Well-being and quality of life are showing signs of decline across many OECD countries, with Sweden experiencing a decrease in life satisfaction and rising mental health challenges. Urban populations are facing particular challenges of well-being, and as urbanization accelerates, understanding how cities influence well-being becomes increasingly critical for enhancing social sustainability. This study aims to explore what mental health and well-being dimensions are relevant for strengthening social sustainability at a neighborhood level and what the implications of engaging in such questions may be. This study applies Atrium Ljungberg’s social sustainability framework, the Our City index, to understand its current capacity to evaluate urban well-being as a part of social sustainability and how to better integrate dimension of well-being.

The research combines literature on concepts such as urban livability, subjective well-being and social cohesion, with empirical insights from social sustainability planning initiatives and professional expert interviews. The findings highlight the importance of understanding the perceived and social qualities of a neighborhood to subjective well-being. While environmental attributes play a role in supporting enhanced well-being, the impact also depends on people's engagement with their community and neighborhood. This reveals that physical improvements alone are insufficient to enhance well-being, and that it is essential to also focus on strengthening social interaction and social ties. As such, five key well-being dimensions have been identified: social infrastructure, walkability, a sense of belonging and inclusion, safety and security, and perception of place. The refinement of the Our City index introduces a new aspect called Mental Health and Well-Being which aims to assess subjective well-being by integrating both objective and perception-based indicators. Four new indicators are proposed: Proximity to Social Infrastructure, Perceived Walkability, Perceived Sociability, Perceived Community Support and Belonging that strives to understand the lived experiences of people.

In conclusion, this thesis recognizes that there is an ability to support mental health and well-being through the built environment, but that it is necessary to combine it with subjective dimensions that recognizes how people perceive their neighborhood and its community. Furthermore, it is necessary to identify the agency of the actors involved in such questions and be aware of the inherent limitations that come with assessing mental health and well-being.

Välmående och välbefinnande visar tecken på försämring i många OECD-länder, där Sverige även upplever minskad livstillfredsställelse och ökande psykisk ohälsa. Stadsbefolkningen står inför särskilda utmaningar kopplade till välbefinnande, och i takt med att urbaniseringen fortsätter öka blir det allt viktigare att förstå hur städer påverkar hur människor mår, särskilt med syfte att stärka den sociala hållbarheten. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer relaterade till mental hälsa och välbefinnande som är relevanta för att stärka den sociala hållbarheten på en grannskapnivå, samt vilken innebörd engagemang i sådana frågor innebär. Studien tillämpar Atrium Ljungbergs sociala hållbarhetsramverk, Vår stad index, för att förstå den nuvarande förmågan att utvärdera välbefinnande som en del av social hållbarhet, samt hur det bättre kan integreras som en aspekt i detta ramverk.

Studien kombinerar litteratur om koncept såsom urban livskvalitet, subjektivt välbefinnande och social sammanhållning med empiriska insikter från planeringsinitiativ för social hållbarhet och intervjuer med yrkesverksamma. Resultaten belyser vikten av att förstå människors upplevda och sociala kvaliteter i ett område, där subjektivt välbefinnande i hög grad påverkas av hur människor uppfattar sin närmiljö och de människor de möter i sin vardag. Även om fysiska faktorer bidrar till främjat välbefinnande, beror det även till stor del på graden av sociala interaktioner och engagemang. Detta visar att fysiska förbättringar i sig inte är tillräckliga för att stärka välbefinnandet, utan det krävs även initiativ som syftar till att stärka sociala relationer och samhörighet. Fem dimensioner av välbefinnande har identifierats som särskilt viktiga: social infrastruktur, gångbarhet, känsla av tillhörighet och inkludering, trygghet och säkerhet, samt platsens upplevda kvaliteter. I utvecklingen av Vår stad index föreslås en ny aspekt, mental hälsa och välbefinnande, som syftar till att bedöma subjektivt välbefinnande genom att kombinera objektiva och upplevelsebaserade indikatorer. Fyra nya indikatorer föreslås som del av detta: närhet till social infrastruktur, upplevd gångbarhet, upplevd social samvaro och upplevt stöd och tillhörighet, som alla syftar till att tillsammans fånga människors levda upplevelser.

Slutligen visar denna studie på att möjligheten att påverka den mentala hälsan och välbefinnandet genom den byggda miljön finns, men att det även är nödvändigt att även inkludera subjektiva dimensioner som visar hur människor uppfattar sitt grannskap och dess gemenskap. Vidare är det nödvändigt att identifiera rådigheten hos de aktörer som är involverade i sådana frågor och att ha en medvetenhet om de inneboende begränsningar som medföljer försök att utvärdera mental hälsa och välbefinnande.