Det svenska samhället lyckas inte hålla arbetslivskriminaliteten stången, exempelvis i byggsektorn. Svenska regeringar och riksdagar har här under lång tid varit passiva, vilket medfört att byggbolag, byggherrar, banker, branschföreningar och fackföreningar har lämnats att försvara den svenska modellen på egen hand. Sammantaget visar vår rapport att Sverige inte lyckas stävja arbetslivskriminalitet, människohandel och svart ekonomi. Detta beror främst på att Sverige saknar operativa enheter på myndighets- och departementsnivå som kan främja laglydiga aktörer, exempelvis inom byggsektorn. Problemet ligger inte hos tjänstemän vid svenska myndigheter. Det beror istället på att lagstiftning och regeringsdirektiv inte blir av i sådan hastighet som vore önskvärt. Åtgärder som har tagits fram, som exempelvis Arbetskriminalitetscentra (AKC) och Bolagsverkets leverantörskontroll är små steg i rätt riktning men otillräckliga.

Skatteverket är den myndighet som i alla tider har hanterat känslig personlig data i och med att det har hanterat skattefrågor och har alltså kunnat behandla integritetsfrågor på ett ansvarsfullt sätt. Skatteverket har tidigare arbetat med intressanta initiativ, exempelvis FIFU, som var tänkt att analysera och bygga upp kunskap kring oseriösa aktörers agerande. Med denna kunskap skulle FIFU operativt kunnat diskvalificera oseriösa aktörer vid offentlig upphandling. Detta initiativ blev dock nedlagt, oklart varför. Skatteverket är den myndighet, som besitter mest kompetens i dessa frågor, vilket är väsentligt när svart ekonomi ska bekämpas. Skatteverket bör även kopiera finska Skattemyndighetens initiativ där data samkörs från åtta myndigheter i syfte att förse offentligt upphandlande enheter med information avseende kriminella bolag och deras huvudmän.

 En slutsats av detta arbete är att svenska regeringen bör ge Skatteverket direktiv att inrätta ett operativt kansli. Kansliet ska inhämta kunskap angående kriminellt agerande, information från olika myndigheters register och från andra länders myndigheter, exempelvis ländernas skatteverk och kansliet bör har så få begränsningar som möjligt. I detta kansli ska ingå experter med kompetens avseende bolagsanalys ekonomi, GDPR, juridik, människorättsfrågor, skattefrågor, upphandling, utstationering etc. samt relevanta forskare med omvärldsbevakning som specialitet. I sammanhanget är det viktigt att digitala problem löses, så att olika myndigheter kan kommunicera med varandra. Det är viktigt att arbetet sker operativt, det vill säga att det ska vara relevant för laglydiga aktörer inom privata sektorer och för enheter inom offentlig upphandling. 

Nu är laglydiga aktörer inom exempelvis byggsektorn tvungna att lösa problemet på egen hand och seriösa byggherrar, byggbolag och fackföreningar försöker hålla rent i sina egna byggen. Detta blir dock mycket kostsamt, jämfört med om en statlig aktör tar sig an uppgiften. En statlig aktör kan samla information över hela fältet, skaffa sig ett helikopterperspektiv och har dessutom sanktionsmöjligheter på ett helt annat sätt än enskilda aktörer. En för Sverige mycket viktig uppgift blir att utveckla lagstiftning och juridiska processer i denna fråga. Det kommer att behövas aktivt arbete för att skapa relevanta lagar.

Finland har mindre problem, jämfört med Sverige eftersom dess regering och även myndigheter förstått att detta är deras ansvar och haft ett målinriktat arbete. Finska regeringar och myndigheter har även lyckats etablera samarbete med arbetsmarknadens parter, forskning och civilsamhället. Den finska skatteförvaltningen lyckas operativt hjälpa offentligt upphandlande parter att välja bort kriminella företag. Finsk forskning har bedrivits på ett samlat sätt och kunnat påverka finsk lagstiftning i rätt riktning. Det är dock alldeles för tidigt att säga att Finland har löst krisen och detta är finländarna medvetna om själva.

The Swedish society is failing to keep workplace crime in check, for example in the construction sector. Swedish governments and parliaments have been passive for a long time, so construction companies, developers, banks, trade organisations and unions must defend the Swedish labour market model on their own. Overall, our report shows that Sweden is failing to curb workplace crime, human trafficking and black economy. This is mainly because Sweden lacks operational units at authority and ministry levels that can promote law-abiding actors, for example in the construction sector. This is not due to officials at Swedish authorities. It is instead due to the fact that legislation and government directives have not been taken at a desirable pace. Some measures are taken by setting up Workplace Crime Centers (AKC) and Swedish Companies Registration Office function for Supplier Control. Although these are initiatives in the right direction, they are not sufficient.

The Swedish Tax Agency is the authority that always has handled sensitive personal data such as tax issues and thus has been able to handle privacy issues in a responsible manner. The Tax Agency has also had interesting initiatives, such as FIFU, which was intended to analyse and build knowledge about actions of criminal actors. With this knowledge, FIFU would have been able to disqualify these actors in public procurement. However, the FIFU initiative was cancelled for unclear reasons. In summary the Tax Agency possesses interesting expertise in order to combat black economy. The Swedish Tax agency should also copy the Finnish Tax Authority´s initiative. The Finnish Tax Authority collects data from eight Finnish authorities, with the aim of providing procuring entities with information regarding criminal companies and their principals.

One conclusion from this work is that the Swedish government should give the Swedish Tax Agency a directive to establish an operational office. This office should gather knowledge about criminal activity, information from various authority registers and from other countries´ authorities, for example tax authorities, with as few restrictions as possible. This office should include experts of company analysis, economy, GDPR, law, human right issues, posting, procurement, etc. together with relevant researchers with expertise in external monitoring. In this context, it is important that various digital problems are solved, so that different authorities can communicate. It is also important that the work is done operationally, benefitting law-abiding actors in private sector and public actors that make procurements

Now, law-abiding actors for example in construction sector are forced to solve the problem on their own and good law-abiding developers, construction companies and unions are trying to keep their construction sites clean. However, this is very costly, compared to if a governmental entity takes on the task. Such an entity can collect information across the entire field, get a broad overview and have sanction options in a more powerful way compared to actors in private sector. Sweden will also have an important task to develop legislation and legal processes in this field. 

Finland has fewer problems, compared to Sweden, because Finnish government and authorities have understood their responsibility and have a goal-oriented work. Finnish governments and authorities have also managed to establish cooperation with labour market counterparts, research actors and civil society. The Finnish Tax Administration manages to operationally help public procurement entities to exclude criminal companies. Finnish research has been conducted in a comprehensive way and has influenced Finnish legislation. However, it is far too early to state that Finland has solved this crisis, which the Finns themselves are aware of.