of this comesfrom the production of concrete and cement, with each ton of cement produced contributingbetween 700 and 800 kg of carbon dioxide. Several efforts are currently being made by theindustry to counteract this in various forms. One of the latest methods was tested in Solna bya project called Hållbarhetshuset. A house with a hollow deck frame that is completelyreused from a previous building.The results showed that dismantling and reassembling the hollow core is a relatively simpleprocess but possibly not the most cost-effective but environmentally efficient. However, theSustainability House was a unique project where interim storage was virtually non-existentdue to the environment of the project. It is clear that projects of a simple nature are moresuited to this process. The study is positive about the possibility of adapting a building fordismantling at the design stage. Keeping the materials clean from toxic substances andusing a cast joint with an adapted vct is positive for dismantling. Mechanical connectionssuch as bolted joints are also positive from a dismantling point of view, but research has notyet reached the point where all the requirements of an office or residential building can bemet and practical trials are lacking. Further areas that can be developed to promote thedismantling of concrete elements are whether local plans can be designed to advocate reuseand thus create an incentive for the industry to reuse.