Denna rapport ger en ingående beskrivning av arealbestämning och skattning av mätosäker­het i sam­band med detta. När det gäller arealbestämningen utgår rapporten från regelbundna figurer, som t.ex. trianglar, kva­drater, rektanglar, romber och regelbundna månghörningar. Beräkningsformlerna är användbara som sådana men de lär oss också hur generaliseringar lämpligen bör göras. Såväl strikta som approximativa formler för osäkerhetsskattningar presenteras.

Rapporten tillämpar huvudsakligen ett statistiskt betraktelsesätt. Det förekommer dock även geomet­riska variationer som påverkar arealers storlek. Dessa angrips med matema­tiska metoder.

En mindre matematisk, mer resonemangsmässig beskrivning av andra ”arealdefekter” som påverkar osäkerheten i arealbestämningar avslutar rapporten. Enkla exempel används för att illustrera dessa effekter och deras inverkan på osäkerheten i bestämningarna.

This report gives a thorough description of the determination of two-dimensional areas and the estimation of area uncertainty. Considering the formulas for area determination, the basis is regular shapes, e.g. triangles, squares, rectangles, rhombs and regular (closed) polygons. The given formulas are valid as such; however, they also tell us how they can be simplified. The report presents strict as well as approximate formulas for area uncertainty estimates.          

The approach is mainly from a statistical point of view. However, there are some geometric factors/ variations which have an influence on the size of the area. They are dealt with by mathematical means.

In addition, less mathematical, more argument-based (philosophical) descriptions of other “areal defects”, having an influence on the area uncertainty, are presented. Examples of these defects are given to illustrate their impact on area uncertainty estimation.