Denna fördjupning undersöker hur klimatpåverkan varierar för en renoverad byggnad från miljonprogrammet jämfört med en nyproducerad byggnad enligt modern standard. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på de utmaningar som bygg- och fastighetssektorn i Sverige står inför för att klara det nationella klimatmålet om nettonollutsläpp till år 2045. För den renoverade byggnaden undersöks fyra energibesparande åtgärder samt dess reduktion av klimatpåverkan. För att analysera och beräkna klimatpåverkan över byggnaders tekniska livslängd tillämpas metoden livscykelanalys. Resultatet av de energibesparande åtgärderna gav upphov till en årlig klimatbesparing motsvarande 4,7 kg CO2e/m2 Atemp vilket motsvarar en sänking med 42 %. Den nyproducerade byggnadens klimatpåverkan under dess analysperiod på 50 år beräknades sammanlagt till 440 kg CO2e/m2 Atemp. Jämfört med en befintlig orenoverad byggnad från miljonprogrammet är den årliga klimatpåverkan av driftenergi 66 % lägre för den nyproducerade byggnaden. Skillnaden i driftenergi gav årligen upphov till en klimatbesparing motsvarande 7,4 kg CO2e/m2 Atemp. För att den nya byggnadens totala klimatpåverkan ska kompenseras av dess lägre driftenergi krävs analysperioden 60 år, vilket är längre än dess tekniska livslängd. Slutsatsen som kan dras från detta arbete är att klimatmässiga investeringar räknas hem snabbare för renovering än nybyggnation om hänsyn endast tas utifrån standardiserade LCA-beräkningar. För byggnader med stomme i massivträ från ett koldioxidneutralt skogssystem kan kolsänkan, i form av lagrat biogent kol, ge upphov till en klimatpositiv byggnad under dess livstid. Med hänsyn till framtida energisystems förväntade lägre klimatpåverkan kan byggnader med stomme i massivträ ses som ett gynnsamt komplement till energibesparande åtgärder för att uppnå nationella klimatmål.

This study examines how the climate impact varies between retrofitting an existing building compared to constructing a new building according to modern standards. The background of this work is based on the challenges faced by the sector of construction and real estate in Sweden to meet the national climate target of net zero emissions by 2045. This study investigates how four energy-saving measures lead to a lower climate impact for a building from the Million Homes Programme. To analyze and calculate the climate impact over the building’s technical lifespan, the method of life cycle assessment is applied. The results of the energy-saving measures resulted in an annual climate saving of 4,7 kg CO2e/m2 Atemp which corresponds to a 42 % reduction. The climate impact of the newly constructed building over its life cycle of 50 years was calculated to be 440 kg CO2e/m2 Atemp. The lower consumption for operational energy of the new building led to an annual climate saving equivalent to 7,4 kg CO2e/m2 Atemp, compared to an existing building from the Million Homes Programme. This corresponds to a 66 % reduction in the climate impact of operational energy for the new building. To compensate for the climate impact of the new building with its lower operational energy consumption, an analysis period of 60 years is needed, which is longer than its technical lifespan. The conclusion drawn from this study is that climate-related investments are more quickly recouped for renovation than new builds if consideration is only given based on standardised LCA calculations. For buildings with structural systems made of mass timber from a carbon-neutral forest system, the carbon sink, in the form of stored biogenic carbon, can result in a climate-positive building over its lifetime. Regarding the anticipated lower climate impact of future energy systems, buildings with structural systems made of mass timber can be seen as a useful complement to energy-saving measures to achieve net-zero emissions by 2045.