Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter
KTH, Tidigare Institutioner, Fastigheter och byggande.ORCID-id: 0000-0003-4841-5056
2004 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna rapport tar upp:1. Innebörden i begreppet direktavkastning. Den grundläggande definitionen av direktavkastning är driftnetto dividerat med marknadsvärde. Det är dock viktigt att skilja mellan faktisk direktavkastning och normaliserad direktavkastning. I det senare fallet tas hänsyn till om hyrorna i kontrakten avviker från de marknadsmässiga. Flera mätproblem tas också upp, t ex gränsdragningen mellan underhåll och investeringar.2. Teorier om vad som bestämmer direktavkastningen/direktavkastningskravet. Ett synsätt äratt direktavkastningen ska motsvara total avkastning på alternativ placering +/- justering pga skillnader i risk +/- justering pga skillnader i värdeutveckling. En central fråga är om direktavkastningskravet ska ses som realt eller nominellt, och svaret på den frågan beror av om driftnettoutvecklingen antas följa inflationen eller inte. I rapporten berörs också hur direktavkastningen kan förväntas utvecklas över konjunkturcykeln och om utvecklingen, åtminstone i grova drag, är förutsedd bör direktavkastningen vara högre i högkonjunkturen,pga sämre förväntad värdeutveckling då. 3. Direktavkastningsmetod som metod för fastighetsvärdering. Här noteras att relationen driftnetto/marknadsvärde sannolikt blir stabilare om det sker en normalisering av värdena, och därmed blir den mer användbar för värdering. I teorin finns det argument för att direktavkastningen ska vara mer stabil än en bruttokapitaliseringsfaktor om olika objekt jämförs. Detta kan dock motverkas av de mätproblem som nämndes ovan. 4. Direktavkastning som bubbelindikator. Tanken här är att en alltför låg direktavkastning kan tyda på att det finns spekulation om stigande fastighetspriser. Om direktavkastningen ska användas som bubbelindikator är det den faktiska direktavkastningen som ska användas eftersom normaliseringen innehåller bedömningsmoment som kan påverkas av atmosfären under en bubbla. 5. Direktavkastningen på den svenska fastighetsmarknaden analyseras sedan utifrån resonemangen i de tidigare kapitlen. Direktavkastningen tenderar att vara lägre i större orter, i centrala lägen, och för bostäder (under senare år). Dessa siffror speglar förväntningar rörande risk och driftnettoutveckling (värdeutveckling) på olika orter. Det är dock ont om empiriska studier som styrker dessa bedömningar.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2004. , s. 23
Serie
Meddelande. Inst. för fastigheter och byggande ; 34
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kth:diva-58668OAI: oai:DiVA.org:kth-58668DiVA, id: diva2:473782
Merknad
QC 20120111Tilgjengelig fra: 2012-01-07 Laget: 2012-01-07 Sist oppdatert: 2012-01-11bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

infra.kth.se

Personposter BETA

Lind, Hans

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Lind, Hans
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 1307 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf