Sub-Saharan Africa is currently witnessing a proliferation of innovative startups, brimming with immense potential, yet grappling with formidable adversities that hinder the realisation of their latent capabilities to tangible economic benefits and substantial developmental progress for the region. Employing a qualitative research approach, this study investigates the internal and external factors that shape the growth and success trajectories of startups. Through startup strategic leadersand founders' lenses, the inquiry explores the tools employed to monitor progress and an examination of their understanding of sustainability as perceived from the vantage point of startup leadership. Drawing from a rich tapestry of conceptual frameworks and first-hand survey and interview findings, the analysis traverses’ diverse terrains. It encompasses an exploration of the transformative shift from resource-based to knowledge economies, discussing the phenomenon of leapfrogging and the profound impact of digital technology adoption on entrepreneurial endeavours in the region. The study also examines startup, growth and success definitions and their life cycles within the distinctive landscape of Sub-Saharan Africa, while concurrently delving into the pivotal role played by institutions in facilitating or impeding the trajectory of these nascent ventures. Ultimately, the paper ascertains that while internal factors undoubtedly exert influence on the rise of startups, external factors such as institutional policies, coupled with other constraints, continue to exert a significant influence on the potential progression of these enterprises as compared to internal factors. However, the study underscores that it is imperative for startups to remain cognizant, adequately prepared, and adept at managing both internal and external factors that shape their growth and success. It also calls for further research aimed at formulating effective strategies to support startups to navigate both internal and external challenges, particularly for startups operating within the confines of constrained budgets.

Subsahariska Afrika har för närvarande en explosionsartad tillväxt av innovativa startups, med enorm potential. Samtidigt brottas regionen med problem som hindrar förverkligandet av dessa latenta möjligheter till ekonomisk utveckling och framsteg för regionen. Med hjälp av en kvalitativforskningsansats undersöker denna studie de interna och externa faktorer som formar tillväxt och framgång för startups. Genom perspektiv från grundare och strategiska ledare för startups utforskar undersökningen de verktyg som används för att följa företagets framsteg och granska förståelsen för hållbarhet ur ett ledarskaps perspektiv. Med utgångspunkt från ett rikt spektrum av konceptuella ramverk samt resultat från en enkätundersökning och intervjuer omfattar analysen flera olika områden. Den omfattar en undersökning av transformationen från resursbaserade till kunskapsbaserade ekonomier, diskuterar fenomenet “leapfrogging” och effekten av implementeringen av digital teknologi på entreprenöriella företag i regionen. Studien diskuterar även definitioner av startups, tillväxt och framgång, samt företagens livscykler inom den särskilda kontext som utgör det subsahariska Afrika. Därutöver diskuteras den avgörande roll som institutioner spelar för att underlätta eller hindra dessa nystartade företags framgång. Slutligen visar uppsatsen att medans interna faktorer otvivelaktigt påverkar uppkomsten av startups, har externa faktorer såsom institutionella policys och andra begränsningar fortfarande en betydande inverkan på dessa företags potentiella framgång jämfört med interna faktorer. Studien betonar dock att det är avgörande för startups att vara medvetna, väl förberedda och skickliga på att hantera både interna och externa faktorer som formar deras tillväxt och framgång. Studien föreslår också till ytterligare forskning när det gäller att formulera effektiva strategier som stödjer startups att navigera både interna och externa utmaningar, särskilt för de som verkar inom begränsade budgetramar.