Bygg och fastighetssektorn bidrar med 21,7% av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverigeår 2021 enligt Boverket (Boverket, 2023a), en ökning jämfört med 2020. I takt med attsysselsättningen av bygg- och fastighetssektorn ökade samma år med 1,9 procent ökade ävenutsläppen av växthusgaser hos sektorn. Detta visar en trend där klimatpåverkan ökar ju mersysselsättningen ökar hos bygg- och fastighetssektorn. Enligt Boverkets beräkning behövs detbyggas ungefär 67 000 nya bostäder varje år fram till 2030 för att tillgodose Sveriges ökadebefolkning. I takt med att byggandet ökar så kommer även utsläppen av växthusgaser att öka,vilket kan leda till att Sverige riskerar att missa klimatmålen år 2045 där Sverige har som målatt nå nettonollutsläpp. Det är uppenbart att det finns ett behov av förändring hos bygg- ochfastighetssektorn för att minska klimatpåverkan. Av denna anledning har regeringen, isamarbete med Boverket, utarbetat en lag om klimatdeklaration för nya byggnader som träddei kraft den 1 januari 2022.Syftet med detta examensarbete är att ge en djupgående förståelse av processen för att upprättaen klimatdeklaration. I studien utfördes intervjuer för att undersöka hur olika företag hanteradelagen om klimatdeklaration och vilka möjligheter samt utmaningar de upplevde med den nyalagstiftningen. Dessutom ska studien undersöka datakvaliteten på olika klimatdata och ävenredogöra för vilka beräkningar som används vid utförande av klimatdeklaration.Genom kvalitativa intervjuer med olika aktörer, presenteras en bild av hur de olika aktörernapåverkas av den nya lagen om klimatdeklaration. Intervjuerna belyser utmaningar såsomökade administrativa bördor och även behovet av kompetens inom företagen för att korrektkunna utföra klimatdeklarationer. Samtidigt framkom det också att lagen ses som en möjlighetav flera företag att förbättra sina hållbarhetsstrategier och stärka sin konkurrenskraft inommarknaden.Utöver intervjuerna genomfördes en omfattande analys av klimatdata, där specifika ochgeneriska värden jämfördes. Denna analys syftar till att utvärdera noggrannheten ochtillförlitligheten i de klimatdeklarationer som företagen lämnat in. Resultaten visade envariation i precision mellan de generiska och specifika värdena, vilket underströk vikten av attanvända sig av specifika värden för att klimatdeklarationen ska bli så exakt som möjlig.Sammanfattningsvis visade studien att lagen om klimatdeklaration har en betydande påverkanpå företagen. Den medför både utmaningar och möjligheter. I dagsläget har den svenskaregeringen inte infört några gränsvärden vad gäller klimatdeklaration, men Boverket har fått iuppdrag av svenska regeringen att lämna förslag om gränsvärden för byggnadersklimatpåverkan. Vidare forskning behövs för att undersöka hur införandet av gränsvärden kanpåverka olika aktörer inom byggsektorn.

The construction and real estate sector in Sweden is responsible for 21.7% of Sweden's totalgreenhouse gas emissions in 2021, according to Boverket (Boverket, 2023a), an increasecompared to 2020. As employment in the construction and real estate sector increased by 1.9%the same year, the sector's greenhouse gas emissions also increased. This indicates a trendwhere climate impact rises as employment in the construction and real estate sector increases.According to Boverket's calculation, approximately 67,000 new homes need to be built eachyear until 2030 to meet Sweden's growing population. As construction increases, so willgreenhouse gas emissions, potentially causing Sweden to miss its 2045 climate goals ofachieving net zero emissions. It is clear that there is a need for change in the construction andreal estate sector to reduce climate impact. For this reason, the government, in collaborationwith Boverket, has developed a law on climate declarations for new buildings, which cameinto effect on January 1, 2022.The purpose of this thesis is to provide an in-depth understanding of the process ofestablishing a climate declaration. Interviews were conducted in the study to examine howdifferent companies handled the climate declaration law and the challenges and benefits theyexperienced with the new legislation. Additionally, the study will examine the data quality ofvarious climate data and also provide an account of the calculations used in performingclimate declarations.Through qualitative interviews with various actors, a picture is presented of how the differentactors are affected by the new climate declaration law. The interviews highlight challengessuch as increased administrative burdens and the need for competence within companies toaccurately perform climate declarations. At the same time, it was also found that the law isseen as an opportunity by several companies to improve their sustainability strategies andstrengthen their competitiveness in the market.In addition to the interviews, an extensive analysis of climate data was carried out, comparingspecific and generic values. This analysis aims to evaluate the accuracy and reliability of theclimate declarations submitted by companies. The results showed a variation in precisionbetween the generic and specific values, emphasizing the importance of using specific valuesto make the climate declaration as accurate as possible.In summary, the study showed that the climate declaration law has a significant impact oncompanies. It entails both challenges and opportunities. Currently, the Swedish governmenthas not introduced any limit values for climate declarations, but Boverket has been tasked bythe Swedish government to propose limit values for the climate impact of buildings. Furtherresearch is needed to examine how the introduction of limit values may affect different actorswithin the construction sector.