kth.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vetenskapens självstyre - styrning, organisation och genomförande av universitetsforskning
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History, History of Science, Technology and Environment.ORCID iD: 0000-0003-2749-7814
2023 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
The autonomy of science - governance, organization, and enactment of university research (English)
Abstract [en]

The thesis deals with a tension in university governance concerning research policy actors’ mandate to decide on the academic organization and direction of research, vis-à-vis researchers’ perceptions of governance in research. This tension is addressed through an analysis of the ideas and attitudes towards universities as institutions, and research as a practice, expressed at the policy level in connection with major reforms. Additionally, it is studied how individual researchers perceive and relate to governance in research in relation to the governance system as a whole and to the university management. The study makes use of different theories and methods, including the idea of the social contract for science and perspectives from implementation and policy studies as well as enactment-perspectives and theories of metagovernance. Using a document analysis of policy documents the study demonstrates that significance has been attributed to the internal university organization by policy makers. The analysis demonstrates that policy perspectives on the internal organization of universities have been shaped by ambivalent attitudes aimed at controlling academic activities, while simultaneously adhering to norms of scientific autonomy. Through quantitative analysis the study further demonstrates a correlation between researchers' perceptions of steering in research and the internal management model of universities. Researchers at universities with a high degree of line-management perceive a higher degree of influence in research from the internal university management compared with researchers at universities with low degree of line-management. One explanation suggested is that an organization with line-management and few collegial bodies makes universities less resilient to external influence. Also, line-managed universities have a more instrumental character where external factors could have a greater impact on the internal leadership. The quantitative study also shows that researchers perceive a high degree of influence in their research through external funding. This result is consistent with previous research that has demonstrated the impact of external funding on the direction of research. Similar to the survey, the thesis’s interview study shows that governance through external funding is perceived as the most potent. Consequently, the most distinct adaptation to governance is through adjustments in research applications. These adjustments involve innovative processes and the ability to transform external funders' priorities into research proposals. In this process, prospective scenarios are created, where research aligns with both the scientific field's development and society's utility paradigm. The design of the research system means that a large part of the mandate to plan, administer, develop and negotiate forms for conducting research rests with individual researchers.

Abstract [sv]

Bakgrund och teoretiskt ramverk

Avhandlingen behandlar frågor om styrning av universitetsforskning där olika ideal – som självstyre och samhällsinflytande – ställs mot varandra. Trots att majoriteten av universitet och högskolor i Sverige är statliga myndigheter är de i många avseenden en egen form av organisation historiskt präglad av vetenskapligt självstyre. Den forsknings- och högskolepolitiska styrningen har att hantera denna spänning. Styrningen förväntas å ena sidan respektera normer om forskningens frihet och vetenskapligt självstyre, å andra sidan säkerställa att lärosätena uppfyller samhällspolitiska mål. Spänningen i styrningen handlar på så vis om i vilken grad olika forskningspolitiska aktörer ska ha mandat att avgöra frågor om forskningens organisation och genomförande. I avhandlingen studeras spänningsförhållandet i styrningen genom att analysera dels vilka föreställningar om och förhållningssätt till lärosätena som institutioner och forskningen som praktik politiken har gett uttryck för i samband med större reformer, dels hur forskare förhåller sig till forskningspolitisk styrning och till lärosätesintern ledning. På så vis studeras relationer mellan olika nivåer i styrningen av universitetsforskningen.  

Avhandlingen bygger framförallt på högskole- och forskningspolitiska studier samt studier av statlig styrning framförallt inom statsvetenskap. I avhandlingen används olika teoretiska perspektiv. Idén om vetenskapens samhällskontrakt utgör en del av den teoretiska förståelsen av förhållandet mellan vetenskap, politik och samhälle. Kontraktet ses som ett föränderligt och kontinuerligt föremål för förhandlingar, vilket påverkar graden av vetenskapligt självstyre. Kontraktsbegreppet sätts i relation till förvaltningspolitiska perspektiv som synliggör komplexiteten i mandatfördelningen inom styrsystemet. Avhandlingen utgår från tidigare forskning om idealtyper av förvaltningsmodeller där den professionella modellen anses prägla universitets­forskningens genomförande. Förvaltningsmodeller visar hur frågor om legitimitet och tillit för en verksamhets genomförande kan förklara varför verksamheten organiseras efter ett specifikt mönster. För en teoretisk förståelse av den övergripande styrstrukturen används teorin om organisationsstyrning som en form av metagovernance. 

