The methods for collecting travel data about travellers today incorporate either fully manual or semi-automatic elements, which makes the methods susceptible to errors. The travellers might respond subjectively rather than objectively or even wholly incorrect, albeit with or without purpose. For certain types of studies, these are still valid methods for collecting data. However, for specific target groups, it might be hard to respond using these methods, either because of physical or psychological limitations.

One of these target groups that is increasing rapidly is elderly in general, and dementia patients in particular, who suffer from fluctuating cognitive skills and memory. These conditions affect the recipient’s ability to answer truthfully and correctly. However, in the strive to form more accessible urban environments, the information regarding the need and behaviour of the said target group is crucial, meaning that new methods for collecting travel data need to be created.

The three papers included in this licentiate thesis present the development and trial of a new method for fully automated data collection using biometric data as a dimension. The method attempts to determine how the recipient is affected by the elements presented to them while they travel, such as the built environment, based on the variations in the biometric data dimension.

With the rapid advancements in information and communication technology, many new artefacts which open for new possible methods of data collection has been launched and are widely available. The methods and artefacts are not capable of meeting the requirements for the type of data collection method that would be needed to cater to the target group by themselves. However, by combing several types of currently available artefacts and methods, it is theoretically possible to cover the gaps of each artefact and method to create versatile methods for data collection (Paper I).

Such methods require tools for physical operationalisation. An exploratory development process has led to the creation of a software tool which could be used with several types of consumer hardware, which means that it would theoretically be possible to conduct extensive surveys fast with low costs where participants utilise their own hardware (Paper II).

In order to uncover the usefulness of the tool, an analysis was conducted on a limited dataset which had been collected as a result of a trial of the tool. In an attempt to prove the hypothesis “it is possible to understand how much the dimensions of data collected in specific locations affect the stress of travellers using heart rate as the dependent variable”, data-driven methods of data analysis were explored and utilised. Simple clustering methods, which disregarded any weighting on the dimensions, uncovered if there was any valuable information in the dataset at all. A model had to be created in order to understand better how the different dimensions of the collected data affected the participant (Paper III).

This set of papers should indicate whether this type of method is feasible to pursue with the current means of widely available technology and what sort of significance the collected data might hold when analysed with appropriate analysis methods.

Metoderna för att samla in resedata från dagens resenärer inkorporerar antingen helt manuella eller halvautomatiska element, vilket gör dessa metoder mottagliga för fel. Resenärerna kan svara subjektivt snarare än objektivet eller helt inkorrekt, antingen med eller utan avsikt. För vissa typer av studier så är dessa metoder fortfarande meningsfulla att använda för datainsamling. Men för särskilda målgrupper kan det vara svårt att svara på undersökningar som använder dessa metoder, antingen på grund av fysiologiska eller psykologiska begränsningar.

En av dessa målgrupper, som är stadigt växande, är den äldre befolkningen generellt, men framförallt demenspatienter, som lider av sviktande kognitiva förmågor och minne. Dessa tillstånd påverkar den svarandes förmåga att svara sanningsenligt och korret. Men i strävan efter att skapa mer tillgängliga stadsmiljöer så är informationen angående behovet och beteendet hos den nämnda målgruppen av yttersta vikt, vilket innebär att nya metoder för att samla in resedata behöver skapas.

De tre artiklar som har inkluderats i denna avhandling presenterar utvecklingen och försökstestandet av en ny metod för helt automatisk datainsamling med användandet av biometriska data som en dimension. Metoden försöker att avgöra hur den svarande blir påverkad av element de stöter på medan de reser, såsom det byggda samhället, baserat på variationer i den biometriska datadimensionen.

Med de snabba framstegen inom informations- och kommunikationsteknik så har nya artefakter som öppnar för nya möjliga metoder av datainsamling lanserats och är allmänt tillgängliga. Dessa metoder och artefakter är inte kapabla till att möta de krav som ställs för den typ av datainsamlingsmetod som krävs för att kunna tillgodose målgruppen på egen hand. Men genom att kombinera flera typer av de nu tillgängliga artefakterna och metoderna så är det teoretiskt möjligt att täcka luckorna som finns i varje artefakt och metod för att skapa en mer mångsidig metod för datainsamling (Artikel I).

Sådana metoder kräver verktyg för att fysiskt operationaliseras. En explorativ utvecklingsprocess har lett till skapandet av ett mjukvaruverktyg som skulle kunna användas med flera typer av konsumenttillgänglig hårdvara, vilket betyder att det skulle vara teoretiskt möjligt att genomföra stora undersökningar snabbt med låga kostnader där deltagarna använder sin egen hårdvara (Artikel II).

För att förstå användbarheten av verktyget så gjordes en analys på ett begränsat data-set som hade blivit insamlat som ett resultat av ett försökstestande av verktyget. I ett försök att bevisa hypotesen ”det är möjligt att förstå hur mycket dimensionerna av data som samlats in vid specifika platser påverkar stressen hos resenärer med hjälp av puls som den beroende variabeln” så utforskades och användes data-drivna metoder av dataanalys. Enkla metoder, som inte la någon särskild vikt vid någon särskild dimension, användes för att visa om det fanns någon värdefull information i data-setet överhuvudtaget. En modell behövde skapas för att bättre förstå hur de olika dimensionerna av den insamlade datan påverkar deltagaren (Artikel III).

Denna samling artiklar är tänkt att ge en indikation på om denna typ av metodik är rimlig att fortsätta utveckla givet de nu tillgängliga teknologierna och vilken sorts signifikans den insamlade datan kan innehålla när den har analyserats med lämpliga analysmetoder.