This thesis aims to contribute to the field of sustainable investment by investigating individual investors’ preferences and knowledge level of sustainable investments. To achieve this objective, this thesis examined the impact of investment-related attitudes and demographic characteristics on sustainable investment choices through secondary data analysis and assessed investors’ knowledge level regarding sustainable investments through a survey. Both the secondary data and the survey used individual investors in Nordic regions as the sample.  The data analysis was performed using logistic regression and ordinary least square regression methods. The results show that risk-averse investors and investors with shorter investment horizons were more likely to choose sustainable investments. In terms of sociodemographic characteristics, sustainable investments were preferred by older, female, and less wealthy clients. Furthermore, after understanding the characteristics of individuals with sustainable investment choices, this thesis measured the knowledge level of sustainable investors and examine the relationship between investors’ knowledge level and information-seeking and advice-seeking behavior. The findings suggest that most sustainable investors had high objective financial literacy but scored low in sustainability knowledge and even lower in sustainable finance literacy. Sustainable investors search for information more actively when they have a high perceived knowledge compared to their actual knowledge. In evaluating advice-seeking behavior, it was discovered that sustainable investors who perceive themselves to be more financially literate are more likely to receive advice on sustainable investments from financial advisors. Yet, those who saw themselves as having greater sustainability literacy were less inclined to consult their financial advisors before making sustainable investing decisions. In regards to product literacy, this study found that the key information about the dark green fund, with the highest sustainable disclosure requirements, was not easy to understand compared to the ones with lower requirements. 

Denna avhandling syftar till att bidra till tidigare forskning om hållbara investeringar genom att undersöka enskilda investerares preferenser och kunskap om hållbara investeringar. Avhandlingen redovisar två studier som undersöker effekten av konsumenters investeringsrelaterade attityder och olika demografiska egenskaper samt olika typer av finanskunskap vid val av hållbara investeringar. Data i den första studien beskriver enskilda investerare i Norden. I den andra studie genom en enkät, i båda fall. Dataanalysen utfördes med hjälp av logistisk regression respektive OLS-regression. Resultaten visar att riskaverta investerare och investerare med kortare investeringshorisonter är mer benägna att välja hållbara investeringar. När det gäller sociodemografiska egenskaper föredrog äldre, kvinnliga och mindre förmögna kunder hållbara investeringar. Dessutom undersöktes sambandet mellan kunskapsnivån hos konsumenter som valt hållbara investeringar och deras informations- och rådgivningssökande beteende.

Resultaten antyder att de flesta konsumenter med hållbara investeringar hade en hög objektiv finanskunskap, men låg hållbarhetskunskap och ännu lägre kunskap om hållbara investeringar. Konsumenter som valt hållbara investeringar söker efter information mer aktivt när de har en hög egenupplevd kunskap jämfört med faktisk kunskap, dvs när de överskattar sin förmåga. Vid utvärdering av ett rådgivningssökande beteende upptäcktes att investerare som uppfattar sig själva som mer ekonomiskt kunniga är mer benägna att söka råd om hållbara investeringar från finansiella rådgivare. De som såg sig själva som mer kunniga inom hållbarhet var däremot mindre benägna att rådfråga sina finansiella rådgivare innan de fattade beslut om hållbara investeringar. När det gäller produktkunskap om olika testade hållbara investeringsalternativ, visar resultaten att nyckelinformationen om fonden med högst hållbarhetskrav (den mörkgröna fonden) var svårare att förstå än information om fonder med lägre hållbarhetskrav.