Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Why share?: An outline of a policy framework for sharing.
KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier.ORCID-id: 0000-0003-1688-7905
KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Strategiska hållbarhetsstudier. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Centra, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centre for Sustainable Communications, CESC.
Lund School of Economics and Management.
Vise andre og tillknytning
(engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

 The sharing economy has received much attention in recent years, partly because it carries a promise of reducing environmental impacts. This decrease is expected to take place through higher utilization of raw materials and energy when physical products are shared to a greater extent . However, our reading of current literature on sharing suggests that such environmental impacts have rarely been assessed at the societal level, e.g. nationally or along a supply chain. Neither are definitions and classifications of sharing found in literature, in general, particularly helpful for estimating environmental potentials and risks. We argue that there is a need for a framework supporting policy to clarify the importance of policy when it comes to the final effects of sharing.

The aim of this paper is to outline a policy framework for environmental potentials and risks of the sharing economy. We have here delimited this paper to discuss levels of energy use as an example of environmental impact, but argue that the tentative policy framework presented can be used for any sustainability factor. In the paper we populate the policy framework with a spectrum of sharing initiatives and discuss the possible changes in energy use connected to these initiatives. Furthermore, we also discuss in what areas research on the environmental impacts of sharing initiatives could be specifically important, based on the outcome of populating the policy framework for potentials and risks.

Emneord [en]
sharing economy, collaborative consumption, sustainable consumption, environmental impact, energy use, policy framework
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kth:diva-224757OAI: oai:DiVA.org:kth-224757DiVA, id: diva2:1192388
Merknad

QC 20180322

Tilgjengelig fra: 2018-03-22 Laget: 2018-03-22 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. What is a sustainable everyday life?: Exploring and assessing the sustainability of everyday travel, sharing and ICT.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>What is a sustainable everyday life?: Exploring and assessing the sustainability of everyday travel, sharing and ICT.
2018 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

In a world where the general trend is unsustainable consumption patterns, can sustainable everyday life be enabled? This thesis sought to expand the knowledge base for policies and measures for sustainability, based on the assumption that consumption can be viewed as the outcome of practices in which people engage in their day-to-day life. The thesis addressed the overall aim by examining the following questions: How can information and communication technology (ICT) practices contribute to sustainable everyday practices? How can sharing practices, ICT-based and other, contribute to sustainable everyday practices? and How can travel practices, ICT-based and other, contribute to sustainable everyday practices?

Empirical and conceptual studies revealed that ICT has become a fundamental and integral part of everyday practices and that digitalisation is a tangible material companion with implications for sustainability. ICT changes practices in ways that can be both positive and negative from a sustainability perspective. These second-order effects need to be addressed early when developing ICT solutions/services.

ICT has also contributed to development of the sharing economy, by making sharing easier and scalable. However, although some sharing practices can contribute to overall sustainability, others could display a high potential and risk, simultaneously. It is therefore important to identify and mitigate negative effects and exploit the full potential of sustainable sharing activities from a policy perspective.

Everyday travel is the outcome of people’s social practices. Travel practices are therefore ultimately interlocked with other practices and spatially and temporally structured. It can thus be quite difficult for city dwellers, although not impossible, to fit in new ways of carrying out everyday city travel rather than existing travel practices. New travel practices should be viewed as complementary if there are no other enabling factors at play, such as convenience, pricing, policies and/or infrastructural changes. If some form of policy and/or infrastructural change is introduced, it is possible to change travel patterns and ultimately reduce travel. Here too, ICT could enable changes in travel practices, e.g. through mediated meetings or vehicle sharing. However, for sustainable everyday travel to become widespread, urban planning issues are important. Policy documents and environmental targets can be used proactively to legitimise new policies that enable more sustainable travel practices.

This thesis shows that everyday practices, in a relatively affluent European urban context, contribute greatly to environmental impacts. Hence, how everyday practices are structured, or could be re-structured, is critical for sustainable development. Practices shape, and are shaped, by their socio-material context. This requires an overall, holistic approach, as offered by practice theory and actor-network theory. A holistic approach is crucial from a sustainability policy perspective, as it enables measures that target some, or all, of the different elements (material, meaning, skills) that constitute practice. It may also be crucial for policies addressing temporal and spatial aspects that structure practices, e.g. societal schedules and people’s homes in relation to their workplace. This presents an opportunity that policymakers could further explore and exploit.

