kth.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
The Ghost Boulevard
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Architecture, Urban Design.ORCID iD: 0000-0002-7102-3686
2020 (English)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

In 1947, Soviet architect Alexey Shchusev developed a large-scale urban renewal project for the post-war city of Chisinau, the then-capital of the SSR of Moldova. Part of the master plan was the construction of Boulevard D. Cantemir, which would cut through the city’s historic fabric. Only two sections of the boulevard were built before the project was abandoned. During the period of radical institutional political and economic shift towards a market economy in the early 1990s, initiatives to build the boulevard re-emerged through red lines, zoning documents, and planning regulations. The lack of political consensus caused planning paralyses over the city, creating a legal void where different actors competed to appropriate spaces. The power of the red lines has prompted various kinds of materializations of the boulevard. The real battle takes place in the sphere of the imaginary, and memory management is one of the main planning tools. Exploring the trajectory of the “Ghost Boulevard,” I reveal conflicting political and economic agendas and the many forces that constitute complex processes of planning today.

Abstract [sv]

1947 utvecklade den sovjetiska arkitekten Alexey Shchusev ett storskaligtstadsförnyelseprojekt för Moldaviens huvudstad Chisinau i dåvarande Sovjetunionen.En central del av planen var en boulevard som skulle skära igenomstadens historiska struktur: Boulevard D. Cantemir. Endast två delar avboulevarden byggdes innan projektet övergavs 1989. Efter Sovjetunionensfall i början av 1990-talet privatiserades Chisinaus resurser och staden prägladesav radikala institutionella, politiska och ekonomiska förändringar moten marknadsekonomi. Under denna tid återuppstod initiativet att byggaboulevarden och i de nya planerna som utformades för att förbättra stadensinfrastruktur markerades boulevarden i form av röda linjer dragna över dengamla stadskärnan.Översiktsplanen, som är ett av de två huvudsakliga planeringsdokument,godkändes 2007 medan den andra, mer detaljerade markanvändningsplanenför stadskärnan, avvisades av Moldaviens parlament2012. Orsaken till detta var allmänhetens negativa reaktion på BoulevardD. Cantemir som planerades passera genom den historiska stadskärnan.Resultatet blev att stadsplanerna för Chisinau låstes fast i en juridisk oklarhetoch genomförandet av projektet för Boulevard D. Cantemir avbröts påobestämd tid. Avsaknaden av politiskt samförstånd kring planen förboulevarden orsakade planeringsförlamningar, vilket i sin tur skapade ettlagligt tomrum där olika aktörer började tävla, och fortfarande gör det, omstadens utrymmen. Boulevarden har hamnat i ett tillstånd där den både ärverklig och icke-verklig, både gällande och icke-gällande. Den har antagiten ”spöklik” gestalt som kan förändras under planeringsprocessen beroendepå de olika aktörernas önskemål.Boulevardens ambivalenta juridiska tillstånd har också fått konsekvenserför vilka byggprojekt som betraktas som legitima (lagliga eller olagliga) urmyndigheternas och medborgares perspektiv. De röda linjernas och planeringsdokumentenstvetydiga rättsliga status innebär att olika intressenter, sommedborgargrupper, aktivister, kommunplanerare, arkitekter, utvecklareoch politiker, tolkar linjerna annorlunda och enligt sina egna dagordningar.Aktörerna tävlar om att ha tolkningsföreträdet när det gäller de röda linjernaoch dess syfte i planeringsdokumenten.Trots att Boulevard D. Cantemir inte har realiserats, och dess framtid fortfarande är osäker, har de röda linjerna existerat i stadens planeringsdokumentoch påverkat stadsutvecklingen i över 70 år. Under de senastedecennierna har delar av boulevarden materialiserats och avhandlingenundersöker den ambivalenta status som boulevarden har som både juridisktgällande och icke-gällande och vilka effekter detta fått på stadens utveckling:hur, var och varför har vissa delar av boulevarden materialiserats? Genom attutforska denna ”spöklika” karaktär hos boulevarden, och hur den framträderlängst de röda linjerna från planeringsdokumenten, synliggörs underliggandeoch ofta motstridiga politiska och ekonomiska krafter vilka medverkar tilldagens komplexa planeringsprocesser.Det post-socialistiska