Den alarmerande ökningen av övervikt betonar det brådskande behovet av att prioritera folkhälsa i samhället. Övervikt medför betydande hälsorisker, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och för tidig död. När urbaniseringen fortsätter och stillasittande livsstilar råder, framstår stadsplanering som ett viktigt verktyg för att främja hälsosammare livsstilar och ta itu med de akuta hälsoproblem som är förknippade med fysisk inaktivitet och övervikt. Att förstå hur urbana strukturer påverkar fysisk aktivitet är avgörande för att skapa miljöer som uppmuntrar till rörelse och välbefinnande. Forskning visar att integration av folkhälsa i stadsplanering är avgörande för att effektivt främja fysisk aktivitet och förbättra folkhälsan.Denna studie syftar till att undersöka hur invånare upplever att sin närmiljö påverkar deras möjlighet till fysisk aktivitet och att förstå experternas perspektiv på dessa faktorer inom samhällsplaneringen. Genom kvalitativa intervjuer med invånare och experter strävar studien efter att upptäcka de olika faktorer som formar beteenden relaterade till fysisk aktivitet i olika urbana morfologier.Resultaten visar att påverkan av fysiska faktorer på aktivitetsvanor varierar mellan olika urbana kontexter och livsfaser, vilket gör det svårt att definiera en enskild ideal-stad för en hälsosam, aktiv livsstil. Tvärtemot förväntningarna verkar fysiska faktorer ha mindre påverkan på invånarnas fysiska aktivitet än tidigare antaget. Istället verkar psykologiska faktorer såsom motivation, prioriteringar och åldrande spela en större roll, vilket utmanar konventionella antaganden inom stadsplanering. Medan vissa miljömässiga aspekter som tillgänglighet och grönska är viktiga, kan mjukare åtgärder som nudging-tekniker också vara effektiva. Att balansera motstridiga behov och preferenser inom stadsplaneringen, särskilt gällande transportalternativ och markanvändning, kräver förbättrad reglering och tvärvetenskapligt samarbete. För att säkerställa att fysisk aktivitet prioriteras adekvat i stadsplaneringen är det avgörande att öka medvetenheten och kräva integration av folkhälsoperspektiv. För att främja fysisk utomhusaktivitet bör stadsdesign fokusera på att skapa utrymmen som gör fysisk aktivitet enkel och njutbar. Målet är att göra fysisk aktivitet till en daglig rutin för alla, liknande vår instinktiva vana att borsta tänderna.

The alarming rise in overweight emphasizes the urgent need to prioritize public health in societies. Overweight carries significant health risks, such as cardiovascular diseases, diabetes, and premature death. As urbanization continues and sedentary lifestyles prevail, urban planning emerges as a critical tool for promoting healthier lifestyles and addressing the pressing health concerns associated with physical inactivity and overweight. Understanding how urban structures affect physical activity is essential for creating environments that encourage movement and well-being. Research indicates how integration of public health in planning can increase people's physical activity levels.This study aims to investigate how residents perceive the impact of their urban environment on physical activity and to understand expert perspectives on these factors within urban planning. Through qualitative interviews with residents and experts, the study intends to uncover the diverse array of factors that shape behaviors related to physical activity in different urban morphologies.The results reveal that the influence of physical factors on activity habits varies across different urban contexts and life phases, making it difficult to define a singular ideal for a healthy, active city. Contrary to expectations, physical factors seem to have less impact on residents' physical activity than previously thought. Instead, psychological factors such as motivation, priorities and aging appear to play a larger role, challenging the conventional urban planning assumptions. While certain environmental aspects like accessibility and greenery are important, softer measures such as nudging may be effective. Balancing conflicting needs and preferences in urban planning, especially regarding transportation options and land use, requires improved regulation and interdisciplinary collaboration. To ensure that physical activity is adequately prioritized in urban planning, it is crucial to raise awareness and demand the integration of public health perspectives. To promote physical outdoor activities, urban design should focus on creating spaces that make physical activity easy and enjoyable. The goal is to make physical activity a daily routine for everyone, similar to our instinctive nature of brushing our teeth.