This thesis concerns the history of paleoclimatology in the postwar period. It follows the trajectory of two climate proxy records – ice cores and deep-sea cores – in the North Atlantic region, from their emergence as scientific objects in the 1940s to their incorporation into Earth System Science in the 1980s. In doing so, the thesis highlights how scientists have used these records to produce time and how this has affected the temporalities of the environment as a scientific and political concept. As anthropogenic impact on the planet arose as a political problem, the vast timescales of paleoclimatology became increasingly interwoven with climate modeling and environmental policy. Often, the records were understood as “natural archives”, providing unmediated access to past environmental conditions. This thesis shows how the times of ice- and deep-sea cores were, on the contrary, constantly re-shaped by scientific practices, institutional frameworks andcompeting temporal sensibilities in different scientific fields.

With the rise of the Anthropocene concept in the last two decades, historians have begun to question the division between historical and natural times. Scientifically produced times, such as those made by ice- and deep-sea core drilling, have permeated discussions about the properties of historical time in the twenty-first century. Yet, the origins of thesetimes often remain out of view. This thesis argues that environmental historians and historians of science can contribute to these discussions by treating environmental times as objects of historical inquiry. Looking beyond planetary-scale models and following environmental times in situ, as they emerge, form and travel, can open up for more multi facettedapproaches to historical time in the proposed new geological epoch. The history of postwar paleoclimatology is therefore both a history of how scientists have produced environmental times and how planetary pasts enter the political present.

Den här avhandlingen handlar om paleoklimatologins historia under efterkrigstiden. Den följer två typer av ”klimatarkiv” – iskärnor och borrkärnor från havsbottnen som har använts för att rekonstruera klimatförändringar över lång tid – från deras uppkomst under 1940-talet till hur de blev en del av jordsystemvetenskapen (Earth System Science) under 1980-talet. Genom att följa den här historiska processen visar avhandlingen hur forskare har använt is- och borrkärnor för att producera nya tidsförståelser och hur dessa, i sin tur, har påverkat hur miljön har definierats som ett vetenskapligt och politiskt fenomen. När mänsklig påverkan på planeten blev en allt större politisk fråga kom de långa tidshorisonter som paleoklimatologin behandlade att knytas samman med såväl klimatmodellering som miljöpolitik. Ofta förstods is- och borrkärnorna som ”naturliga arkiv”, som kunde fungera som en länk mellan nuet och klimatets långa historia. Men hur denna sammanlänkning skulle genomföras, visar avhandlingen, omförhandlades ständigt och stod i dialog med olika vetenskapliga praktiker, institutionella förhållanden och konkurrerande historiska och temporala ramverk.

Under de senaste två decennierna har historiker – inte minst i relation till begreppet antropocen – diskuterat och ifrågasatt gränserna mellan historiska och naturliga tider. Vetenskapligt producerad tid, som den som skapats genom is- och borrkärnor, är ofta i centrum i de här diskussionerna. Men var de här tiderna kom ifrån förblir oftast osynligt. Den här avhandlingen argumenterar för att miljö- och vetenskapshistoriker kan bidra till den teoretiska debatten genom att behandla vetenskapligt producerad tid som ett historiskt studieobjekt i sig självt. Om vi ser bortom de storskaliga globala modellerna och istället följer hur vetenskap har producerat miljöns tider i specifika kontexter och med specifika praktiker, möjliggörs mer nyanserade diskussioner om historisk tid och den planetära skalan. På så vis är paleoklimatologins historia under efterkrigstiden både en historia som handlar om hur vetenskap producerar tid och om hur planetens och politikens tider har förhandlats och format varandra.