Det vetenskapliga självstyret har traditionellt inneburit att akademisk verksamhet organiserats efter egna principer. Den kollegiala styrmodellen har då betraktats som en organisatorisk formalisering av vetenskapens självstyre. Sedan 1990-talet har dock svenska universitet alltmer utvecklats mot linjestyrning. Utvecklingen har kritiserats för att minska lärares och forskares frihet. Det finns emellertid få empiriskt baserade analyser av hur styrmodellen påverkar enskilda forskares upplevelser av frihet. I avhandlingens analys av forskares förhållningssätt till den universitetsinterna ledningen studeras därför om det finns ett samband mellan ett lärosätes styrmodell, i form av kollegial modell respektive linjemodell, och forskares upplevelser av styrning i forskningen. Denna analys grundar sig på litteratur och teorier om de två olika styrmodellerna.  

Analysen av forskares förhållningssätt och upplevelser av styrning i forskningen utgår dels från tidigare studier av forskares utrymme för självstyre och förhandlingar i genomförandet av forskning, dels från ett enactment-perspektiv som belyser att processen där policy överförs till praktik innefattar kreativitet, tolkningar och materiella aspekter som är kontextuellt betingade, vilket illustrerar relationen mellan policy och praktik. 

Forskningsdesign och material

Genom att studien är inriktad på olika nivåer av styrning har den skilda material och metoder. Analysen är uppdelad i tre delstudier baserade på olika empiriskt underlag. Avhandlingen som helhet kombinerar kvalitativt och kvantitativt tillvägagångsätt. 

Den första delen är en dokumentstudie som analyserar politikens föreställningar om och förhållningssätt till universiteten som institutioner och forskningen som praktik i samband med större reformer. I materialet ingår förarbeten till tre stora reformer inom högskolesektorn sedan 1970-talet, H 77 (1977), frihetsreformen (1993) och autonomireformen (2011). Anledningen till att dessa studeras är att de förhållit sig till lärosätenas interna organisation som styrverktyg. Här studeras vilken syn på universitetets organisation – i relation till de samhällspolitiska målen – som politiken gett uttryck för. Politikens förhållningssätt och de (av)regleringar som följt av reformerna betraktas i studien som olika uttryck för synen på vetenskapens samhällskontrakt och vetenskapens självstyre.  

Den andra delstudien analyserar forskares förhållningssätt till forskningspolitisk respektive lärosätesintern styrning genom kvantitativ metod. Där presenteras två hypoteser om forskares upplevelser av styrning sett till dels den interna styrmodellen, dels externa forskningsfinansiärer. Analysen görs genom t-test och regressions­analys. I analysen jämförs i vilken grad forskare upplever styrning från den interna ledningen med i vilken grad de upplever styrning genom den externa finansieringen. Vidare analyseras om forskare vid universitet med en högre grad av linjestyrning upplever en högre grad av styrning i forskningen.  

Avhandlingens sista empiriskt baserade del är en intervjustudie som även den är inriktad mot forskares förhållningssätt till forskningspolitiks styrning och universitetets interna ledning. Materialet är transkriberat och analyserat i NVivo och rör forskares upplevelser och ageranden i relation till forskningens genomförande. 

Analyserna av forskares upplevelser av styrning i forskningens genomförande är uppdelad i tre delar: val av forskningsämne och -frågor, metod och material samt hur forskningsresultat ska publiceras och kommuniceras. Enkät- respektive intervju­studien fångar skilda delar av samma frågeställning: enkäten rör den interna styrmodellen och externfinansieringen, intervjuerna berör även dessa frågor, men de har ett bredare perspektiv och ser till forskningssystemet som helhet.  

Avhandlingens resultat och bidrag

I dokumentstudien visas hur författningsbestämmelser om lärosätenas interna organisation använts som styrmedel i politikutformningen. Mandatet till och utformningen av den interna organisationen framstår som en viktig del i politik­utformningen. Synen har dock varierat när det gäller vilka som ska inkluderas i beslutsorganen och var i styrkedjan mandatet att besluta om organisationens utformning ska placeras. I analysen visas att variationerna beror på skilda bedömningar i tilliten till den interna organisationens förmåga att möta de samhällspolitiska målen, vilket har utmynnat i skilda avvägningar när det gäller delegering av mandat och i vilken grad den interna organisationen ska vara författningsreglerad. Analysen visar att politikens syn på lärosätenas organisation har präglats av ambivalenta förhållningssätt som syftat till att styra den akademiska verksamheten samtidigt som den rymt normer om vetenskapligt självstyre. Å ena sidan framhålls den praxis vari verksamhetens särart betonas, å andra sidan å andra sidan likställs verksamheten med andra förvaltningsmyndigheter.  

