Barnkonsekvensanalyser är ett av de medel som används idag för att inkludera barnperspektivet i planprocesser, men frågan är hur stort utfall de faktiskt ger i planer. För att ta reda på det krävs utvärderingar i varje enskilt fall. Denna studie syftade till att undersöka hur kommuner på ett mer systematiskt sätt kan utvärdera och följa upp användningen av barnkonsekvensanalyser i planprocessen, med fokus på detaljplanering. En intervjustudie genomfördes för att ta reda på vad olika aktörer anser är viktigt att inkludera i ett utvärderingsverktyg, och en litteraturstudie utfördes för att klargöra vad forskningen säger. Sedan genomfördes en dokumentstudie av sex valda bar ut nkonsekvensanalyser och deras respektive detaljplan för att ta reda på till vilken utsträckning de har påverkat detaljplanerna. Dokumentstudien visade att en stor del av BKA-rekommendationer inte har gett utfall i detaljplanerna. Därefter genomfördes en tematisk analys som kom fram till att resultaten i litteraturstudien, intervjustudien och dokumentstudien överlag överensstämde med varandra och tydliggjorde liknande utmaningar och idéer. Dessa återkommande ämnen organiserades i fem olika teman: Målfokus, Datainsamling och indikatorer, Kontinuerlig utvärdering, Dialog och återkoppling, samt Att utvärdera användningen av BKA. Utifrån dessa teman utformades ett förslag till en prototyp av utvärderingsmall som innehöll frågor och instruktioner för att vägleda en utvärdering av användningen av BKA i detaljplanering. I diskussionen resonerades det att mallen ska ses som ett första förslag på prototyp baserad på en begränsad mängd empiri, och inte som definitiv eller heltäckande. Den bör testas och anpassas utefter varje planprojekt. Studien har även identifierat vidare forskningsmöjligheter om barnperspektivet i planprocessen och hur utformandet av regelverk påverkar utfallet som barnkonsekvensanalyser ger i planer.

Child Impact Assessments are one of the means used today to include the child perspective in planning processes, but the question is how much impact they actually have on plans. To answer this, evaluations are required in each individual case. This study aimed to investigate how municipalities can more systematically evaluate and follow up the use of Child Impact Assessments in the planning process, with a focus on Detailed Development Planning. An interview study was conducted to find out what different actors consider important to include in an evaluation tool, and a literature study was conducted to clarify what today’s research says. A document study was then carried out on six selected Child Impact Assessments and their respective Detailed Development Plans to find out to what extent they have influenced them. The document study showed that a large part of the CIA-recommendations have not been implemented in the Detailed Development Plans. After that, a thematic analysis was conducted, which found that the results of the literature review, interview study and document study were generally consistent with each other and highlighted similar challenges and ideas. These recurring themes were organised into five different themes: Goal Focus, Data Collection and Indicators, Dialogue and Feedback, Continuous Evaluation, and Evaluating the Use of CIA. Based on these themes, a draft prototype of an evaluation template was developed, containing questions and instructions to guide an evaluation of the use of CIA in detailed planning. It was then discussed that the template should be seen as a first proposal for a prototype based on a limited amount of empirical data, and not as definitive or comprehensive. It should be tested and adapted to each planning project. The study has also identified further research opportunities on the child perspective in the planning process and how formulation of regulations affects the impact CIA:s have on plans.