Abstract [sv]

Hur kan ett hållbart vardagsliv möjliggöras när ohållbara konsumtionsmönster är den rådande trenden? Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapsbasen för åtgärder och policy inom hållbarhet utifrån från antagandet att konsumtion kan förstås som resultatet av de praktiker som människor utför i sitt dagliga liv. Avhandlingen tar sig an syftet genom att undersöka följande frågor; Hur kan Informations och kommunikationsteknik (IKT)-praktiker bidra till hållbara vardagspraktiker? Hur kan delandepraktiker, IKT-baserade och andra, bidra till hållbara vardagspraktiker? Hur kan resepraktiker, IKT-baserade och andra, bidra till hållbara vardagspraktiker?

Genom empiriska och konceptuella studier visar avhandlingen hur IKT har blivit en grundläggande och integrerad del av vardagliga praktiker, och att digitaliseringens konkreta materialitet har hållbarhetskonsekvenser. IKT förändrar vardagens praktiker på sätt som kan vara både positiva och negativa ur ett hållbarhetsperspektiv. De indirekta effekter (effekter av andra ordningen) som dessa nya IKT-praktiker potentiellt kan ha bör adresseras tidigt när nya IKT-lösningar och tjänster utvecklas.

IKT har också bidragit till utvecklingen och spridningen av den så kallade delningsekonomin genom att göra delning av produkter och tjänster enklare och mer skalbar. Även om vissa delningspraktiker skulle kunna bidra till hållbarhet, visar andra på en hög potential och hög risk samtidigt. Det är därför viktigt att identifiera och mildra negativa effekter och möjliggöra en hållbara delningsaktiviteter fulla potential från policyhåll.

Vardagens resor är resultatet av människors sociala praktiker. Resepraktiker är därför starkt sammankopplade med andra praktiker även i tid och rum. Det betyder att det kan vara ganska svårt, men inte omöjligt, för stadens invånare att genomföra dagliga stadsresor på nya sätt i förhållande till redan existerande resepraktiker. Nya reseformer bör ses som kompletterande om det inte finns några andra typer av faktorer som ytterligare möjliggör dem, som exempelvis bekvämlighet, prissättning, policy och/eller infrastrukturförändringar. Om det finns någon form av policy och/eller infrastrukturförändring, finns det möjlighet att ändra resmönster och slutligen minska resan. Även här kan IKT, i form av medierade möten eller fordonstjänster, bidra till förändringar i resepraktik. Men för att hållbara vardagliga resmönster ska bli vanligare, måste särskild hänsyn tas i relation till stadsplanering. Redan existerande policydokument och miljömål kan också användas på ett proaktivt sätt för att legitimera nya policyer som möjliggör mer hållbara reseformer.

Denna avhandling visar att vardagliga praktiker, i en relativt välbärgad europeisk urban kontext, bidrar till en stor del av miljöpåverkan. Hur vardagen är strukturerad, och hur den kan omstruktureras är därför av stor betydelse för en hållbar utveckling. Praktiker formar och formas av de samhälleliga sammanhang som de är situerade i och därför behövs ett övergripande, holistiskt perspektiv, som praktikteori och aktörs-nätverksteori (ANT) erbjuder. Detta perspektiv är särskilt nödvändigt från ett hållbarhetsperspektiv, eftersom det möjliggör åtgärder som riktar sig mot vissa, eller alla, av de olika elementen (material, betydelse, färdigheter) som utgör en praktik. Perspektivet kan också möjliggöra åtgärder och policy som riktar sig mot temporala och rumsliga aspekter som strukturerar praktiker, såsom övergripande samhälleliga scheman och hur och där människor bor i förhållande till sin arbetsplats. Detta är något för beslutsfattare att ytterligare undersöka och använda i framtida policyarbete.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2018. s. 38
Serie
TRITA-ABE-DLT ; 181
HSV kategori
Forskningsprogram
Planering och beslutsanalys
Identifikatorer
urn:nbn:se:kth:diva-224759 (URN)978-91-7729-709-3 (ISBN)
Disputas
2018-04-12, D2, Lindstedtsvägen 5, Stockholm, 13:00 (engelsk)
Opponent
Veileder
Merknad

QC 20180322

Tilgjengelig fra: 2018-03-22 Laget: 2018-03-22 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Börjesson Rivera, MiriamHenriksson, GregerHöjer, MattiasEriksson, Elina
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 1884 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf