Environmental Impact Assessment is the oldest form of Impact Assessment, born in 1970 in the USA. As it is a well-established process, a lot of research has been done on its effectiveness throughout the world in recent years. However, Sweden currently lacks a substantial amount of recent data pertaining to the effectiveness of EIAs. Therefore the aim of this study is to explore EIA effectiveness in the Swedish context, through a case study: the Stockholm Metro extension, Nya Tunnelbana, a project proposed by Region Stockholm. The case is explored through the study of documents as well as semi-structured interviews. A quantitative and qualitative evaluation of the EISs of the case study, as well as a literature review support the interviews. To carry out the analysis in a more comprehensive way, a solid background explaining the origins, steps, and purpose of the EIA process is laid out prior to the analysis. We find that although EIA in Sweden has a solid theoretical foundation, its practice has shortcomings. Issues pertain to the impact assessment, public participation, mitigation and monitoring parts of the process, as well as the relationships between each stakeholders lacking integration. Monetary incentive and punishments, as well as a shift in responsibilities, and more collaboration would bring welcomed improvements to the process. Further studies detailing each of the issues encountered and improvements proposed would be of interest.

Miljökonsekvensbedömning är den äldsta formen av konsekvensbedömning och infördes 1970 i USA. Eftersom det är en väletablerad process har mycket forskning gjorts om dess effektivitet över hela världen under de senaste åren. I Sverige saknas dock för närvarande en betydande mängd nya data om MKB:s effektivitet. Syftet med denna studie är där-för att undersöka MKB:s effektivitet i det svenska sammanhanget, genom en fallstudie: utbyggnaden av Stockholms tunnelbana, Nya Tunnelbana, ett projekt som föreslås av Region Stockholm. Fallet utforskas genom studier av dokument samt semistrukturerade intervjuer. En kvantitativ och kvalitativ utvärdering av fallstudiens miljökonsekvens-beskrivningar, samt en litteraturgenomgång stödjer intervjuerna. För att kunna genom-föra analysen på ett mer omfattande sätt har en gedigen bakgrund som förklarar MKB-processens ursprung, steg och syfte lagts fram före analysen. Vi finner att även om MKB i Sverige har en solid teoretisk grund, har dess praktik brister. Frågor som rör konsekvens-bedömningen, allmänhetens deltagande, begränsning och övervakning av processens de-lar, liksom relationerna mellan varje intressent saknar integration. Monetära incitament och bestraffningar, liksom en förskjutning av ansvarsområden och mer samarbete skulle medföra välkomna förbättringar av processen. Det skulle vara intressant med ytterligare studier som beskriver var och en av de frågor som tagits upp och de förbättringar som föreslagits.