Potentiell användning av standardkostnader i regleringen av elnätsföretagens löpande påverkbara kostnader har utretts på uppdrag av Energimarknadsinspektionen (EI). Specifikt om mått baserade på Ekm kan användas i regleringen och hur dessa mått bör korrigeras. Ekm (Ekvivalent ledningslängd) är en standardkostnadsmodell där olika entiteter (t.ex. mängd av en komponentkategori) av elnät tilldelas en kvot för årlig drift- och underhållskostnad i förhållande till 1 km 0,4 kV luftledning. Projektets huvudslutsats är att existerande Ekm, tillhandahållna av Svensk Energi, inte kan användas utan rigorösa kontroller och omfattande utveckling, vilket entydigt styrks av utförda analyser. Emellertid finns det en potential att använda Ekm-liknande mått i kommande reglering. Vid ett eventuellt införande rekommenderas följande: 

• Preliminära Ekm-liknande tal implementeras under första tillsynsperiod för en lägre andel av löpande påverkbara kostnader än ursprunglig plan (25%), förslagsvis så att de medel som omfördelas i genomsnitt blir väsentligt lägre än de medel som omfördelas på grund av kvalitetsregleringen. Noggrann utvärdering görs fortlöpande, vars resultat används för revidering av Ekm till nästkommande tillsynsperiod.

• Detaljerad analys och utveckling av Ekm liknande tal; förslag på handlingsplan tillhandahålls i appendix.

Två enkäter har utformats, huvudenkäten har skickats ut till samtliga nätägare i Sverige. Svarsfrekvensen på denna blev 46 % (motsvarande ca 75 % av kundunderlaget). Uppföljande enkät skickades till de som angivit intresse för fördjupat deltagande (12st). Utöver enkäter bygger studien på material från EBR (del av Svensk Energi) och EI samt diskussioner med dessa och nätägare. Trots mängden empiriskt material har inga konkreta förslag på Ekm liknande mått kunnat tillhandahållas, dels på grund av stora variationer mellan svar och analyser och dels på grund av låg svarsfrekvens i enkäten för de delar som avser konkreta kostnader. I vissa fall ger enkätsvaren och analyserna indikationer på storleksordning för Ekm tal och hur dessa bör justeras. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är huruvida nuvarande indelning är lämplig, dvs. om fler eller färre objektiva förutsättningar, t.ex. terräng, bör tas i beaktning. Detta är kopplat till den viktiga frågan om att kunna göra en analys av utfallet av ett införande, innan implementering (hur kommer intäkterna omfördelas). Detta har ej kunnat göras då företagen ännu ej rapporterat in sina nät-tillgångar. Studiens viktigaste resultat:

• Möjliggörande för samtliga parter att bidra med synpunkter innan eventuell skarp implementering. 
• Inventering nuvarande förutsättningar avseende Ekm.
• Indikation på hur vissa mått bör modifieras.
• Metoder för utvärdering och bestämmande av nya mått. 
• Ökad medvetenhet och kunskap hos myndighet och nätföretag. 
• Handlingsplan för fortsatt arbete.