I takt med att klimatet förändras och befolkningsmängden ökar blir städer allt mer urbaniserade och utsatta för klimatrelaterade risker som översvämningar, erosion och värmeböljor. När städerna blir allt mer koncentrerade centrum medför dessa risker betydande konsekvenser för både infrastruktur, ekonomi och människors hälsa. Därför har klimatanpassning och resiliens blivit centrala begrepp inom hållbar stadsutveckling för att kunna hantera dessa risker. Denna studie syftar till att undersöka de utmaningar som i dagsläget påverkar en klimatanpassad samhällsplanering i Sverige, med särskilt fokus på kommunal nivå där Uppsala kommun är fallstudie. 

Studien bygger på en kombination av dokumentanalys med lagar och styrdokument, intervjuer med ämnesexperter samt en enkätundersökning som belyser invånarnas kunskap och medvetenhet kring klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatanpassning är komplext på flera olika nivåer och resultatet visar att det råder en otydlig ansvarsfördelning i arbetet. Kommunerna har enligt gällande lagstiftning ett omfattande inflytande över planering och utformning av ny bebyggelse, men deras möjlighet att påverka den redan existerande bebyggelsen är begränsad. Enligt Regeringskansliet vilar ansvaret för klimatanpassning av den befintliga bebyggelsen huvudsakligen på den enskilda fastighetsägaren, vilket väcker frågor om i vilken utsträckning fastighetsägare är medvetna om detta ansvar. 

Denna problematik skapar ett betydande hinder för en effektiv klimatanpassning, särskilt inom centrala områden som kommunens markanvändning, samverkan mellan relevanta aktörer samt om vem som ska finansiera arbetet. För att Uppsala kommun ska kunna uppnå sitt mål att vara klimatanpassad till 2040 krävs en utveckling av mer sammanhållna och inkluderande strategier. Klimatanpassning är ett pågående arbete som är under utveckling, vilket gör det särskilt betydande att stärka samverkansinitiativ, tydliggöra ansvarsfördelningen, etablera innovativa finansieringsmodeller samt uppdatera befintliga styrdokument och riktlinjer för att effektivt integrera klimatanpassning i svensk samhällsplanering.

As the climate continues to change and our population increases, cities are becoming more urbanized and increasingly exposed to climate related risks such as flooding, erosion, and heatwaves. Urban areas are growing into more densely populated centers, where these risks pose significant consequences for infrastructure, economic stability, and public health. Therefore, climate adaptation and resilience have become key concepts in sustainable urban development as tools for managing these evolving risks. This study aims to investigate the current challenges that affect climate adaptation in Swedish urban planning, with a special focus on the municipal level through a case study of Uppsala municipality. 

The research is based on a mixed methods approach, including document analysis of relevant laws and policy documents, interviews with experts, and a survey highlighting public awareness and knowledge of the consequences of climate change. Climate adaptation is a complex process involving multiple levels of governance, and the findings indicate an unclear distribution of responsibilities among all actors. Current regulations tasks municipalities with extensive authority over the planning of new development, but their ability to influence the existing built environment is limited. According to the Swedish government, the responsibility for adapting existing structures primarily falls on the property owners, raising questions about how well informed these stakeholders are of their responsibilities. 

These uncertainties present a major obstacle to implementing an effective climate adaptation, particularly in key areas such as municipal land use, interorganizational collaboration, and the financing of adaptation efforts. In order for Uppsala municipality to achieve its goal of becoming climate adapted by 2040, they must develop more cohesive and inclusive strategies. As climate adaptation is an ongoing and evolving process, it's especially important to strengthen collaborative initiatives, clarify the allocation of responsibilities, create innovative funding mechanisms, and update existing regulations to better integrate climate adaptation into Swedish urban planning.