This thesis examines the impact of capital regulation, particularly the capital adequacy ratio, on the profitability of banks. History is littered with numerous bank crises due to banks’ inadequate management of risk or due to their engaging in excessive risk-taking behaviour given rise to extensive banking regulations. One of the most important banking regulations is the capital requirements regulation. Capital requirement concerns the amount, type, and quality of capital the bank holds and is often expressed as a ratio between capital and risk-weighted assets. While there is a large body of academic work trying to discern what effect capital requirements have on bank profitability no consensus has been reached. Multiple metrics are also used to represent bank profitability which distorts results. Thus, this paper aims to shed light on the topic and provide further evidence on the outcome of capital regulations for the profitability of banks, specifically in the Swedish market. The primary research question addressed is: Do capital requirements regulations increase, decrease or have no impact on the bank’s profitability? This paper looks at how the 6 banks SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea, DNB, and Danske Bank have historically dealt with increasing capital adequacy regulation. Furthermore, fixed effects and random effects first-degree and seconddegree models were constructed and estimated to look at how the capital adequacy ratio impacts return on assets, return on equity, and net interest margin. It was found that historically banks have dealt with increasing levels of capital adequacy ratios by reducing their risk weights instead of increasing the amount of capital they hold. Furthermore, when it came to the model estimations capital adequacy was found to have a negative impact when looking at return on assets and return on equity but a positive impact when looking at net interest margin. This also highlights the importance of the profitability measure chosen to analyze this problem. In addition, most of the second-degree models indicated a convex relationship between capital adequacy and profitability which goes against former studies where a concave relationship was found.

Denna uppsats undersöker hur kapitalreglering, specifikt kapitaltäckningsgraden, påverkar bankers lönsamhet. Historien är fylld med bankkriser på grund av bankens bristfälliga riskhantering eller deras tendens att ta för höga risker, vilket har lett till omfattande bankregelverk. Ett av de viktigaste bankregelverken är kapitalkravsregleringen. Kapitalkravsreglering avser mängden, typen och kvalitén på kapital som banken innehar och utrycks ofta som en kvot mellan kapital och riskviktade tillgångar. Trots en stor mängd akademiskt arbete för att avgöra vilken effekt kapitalkrav har på bankers lönsamhet har ingen konsensus nåtts. Ett flertal olika nyckeltal används också för att representera bankers lönsamhet vilket kan förvränga resultaten. Därför är syftet med denna uppsats att belysa detta ämne och bidra med ytterligare resultat om utfallet av kapitalreglering på den svenska marknaden. Den primära forskningsfrågan som behandlas är: Har kapitalkrav en positiv, negativ eller en neutral påverkan på bankers lönsamhet? Denna fråga besvaras med att undersöka hur de 6 bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea, DNB och Danske Bank historiskt har hanterat ökad kapitalreglering. Ytterligare konstruerades en förstagrads och andragrads fixed effects och random effects modell som estimerade hur kapitaltäckningsgraden påverkar avkastningen på totala tillgångar, avkastningen på eget kapital och nettoräntemarginalen baserat på data från de 6 bankerna. Det konstaterades att de 6 bankerna har hanterat ökande kapitalkravsreglering genom att reducera sina riskvikter snarare än att ha ökat mängden kapital de innehar. Vidare när det gäller modelluppskattningarna visade det sig att kapitalkrav hade en negativ påverkan på avkastningen på totala tillgångar och eget kapital men en positiv påverkan på nettoräntemarginalen. Detta visar också på att valet av nyckeltal är av betydelse i denna typ av undersökningar. Dessutom indikerade andragradsmodellerna att det fanns ett konvext och inte konkavt samband mellan kapitaltäckningsgraden och lönsamheten.