Avhandlingens kvantitativa analys visar att forskare vid lärosäten med en styrmodell präglad av linjestyrning upplever högre grad av påverkan i forskningen från den interna universitetsledningen. Vid lärosätena med en svag linjestyrning och med mer kollegial styrmodell upplever forskare en svagare styrning i forskningen. Studien visar därmed på ett samband mellan forskares upplevelser av styrning i forskningen och lärosätets interna styrmodell. Här finns således ett samband mellan formerna för hur beslut delegeras och fördelas inom ett universitet och forskares upplevelser av utrymmet för vetenskapligt självstyre. Ett sätt att tolka resultatet är att de lärosäten som har hållit kvar vid en kollegial styrmodell ger gett ett större utrymme för självstyre i forskningen. Förklaringen kan ligga i att den traditionella kollegiala styrningen i högre grad utgår från akademiska normer vari det vetenskapliga självstyret värnas. Sammantaget var emellertid upplevelsen av styrning från den interna ledningen relativt liten. Istället visade analysen att forskarna upplevde en hög grad av påverkan i forskningen genom externfinansieringen. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som påvisat externfinansieringens inverkan på forskares utrymme att välja forskningsfrågor och forskningsämne. I ansökningar om forskningsmedel sker en anpassning av forskningens inriktning till vad som bedöms möjligt att erhålla finansiering för. Samtidigt visade analysen att forskare vid mer linjestyrda universitet upplevde en högre grad av påverkan i forskningen genom externfinansieringen jämfört med forskare vid universitet med en mer kollegial styrmodell. Förklaringarna till detta kan ha att göra med att avsaknaden av kollegiala organ gör lärosätena mindre motståndskraftiga mot extern påverkan, men även att de linjestyrda universiteten har en mer instrumentell karaktär där externa faktorer i högre grad påverkar den interna ledningen.  

I intervjustudien visas hur forskare förhåller sig till styrning i genomförandet av forskning – dess mål, inriktning, metoder och kommunikationsformer. Utifrån den upplevda styrningen agerar forskarna för att fortsatta kunna forska och för att skapa självstyre i forskningen. Detta görs bl.a. genom att de ingår i och skapar nätverk för inflytande över forskningens inriktning, förhandlar om formerna för forskningens genomförande med externa finansiärer och i vissa fall använder sig av universitets­interna strategiska prioriteringar. Liksom i enkätstudien är det tydligt att styrningen genom den externa finansieringen upplevs starkast. Det innebär att den tydligaste anpassningen till styrningen görs genom justeringar av forskningsämne och -frågor. Justeringarna innefattar kreativa processer och en förmåga att översätta externa finansiärers prioriteringar till forskning i ansökningar om medel. I detta skapas framtidsbilder där forskningen passas in såväl i den inomvetenskapliga utvecklingen som i samhällets nyttoparadigm. Parallellt med den upplevda styrningen genom externfinansieringen visar intervjuerna att styrningen genom flera av de externa finansiärerna anses legitim. Det finns ett stort förtroende för dessa finansiärers kollegiala bedömningsprocesser; forskarna har tillit till att finansiärerna utövar sin makt på ett acceptabelt vis. Sammantaget visar även intervjustudien på en relativt liten upplevd styrning i relation till den interna ledningen. Den interna styrningen kan dock i enskilda fall, eller tidpunkter i en forskares karriär, ha stor inverkan.  