sammanhanget i Chisinau, Moldavien, antyderatt det finns ett antal olika ”spöken” av denna typ som hemsöker planeringsprocesser,planerare och de planerade. De orealiserade planerna av BoulevardD. Cantemir lever vidare och aktiverar tidigare politik, ideologier ochekonomiska processer, inte bara genom planeringsdokument och planeringspraxisutan påverkar också människors minnen och fantasi och får därförockså stor betydelse för synen på kulturarv.När officiell planering upphör gälla börjar andra planeringssätt ta formoch oklarheten hos de röda linjerna gör dem till användbara instrument föraktörer med olika intressen i den nya processen. Sovjetisk planering har visatsig innehålla särskilt motståndskraftiga gengångare som hemsöker dagensplanering och får nya användningsområden för att tjäna samtida politiskaoch ekonomiska intressen vilka ofta realiseras genom olika former av vadsom här benämns som ”skuggplanering”. Dessa gengångare är på en gångverkliga och imaginära, materiella och immateriella, och deras effekter ärpåtagliga. Denna studie av de röda linjernas materialiseringar uppvisar oftaosynliga komplexa relationer där sociala och ekonomiska krafter möts inomplaneringsprocessen och stadsutvecklingen.Eftersom stadsplanerarna i Chisinau inte kan genomföra planen förBoulevard D. Cantemir skapas ett vakuum där ingen institutionell kontrolllängre finns över planeringen. I det lilla öppna offentliga rum i Chisinau somkallas Zaikin Park har idag ett starkt motstånd uppstått mot boulevarden ochhär blir en mängd aktörers intressen som mest synliga. I kampen om att fåkontroll över planeringsprocessen utvecklar dessa aktörer sina egna taktikeroch uppfinner olika planeringsmetoder. Avhandlingen studerar hur de röda linjerna påverkar sociala relationer mellan diverse aktörer i Zaikin Park.I stället för rationella modeller för framtida utveckling skapar närvaronav de röda linjerna intrasslade nätverk som styrs av politiska och olikaprivata intressen.I den existerande litteraturen inom planering saknas analyser av, ochbegrepp för, de förhållanden, präglade av förväntan och osäkerhet omframtiden, som planeringsmoratoriet gett upphov till. Dessa krafter är intestrukturerade av binära motsatser, som lagliga kontra olagliga, planeradekontra oplanerade, formella kontra informella, privata kontra offentligaoch civila samhället kontra staten. I avhandlingen får begreppet ”spöke”(ghost) stå för icke-binära förhållanden och rumsliga fenomen som finnsi det liminala rum de röda linjerna skapar. Det liminala rummet skaparen osäker situation kring vad som är legitimt att förverkliga och stegradeförväntningar på framtidens stad då beslut om förverkligande av projektskjuts upp på obestämd tid.Avhandlingen syftar till öka förståelsen för villkoren kring vad som härkallas för ”skuggplanering”, alltså den situation som uppstått när officiellplanering upphört gälla. Undersökningarna av de röda linjerna i Zaikin Parkuppvisar en omtvistad planeringsmiljö där olika medborgargrupper som lokalainvånare, konstnärskollektiv, utvecklare, stadsplanerare, stadsarkitekter frånChisinau kommun och skuggfigurer från en påstådd kriminell underjordiskmiljö deltar i planeringsprocessen – på både öppet och hemligt sätt.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2020. , p. 313
Series
TRITA-ABE-DLT ; 201
Keywords [en]
urban planning, urban design, architecture, antropology, critical historiography
National Category
Architecture
Research subject
Architecture, Urban Design
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-267036ISBN: 978-91-7873-427-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:kth-267036DiVA, id: diva2:1390277
Public defence
2020-03-06, Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm, 14:00 (English)
Opponent
Supervisors
Note

QC 20200218

Available from: 2020-02-18 Created: 2020-01-31 Last updated: 2022-10-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(23658 kB)1240 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 23658 kBChecksum SHA-512
e38725355bac527a95151d608f52db072f4acae9aba91e7565e7425bc06f8f05b117eac23ce7df17f97fb567c7f6e601d131ba31908e42bc13c977ab9b12646f
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Boric, Bojan
By organisation
Urban Design
Architecture

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1240 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 2318 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf