I många tidningsartiklar går det att läsa om att Norge har en mer levande landsbygd än Sverige, men vad är det egentligen som skiljer sig åt mellan länderna? I den här uppsatsen har Sverige och Norges landsbygdspolitik studerats och därefter har en fallstudie på en kommun i respektive land har utförts. De kommuner som har undersökts är Ragunda kommun i Sverige och Röros kommun i Norge. Dessa har valts utifrån vissa likheter som lokalisering, befolkningsmängd och att båda kommunerna har vattenkraft. Kommunerna har studerats utifrån faktorerna finansiering, service och näringsliv. Det finns vissa skillnader gällande landsbygdspolitiken i länderna, hur naturresurser beskattas, skillnader i arbetsgivaravgifter och den allmänna synen på landsbygden skiljer sig åt mellan länderna. Trots det är det inte särskilt stor skillnad gällande finansiering, service och näringsliv för just dessa kommuner.

Many newspaper articles discuss how Norway has a more vibrant rural area than Sweden, but what are the actual differences between the two countries? This essay examines the rural policies of Sweden and Norway, followed by a case study of one municipality in each country. The municipalities under investigation are Ragunda Municipality in Sweden and Røros Municipality in Norway. These municipalities were chosen based on certain similarities such as location, population size, and both having hydropower resources. The study focuses on the factors of funding, services, and business environment within the municipalities.There are some differences in rural policies between the countries, including how natural resources are taxed, variations in employer contributions, and disparities in the general perception of rural areas. However, there is not a significant difference in terms of funding, services, and business environment for the municipalities.