I avhandlingens avslutning betraktas, genom organisationsstyrningen, de olika delstudiernas resultat som aspekter av den övergripande styrningen inom sektorn över tid. De tre reformerna som studerats i dokumentstudien har genom reformberättelser motiverat inrättandet och formandet av formella organisationer. Dessa två delar av organisationsstyrningen skapar de fasta förutsättningarna för universitetsforskningen genom författningar och andra styrdokument som tillsammans utgör den formella organiseringen av högskolesektorn. Därtill påverkar konkurrensutsättning, positionering och distansering relationerna inom systemet. Relationerna inom styrsystemet fungerar såväl vertikalt som horisontellt. Forskningen bedrivs och utformas i relation till aktörer på olika nivåer inom både offentliga och privata organisationer. Relationerna är kodade med värden som legitimitet, relevans och nytta, men även mer praktiska aspekter som karriärmöjligheter och tillgång till infrastruktur inverkar. Utvecklingen med färre regleringar av universitetens organisation, det ökade beroendet av forskningsfinansiärer och fler satsningar riktade mot universitetens interna ledningar har inneburit förändrade former för statlig styrning. Organisationsstyrningen innebär att policynivån delvis har flyttats till de externa finansiärerna. Forskningsfinansiärerna bildar därmed ytterligare en styrnivå, en intermediär styrnivå, i relation till utövarna. Externfinansieringen som syftade till ökad kvalitet genom ökad konkurrens har haft tydliga effekter på universitetens interna ledningsformer som på olika vis förhåller sig till styrsystemet som helhet.  

Avhandlingen avslutas med att konstatera att universitets­forskare i hög grad svarar på den styrning som systemet skapar. Forskarna utvecklar en sensibilitet för att avgöra hur olika situationer ska hanteras för att uppnå de egna målen, dvs. att kunna forska och att i forskningen ha utrymme att utveckla kunskap utifrån nyfikenhetsdrivna premisser. Forskningssystemets utformning innebär därmed att en stor del av mandatet att planera, administrera, utveckla och förhandla om former för forskningens genomförande åvilar de enskilda forskarna.  

Avhandlingens kunskapsbidrag består i att sätta vetenskapens samhällskontrakt i relation dels till styrningen inom högskolesektorn sedan 1970-talet, dels genom att visa hur förhandlingar om självstyre i dag bedrivs. Vidare lämnas ett nytt empiriskt bidrag när det gäller forskares upplevelser av styrning i forskningen inom ett universitet, särskilt i relation till universitetets styrmodell. Genom att studien ser till relationerna mellan olika styrnivåer, och hur de påverkar forskare, är den ett komplement till den forskningspolitiska litteraturen som relativt sällan fokuserat på metoder, processer och förhållanden som är involverade i genomförandeprocesser på lägre nivå i den forskningspolitiska styrkedjan. I relation till förvaltningspolitiska studier och implementeringsforskning bidrar avhandlingen genom att koppla universitets­forskningen till den förvaltningspolitiska professionsmodellen och visa hur den praxis som styrningen utgått från är en del i kontraktrelationen. Vidare görs ett empiriskt bidrag till forskningen om organisationsstyrning och metagovernance.  

Genom att studien visar på forskningspolitikens möjligheter och gränser samt forskares förhållningssätt till styrsystemet har den vissa praktiska implikationer för forskningspolitik på olika nivåer. Legitimitet genom representation och i besluts­processerna, samt att styrningen utövas och formuleras utifrån vad forskarna upplever som lämplig nivå, är centralt för tillit och genomförbarhet. Forskningspolitik som innebär ryckighet i styrningen, processer och prioriteringar med svag vetenskaplig legitimitet samt komplicerade och omfattande administrativa processer leder till att legitimiteten och tilliten till systemet blir försvagad samtidigt som det har styrande effekt. Om sådana processer upptar för mycket resurser riskerar utrymmet för självstyre att minska alltför påtagligt. Som konsekvens kan det lustfyllda sökandet efter ny kunskap få litet utrymme. Det kan på sikt innebära att forskare lämnar akademin och att förutsättningarna för att möta framtida kunskapsbehov försämras. 

 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2023. , p. 266
Series
TRITA-ABE-DLT ; 2319
Keywords [en]
autonomy of science, university governance, professional self-governance, social contract for science, collegiality, line-management, research implementation
National Category
History Public Administration Studies
Research subject
History of Science, Technology and Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-326664ISBN: 978-91-8040-614-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:kth-326664DiVA, id: diva2:1755478
Public defence
2023-06-02, B2, Brinellvägen 23, KTH Campus, https://kth-se.zoom.us/j/67142272754, Stockholm, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Projects
Universitet som samhällsbyggare
Funder
Vinnova, H541131
Note

QC230508

Available from: 2023-05-08 Created: 2023-05-08 Last updated: 2023-05-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(25978 kB)437 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 25978 kBChecksum SHA-512
160b4320b6c16389193500182e075746c66b1397799390280459c4babe48397bdd373f984d658497d97f8906a876a3edf7c9b71d7f3f4808def57ea7d71b6503
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Bjare, Ulrika
By organisation
History of Science, Technology and Environment
HistoryPublic Administration Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 437 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 2456 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf