The main objective of Industry 4.0 (I4.0) is to advance and ensure better manufacturing efficiency, productivity, and flexibility through the smart use of emergent technologies to enable the development of digital tools to visualise crucial information regarding factory events, products, and processes. As these systems grow in complexity, more information will be necessary to learn how to use them, and thus, more expertise and knowledge will be required to handle them. This study was therefore conducted with the aim to investigate the affordances and limitations of incorporating knowledge management and knowledge visualisation into a downtime management tool at a manufacturing company. This study has gathered findings from users through user interviews and contextual inquiries to provide insights and experiences on the existing downtime management tool. Thereafter, a first iteration of a prototype was designed and evaluated through a heuristic evaluation to investigate the applicability of knowledge management and visualisation concepts in the tool. A second design iteration was then developed to be evaluated with 10 users. This study resulted in overall positive attitudes towards knowledge sharing and user ownership concerning the knowledge-enhanced downtime management tool. Therefore, there are affordances of utilising knowledge management and visualisation to increase knowledge sharing between peers, it can help them in making more informed decisions, and the tool can support both new and experienced users when categorising downtime issues. However, it is essential to take into consideration the time and effort to maintain such a system, and to investigate the long-term effects of incorporating such concepts into different I4.0 tools.

Huvudsyftet med Industri 4.0 (I4.0) är att främja och säkerställa bättre effektivitet, produktivitet och flexibilitet i produktion genom smart användning av ny teknik för att möjliggöra utveckling av digitala verktyg för att visualisera viktig information om händelser, produkter och processer i fabriken. I takt med att dessa system blir alltmer komplexa kommer det att krävas mer information för att lära sig att använda dem, och därmed kommer det att krävas mer expertis och kunskap för att hantera dem. Den här studien genomfördes därför i syfte att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns att använda kunskapshantering och kunskapsvisualisering i ett verktyg för hantering av stilleståndstider på ett tillverkningsföretag. Denna studie har samlat in resultat från användare genom användarintervjuer och kontextuella undersökningar för att ge insikter och erfarenheter om det befintliga verktyget för hantering av stilleståndstider. Därefter utformades och utvärderades en första iteration av en prototyp genom en heuristisk utvärdering för att undersöka tillämpligheten av kunskapshantering och visualiseringskoncept i verktyget. Därefter utvecklades en andra design-iteration som utvärderades med 10 användare. Denna studie resulterade i övergripande positiva attityder till kunskapsdelning och användarnas ägarskap när det gäller det kunskapsförstärkta verktyget för hantering av stilleståndstider. Därför finns det möjligheter att använda kunskapshantering och visualisering för att öka kunskapsutbytet mellan kollegor, det kan hjälpa dem att ta mer välgrundade beslut, och verktyget kan stödja både nya och erfarna användare när de kategoriserar stilleståndsfrågor. Det är dock viktigt att ta hänsyn till den tid och de ansträngningar som krävs för att underhålla ett sådant system samt att undersöka de långsiktiga effekterna av att införliva sådana koncept i olika I4.0-verktyg.