Cutting tool inserts, for instance used in steel machining, have the requirement to be toughand are therefore most often manufactured out of cemented carbides, using powdermetallurgy. Manufacturing components with powder metallurgy has its advantages in highproductivity and good net shape. The powder is spray dried and compacted to half itssintered volume. Because of friction between the powder and the pressing tool, the densityafter compaction is uneven, leading to uneven shrinkage during sintering. To get the rightshape after pressing and sintering, the pressing tool must often be compensated, which isboth expensive and time consuming. By doing computer simulations of the manufacturingprocess, the shape after sintering can be predicted and used to compensate the pressing toolbefore it is manufactured, thus saving both time and money. Also cracks and porosity in thepowder blank can be predicted with such simulations.

This thesis studies mechanical modelling of powder compaction in general and compactionof cemented tungsten carbide powders in particular. Because of the amount of powdergranules in a typical geometry, the mechanical behavior is modelled with a continuumapproach, using the finite element method (FEM). Accuracy is important in the presentapplication and therefore a detailed elastic-plastic material model with a density dependentyield surface of Drucker-Prager CAP kind is used.

For accurate material modelling it is important to include relevant features and to excludeunimportant physical effects. In Paper A sensitivity studies are therefore performed inorder to conclude which properties in the material model that have a significant influence onthe result. The studies show that anisotropy can be disregarded in the current application.

In Paper B the effects from creep and compaction speed are studied. It is concluded thatcreep has no influence on the density after compaction, which also is confirmed by densitymeasurements using a neutron source in Paper D. The compaction speed on the other handinfluences the friction coefficient between powder and pressing tool, lower at increasedspeed. In Paper C frictional behavior is scrutinized experimentally with the aid of aninstrumented die. The friction coefficient is determined and analyzed, and it is shown that itdepends on the normal pressure.

The sensitivity studies in Paper A show that measurements of the local density are neededin order to determine and verify material properties. Since the analyzed powder containstungsten (W), which has a high atomic number, a polychromatic beam of thermal neutronsis needed. In Paper D it is shown that the local density can be measured with 3D imagingand a thermal neutron source.

From the results and conclusions in the above-mentioned papers, a material description forpowder compaction is suggested. This description is implemented in FEM in Paper E andapplied to reverse engineering in order to determine important material parameters.Experiments in a pressing machine with a pressing method that includes multiple unloadingsteps is used. The material description with the determined parameters is verified withdensity measurements using a neutron source.

Inom skärande bearbetning av exempelvis stål, där skärspetsen måste vara hård ochhållfast, används oftast hårdmetallskär, tillverkade med pulvermetallurgi. Att tillverkakomponenter med pulvermetallurgi har fördelen att hög produktivitet nära den slutgiltigaformen kan uppnås. Pulvret sprejtorkas och kompakteras till halva den sintrade volymen.Eftersom det uppstår friktion mellan pulver och pressverktyg är densiteten i det pressadeämnet ojämn och därmed krymper ämnet ojämnt under sintring. För att få rätt form efterpressning och sintring måste därför pressverktyget ofta kompenseras, vilket är både dyrtoch tidskrävande. Genom att göra datorsimuleringar av framställningsprocessen kanformen efter pressning och sintring istället predikteras, och pressverktyget kankompenseras före tillverkning, vilket sparar både tid och pengar. Även sprickor ochporositet efter pressning kan förutsägas med sådana simuleringar.

I denna avhandling studeras mekanisk modellering av pulverkompaktering, generellt ochspecifikt för hårdmetall. På grund av mängden granuler i en typisk skärgeometri modellerasde mekaniska egenskaperna med en kontinuumansats och finita elementmetoden (FEM).Eftersom noggrannhet är viktig i denna applikation, används en detaljerad elastisk-plastiskmaterialmodell med en densitetsberoende Drucker-Prager CAP flytyta.

Grundläggande för relevant materialmodellering är att inkludera viktiga egenskaper och attutelämna oviktiga fysikaliska effekter. I Artikel A görs därför känslighetsanalyser för attundersöka vilka delar i materialmodellen som har en signifikant påverkan på resultatet.Slutsatsen är att anisotropi inte behöver modelleras för denna applikation.

I Artikel B studeras effekten av kompakteringshastighet och kryp. Slutsatsen är att krypinte har någon inverkan på densiteten efter pressning, vilket också valideras medneutronmätningar i Artikel D. Presshastigheten påverkar däremot friktionskoefficientenmellan pulver och pressverktyg, lägre vid högre hastighet. I Artikel C analyserasfriktionsbeteendet experimentellt med hjälp av en instrumenterad dyna.Friktionskoefficienten bestäms och analyseras, och slutsatsen är att den beror pånormaltrycket.

Känslighetsanalysen i Artikel A visar att mätningar av den lokala densiteten är nödvändigaför att bestämma och verifiera materialegenskaper. Eftersom det analyserade pulvretinnehåller wolfram (W), som har ett högt atomnummer, krävs en polykromatisk stråle avtermiska neutroner. I Artikel D visas att den lokala densiteten kan mätas med 3D-bildanalysoch termiska neutroner.

Utifrån resultaten och slutsatserna i ovannämnda artiklar föreslås en materialbeskrivningför pulverkompaktering. Beskrivningen är implementerad i FEM i Artikel E och användsmed baklängesoptimering för att bestämma viktiga materialparametrar. Experiment i enpressmaskin och en pressmetod som inkluderar flera avlastningar används.Materialbeskrivningen verifieras med densitetsmätningar där en neutronkälla används.