Despite legislation, regulations and extensive efforts from the Swedish Work Environment Authority, there are major shortcomings in public organisations´ work environments. This thesis describes and deepens the understanding for organisational conditions that contribute to, or constrain, systematic work environment work in gender-segregated public organisations. The thesis is based on four sub-studies, conducted on the basis of an interactive, qualitative approach. Two studies examine how employees, safety representatives and managers in, homecare services and technical maintenance, describe and interpret work environment challenges, gender and organisational conditions for workplace learning, and systematic work environment work. The third study examines how inspectors and managers from the Swedish Work environment Authority perceive these issues based on the experiences of hundreds of inspections in gender-segregated organisations. The fourth study focuses on organisational conditions that enable – and those that constrain – systematic work with gender-aware and gender-equal working methods in a municipality. The fourth study is based on interviews with managers, strategists, employees and politicians. The thesis´s total empirical basis consists of 79 in-depth interviews as well as documentation from dialogue and analysis seminars. The results show that unequal working conditions make work environment work more difficult, and that a good work environment is a matter of power and capacity for change. Strong gender norms constrain systematic work environment work, where mandatory parts such as participation, analysis, documentation, risk assessment and incident reporting are limited due to gender stereotypical norms. Moreover, weak structures for learning limit opportunities for learning and development, as well as opportunities to obtain necessary work environment knowledge. Furthermore, lacking structures for systematic joint learning processes limit opportunities to make visible, and change restrictive gender norms. An overall conclusion is that creating effective systematic work environment work is complex. Effective systematic work environment work is enabled by gender-awareness and organisational change competence, characterised by organisational readiness for learning, supportive structures and a culture that enables learning and change. As gender is going on at different levels, interacting and reinforcing each other, one conclusion is that gender-aware learning processes need to be initiated and implemented at individual, organisational and operational levels. This thesis contributes, theoretically, by combining different fields of research (gender and organisation, situated learning and organisational change) that allows for a novel and in-depth understanding of why systematic work environment work is so difficult. More specifically, combining gender theory with theories of situated learning in communities of practice and organisational change, make power relations visible and deepens the understanding of how women and men learn doing gender, of how failure can be understood, as well as what necessary conditions for systematic work environment work and development towards good working environments are. The results point at a number of challenges, which made visible, can, serve as a starting point for both policy and practice in the work of developing systematic work environment work and thereby good work environments in public operations. The thesis highlights organisational conditions that constrain and enable such work.

Trots lagstiftning, föreskrifter och omfattande insatser från Arbetsmiljöverket finns stora brister i offentliga verksamheters arbetsmiljöarbete. I avhandlingen beskrivs och fördjupas förståelsen av organisatoriska villkor som främjar eller begränsar systematiskt arbetsmiljöarbete i könssegregerade offentliga verksamheter. Forskningen baseras på fyra delstudier, genomförda utifrån en interaktiv, kvalitativ ansats. I två studier undersöks hur medarbetare, skyddsombud och chefer inom hemtjänstverksamheter och tekniska förvaltningar beskriver och tolkar arbetsmiljöutmaningar, betydelser av kön samt organisatoriska villkor för arbetsplatslärande och systematiskt arbetsmiljöarbete. En tredje studie undersöker hur inspektörer och chefer vid Arbetsmiljöverket uppfattar dessa frågor utifrån erfarenheter av hundratals inspektioner inom könssegregerade verksamheter. Den fjärde studien fokuserar organisatoriska villkor som främjar ett systematiskt arbete med könsmedvetna och jämställda arbetssätt. Delstudien baseras på intervjuer med chefer, strateger, medarbetare och politiker i en kommun. Avhandlingens sammanlagda empiriska underlag utgörs av 79 djupintervjuer liksom dokumentation från dialog- och analysseminarier. Resultaten visar att ojämställda arbetsvillkor försvårar arbetsmiljöarbete och att en god arbetsmiljö är en fråga om makt och handlingsutrymme. Starka könsnormer försvårar det systematiska arbetsmiljöarbetet där obligatoriska delar som delaktighet, analys, dokumentation, riskbedömning och incidentrapportering begränsas av könsstereotypa normer och värderingar. Svaga strukturer för lärande begränsar möjligheter för arbetsplatslärande och utveckling liksom möjligheter att erhålla nödvändiga arbetsmiljökunskaper. Bristande strukturer för systematiska gemensamma lärprocesser begränsar möjligheter att synliggöra och förändra begränsande könsnormer.En övergripande slutsats är att skapande av effektivt arbetsmiljöarbete är komplext. Effektivt arbetsmiljöarbete kan sägas främjas av könsmedvetna och jämställda arbetssätt samt organisatorisk förändringskompetens. En sådan kännetecknas av organisatorisk mottaglighet för lärande, stödjande strukturer och en kultur som främjar lärande och förändring. Eftersom könsgörande processer på olika nivåer samverkar och förstärker varandra är en av slutsatserna att könsmedvetna, lärande förändringsprocesser behöver initieras och genomföras på individ-, organisations- och verksamhetsnivå. Den här avhandlingens teoretiska bidrag rör kombinationen av könsteori (doing gender) samt teorier om situerat lärande i praktikgemenskaper och organisatorisk förändringskompetens. Tillsammans synliggör teorierna maktrelationer och fördjupar förståelsen av hur kvinnor och män lär sig göra kön liksom hur utebliven förändring kan förstås. Vidare belyses vilka villkor som är nödvändiga för effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckling mot goda arbetsmiljöer. Rent praktiskt pekar resultaten på en rad utmaningar, som väl synliggjorda kan tjäna som utgångspunkt för såväl politik som praktik i arbetet med att utveckla ett systematiskt arbetsmiljöarbete och därigenom goda arbetsmiljöer i offentliga verksamheter. Avhandlingen synliggör organisatoriska villkor som begränsar och främjar ett sådant arbete.