Det offentliga rummet är en viktig del av samhället där tillfälliga urbana platser som exempelvis sommargågator tar alltmer plats. Studien syftar till att undersöka den interna besluts- och planeringsprocessen att ta fram sommargågator och grundar sig i åtta fallstudier i Sverige: Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Västerås kommun, Lysekils kommun, Uppsala kommun, Trelleborgs kommun och Jönköpings kommun. För att undersöka detta har tre metoder använts: intervjustudie, dokumentstudie och observationsstudie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med representanter från respektive kommun, dokumentstudien grundar sig i olika kommunala besluts- och planeringsdokument från respektive kommun och observationsstudien utfördes digitalt där material som bilder, fotografier och kartor observerades. En litteraturöversikt har gjorts kring centrala litteraturområden: tillfällig urbanism, social hållbar planering, städer för människor och tredje platser. Placemaking- teori som fokuserar på platsskapande och dess process samt Arnsteins delaktighetsstege som fokuserar på medborgardeltagande i besluts- och planeringsprocesser kombineras som teoretiskt ramverk för att analysera resultatet. 

Resultatet visar på att samtliga studerade kommuner har en relativt likartad besluts- och planeringsprocess vad gäller framtagandet av sommargågator, men skillnader kan ses i exempelvis processlängd, internt/ externt samarbete och design. Målet är dock detsamma: att skapa en plats som inkluderar alla människor och som främjar fotgängare. En del kommuner anser att processen för sommargågator har utvecklats och vuxit fram över tid. Medborgare ges viss plats att delta i processen, främst i utvärderingsskedet, men flera av kommunerna vill gärna att medborgare ska kunna delta mer i processen genom medborgardialog. De huvudsakliga slutsatserna är att den interna besluts- och planeringsprocessen är likartad i samtliga studerade kommuner. Placemaking tar plats i utformningen av sommargågator, men inte fullt ut då en mer gemensam skapande process kan saknas. Innehållet på sommargågatorna bidrar till social hållbarhet genom grönska, sittplatser, lekytor och verksamheter intill. Studien bidrar till en förståelse kring kommuners arbete med sommargågator, där lärdom kan dras av varandra och inspirera fler att ta initiativ till sommargågator. Även medborgare ges inblick kring deras möjlighet att påverka och delta i besluts- och planeringsprocessen. Vidare forskning kan inkludera jämförelse av fler kommuner, studera skillnader och likheter vid framtagandet av sommartorg alternativt vinterplatser som är exempel på andra tillfälliga urbana platser.

Public space is an important part of the society where temporary urban places such as summer pedestrian streets are taking up more space. The study aims to investigate the internal decision- and planning process of developing summer pedestrian streets and is based on eight case studies in Sweden: Stockholm Municipality, Gothenburg Municipality, Malmö Municipality, Västerås Municipality, Lysekil Municipality, Uppsala Municipality, Trelleborg Municipality and Jönköping Municipality. To investigate this, three methods have been used: interview study, document study and observation study. Semi-structured interviews were conducted with representatives from each municipality, the document study is based on different municipal decision- and planning documents from each municipality and the observation study was done digitally where materials such as images, photographs and maps were observed. A literature review has been conducted regarding central literature fields: temporary urbanism, social sustainable planning, cities for people and third places. Placemaking theory which focuses on placemaking and its process and Arnstein’s ladder of citizen participation which focuses on citizen participation in decision- and planning processes are combined as a theoretical framework to analyse the results. 

The results show that all studied municipalities have a relatively similar decision- and planning process when it comes to developing summer pedestrian streets, but differences can be seen in, for example, the length of the process, internal/ external cooperation and design. However, the goal is the same: to create a place which includes all people and promotes pedestrians. Some municipalities reckon that the process regarding summer pedestrian streets has evolved and grown over time. Citizens are given some space to participate in the process, mainly in the evaluation phase, but several of the municipalities want citizens to participate more in the process through citizen dialogue. The main conclusions are that the internal decision- and planning process is relatively similar in all studied municipalities. Placemaking takes place in the design of summer pedestrian streets, but not fully as a more co-creative process might be missing. The content of the summer pedestrian streets contributes to social sustainability through greenery, seating, play areas and businesses adjacent. The study contributes to an understanding of the municipalities work regarding summer pedestrian streets, where lessons can be learned from each other and inspire more to take initiative to summer pedestrian streets. Citizens are also given insight into their ability to influence and participate in the decision- and planning process. Further research can include a comparison of more municipalities, studying differences and similarities in the development of summer squares or winter places which are other examples of temporary urban places.