This study addresses the gap in knowledge regarding the impact of renovation activities on embodied carbon emissions. The aim of this study was to develop an accounting framework to assess the carbon impact of building renovation actions according to the whole life carbon paradigm. It was implemented through following three objectives: 1) estimating embodied carbon and operational carbon reduction for specific renovation actions, 2) scaling calculations for applications urban scale, and 3) using the tool to identify strategies that minimize the lifecycle carbon footprint.  

A prototype analytic tool has been developed and demonstrated for the case of renovating multi-residential buildings in Kista, Sweden. Five renovation measures were analysed - façade insulation, installation of triple glazed windows, installation of FTX ventilation, installation of LED lighting, installation of solar cells PV. The tool development has been conducted in the following stages: data collection and manipulation, design and implementation of calculation logic, and results comparison and analysis. The most carbon efficient renovation measure is found to be LED lights installation, with the most uncertain result pertaining to installation of triple glazed windows. While the findings are tailored to Kista's specific context, the study provides a foundational framework for carbon impact estimation that can be adapted to similar urban environments. Limitations include the regional focus and reliance on available data, underscoring the need for further research to refine the calculator and expand its applicability. 

Denna studie adresserar en kunskapslucka gällande påverkan av renoveringsaktiviteter på inbäddade koldioxidutsläpp. Syftet med studien var att utveckla en redovisningsram för att bedöma koldioxidpåverkan av byggnadsrenoveringar i enlighet med helhetsprincipen för livscykelkoldioxid. Studien genomfördes genom tre huvudsakliga mål: 1) att uppskatta inbäddade och operativa koldioxidminskningar för specifika renoveringsåtgärder, 2) att skala upp beräkningarna till en urban nivå, och 3) att använda verktyget för att identifiera strategier som minimerar koldioxidavtrycket över byggnadens livscykel. 

Ett prototypt verktyg har utvecklats och demonstrerats för fallet med renovering av flerbostadshus i Kista, Sverige. Fem renoveringsåtgärder analyserades – fasadisolering, installation av treglasfönster, installation av FTX-ventilation, installation av LED-belysning samt installation av solcellsanläggning (PV). Verktygsutvecklingen genomfördes i följande steg: datainsamling och bearbetning, design och implementering av beräkningslogik, samt jämförelse och analys av resultaten. Den mest koldioxideffektiva renoveringsåtgärden visade sig vara installation av LED-belysning, medan installation av treglasfönster innebar störst osäkerhet i resultaten. Även om resultaten är specifika för Kistas kontext, erbjuder studien en grundläggande ram för att uppskatta koldioxidpåverkan som kan anpassas till liknande urbana miljöer. Begränsningar innefattar det regionala fokuset och beroendet av tillgänglig data, vilket understryker behovet av ytterligare forskning för att förfina verktyget och utöka dess tillämpbarhet.