Byggbranschen står för en stor del av Sveriges resursanvändning och avfall, vilket gör att det är en viktig bransch att titta på när det gäller miljöpåverkan. För att minska denna påverkan på miljön behövs det en omställning till mer cirkulära lösningar där just återbruk är en viktig del. Ett material som har stor möjlighet och potential för att återbrukas är tegel. I den här studien kommer fokus att ligga på återbruk av tegel i fasader. Den ska undersöka vad som påverkar återbruket, hur man skulle kunna göra återbruksprocessen mer effektiv samt vilka lärdomar som kan dras från andra länder som håller på med återbruk av tegel i högre grad.Resultatet visar att återbruk av tegel kan ge flera fördelar, både miljömässiga och estetiska vinster, till exempel genom att spara energi vid tillverkning av nytt tegel och ge byggnader en speciell karaktär. Men det finns även utmaningar, till exempel tekniska svårigheter med att ta bort cementbruk från teglet och även juridiska problem som CE-märkning och regler som lagen om offentlig upphandling (LOU). Dessutom finns ekonomiska hinder där återbrukat tegel ofta är dyrare än att köpa nytt tegel. Logistiken är också en viktig aspekt. Tillgången till återbrukat tegel, både att det finns en liten mängd av det och att det måste vara i rätt färg eller nyans, är en svår faktor, särskilt i stora projekt. Planeringen för återbruk kommer ofta in för sent i projektarbetet och kunskapsnivån om återbruk inom byggbranschen är begränsat. Ett internationellt exempel som lyfts fram är Danmark som visar hur återbruk av tegel kan fungera bra och effektivt med hjälp av rätt system och tydliga affärsmodeller.Slutsatsen som dras är att återbruk av tegel är möjligt som cirkulär lösning, men det finns olika faktorer som måste hanteras som teknik, logistik, ekonomi och kultur. För att lyckas med att återbruka krävs tidig planering i projektet, nya tekniska lösningar och att branschen får mer kunskap. Danmark visar att det går att få till bra affärsmodeller och tekniska metoder, vilket Sverige kan ta lärdom av, men man måste ändå anpassa det till de egna förutsättningarna och hur vi bygger här i Sverige.

The construction industry accounts for a large part of Sweden’s resource use and waste, which makes it an important industry to look at when it comes to environmental impact. To reduce this impact on the environment, a transition to more circular solutions is needed, where reuse is an important part. One material that has great opportunity and potential for reuse is brick. In this study, the focus will be on the reuse of brick in facades. It will investigate what affects reuse, how the reuse process could be made more efficient, and what lessons can be learned from other countries that engage in brick reuse to a greater extent.The results show that the reuse of brick can provide several benefits, both environmental and aesthetic, for example by saving energy in the production of new bricks and giving buildings a unique character. But there are also challenges, such as technical difficulties in removing cement mortar from the bricks, as well as legal issues like CE marking and regulations such as the Public Procurement Act (LOU). In addition, there are economic barriers where reused bricks are often more expensive than buying new ones. Logistics is also an important aspect. The availability of reused bricks, both in terms of limited quantities and the need for the right colour or shade, is a difficult factor, especially in large projects. Planning for reuse often comes in too late in the project work, and the level of knowledge about reuse within the construction industry is limited. An international example highlighted is Denmark, whichshows how brick reuse can work well and efficiently with the help of the right system and clear business models.The conclusion drawn is that the reuse of brick is possible as a circular solution, but there are various factors that must be managed, such as technology, logistics, economy, and culture. To succeed with reuse, early planning in the project is required, new technical solutions, and that the industry gains more knowledge. Denmark shows that it is possible to develop good business models and technical methods, which Sweden can learn from, but it still needs to be adapted to local conditions and how we build here in Sweden.