Bakgrund

Efterfrågan på transporter ökar, både för passagerare och gods. Järnvägen är bland de mest energieffektiva transportsätten på grund av det låga rullmotståndet mellan stålräl och stålhjul. Däremot minskar transportandelen för järnvägen i Europa eller är i bästa fall stabil. Det finns många faktorer till varför järnvägssektorn inte ökar sin transportandel. Kapacitetsbegränsningar, bristande flexibilitet och höga transportkostnader är några av dem. Samtidigt utvecklas vägsektorn med elektrifierade och autonoma fordon. För att järnvägssektorn ska öka sin konkurrenskraft och andel av transporterna krävs troligtvis nytänkande. Ett av de möjliga tillvägagångssätten är automatisk tågdrift (ATO).  ATO skulle kunna öka kapaciteten på grund av minskad förarvariation, minska kostnaderna och öka flexibiliteten genom att inte vara beroende av förarnas scheman och regler. Vissa av dessa fördelar skulle uppnås endast om en hög grad av automatisering implementeras, exempelvis tåg utan förare. Det skulle dock innebära att lokförarens och ombordpersonalens roller skulle behövas genomföras på andra sätt, speciellt vid oplanerade händelser. 

Metod

I denna studie har förseningsloggar från Trafikverket använts för att identifiera lokförarens roller vid oplanerade händelser. Förseningsloggarna är skrivna av tågtrafikledare och varje försening på minst tre minuter rapporteras. Förseningsloggarna ska innehålla en fritextbeskrivning av vad som orsakade förseningen. För denna studie användes fritextbeskrivningarna som innehöll ordet ”förare” under år 2019, totalt 7 600 beskrivningar, för att få en bild av förarens roll vid oplanerade händelser. En tematisk analys användes för att analysera fritextbeskrivningarna. Tematisk analys bygger på kodning av öppen data. I denna studie användes totalt 13 olika händelsekoder för att koda de 7 600 beskrivningarna och totalt åtta olika objektkoder för att specificera objektet för händelsen. En förseningslogg kunde innehålla flera olika händelser och sekvenser med upp till tre aktivitetskoder användes därmed.

Resultat och slutsats

Resultaten visar att detektering är lokförarens vanligaste uppgift följt av justering och inspektion. Det vanligaste objektet är fordonet med över 2 700 händelser och det näst vanligaste objektet är människor med 380 händelser. De vanligaste sekvenserna är Detektera + Justera (n=375), Detektera + Inspektera (n=344), Detektera + Assistans (n=64), Inspektera + Justera (n=58) och Detektera + Inspektera + Justera (n= 39). Resultaten visar att lokförarna utför många olika uppgifter under oplanerade händelser. Resultaten visar också att lokförarna även hanterar avvikelser i infrastrukturen. Ett sådant exempel är få bort snö och is vid växlar.

Om förarlösa tåg ska fungera i ett land som Sverige behöver åtgärder vidtas för att minska antalet oplanerade händelser så mycket som möjligt. Detta kan innefatta restriktioner för var förarlösa tåg får trafikera, exempelvis områden med hög risk för snö- och isrelaterade händelser. Andra åtgärder kan inkludera trädsäkrade zoner längs spåren, inga plankorsningar, viltstängsel och vägar längs spåren för korta responstider för serviceteam. Förarlösa tåg skulle kunna ha positiva effekter på järnvägssystemet och öka dess konkurrenskraft. Men de negativa effekterna kan också bli stora beroende på hur och var det genomförs. Framtida forskning bör studera systemeffekterna av förarlösa tåg genom att bedöma både de positiva effekterna (mer kapacitet, lägre kostnader och ökad flexibilitet) mot de negativa effekterna (förseningar på grund av oplanerade händelser och felhanteringsmöjligheter).