kth.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Analys av sprickbildning och sprickbredd vid plant spänningstillstånd i balkliv av armerad betong
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Civil and Architectural Engineering, Concrete Structures.ORCID iD: 0000-0003-3586-8988
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna förstudie har analys av spänningar, sprickinitiering och sprickpropagering studerats för stora betongkonstruktioner i brukgränstillstånd. Speciellt har sneda sprickor studeras som vanligtvis uppstår broars balkliv, som ett resultat av kombinerad belastning av normal- och tvärkrafter. Det har studerats hur dessa förhållanden avspeglas i dagens dimensioneringsnormer och standarder. För att tydligare belysa skillnaden mellan de metoder som finns i olika normer har ett beräkningsexempel på Gröndalsbron och Alviksbron använts. Beräkningsmetoder som används vid dimensionering i brukgränstillstånd antar att strukturen är sprucken och befinner sig i stabiliserat sprickmönster. Beräkningsmetoder som utvecklats i vetenskapliga artiklar, så som t.ex. Modifierade tryckfältsteorin, baseras generellt på laboratorieförsök där nytillverkade, ospruckna balkar belastas för att registrera de sprickbredder, töjningar och spänningar som uppstår. Eftersom betongkonstruktioner i princip alltid har sprickor kommer dessa metoder att underskatta sprickbredder och armeringsspänningar i brukgränstillstånd. Vid jämförelse med verkliga uppmätta sprickbredder på Gröndalsbron gav följande två metoder mycket god överensstämmelse; generella metoden i NS 3473 samt BBK’s fackverksmodell med spricklutningen som ger lika armeringsspänningar i de två riktningarna. Beräkningarna visar att metoden i Eurocode 2 och BBK’s fackverksmodell där spricklutningen antas motsvara huvudspänningsriktningen, tenderar att överskatta sprickbredden.

Det finns ett flertal olika metoder för att beskriva uppsprickning och sprickpropagering i finita element (FE) formuleringar. I denna rapport har fördelar och nackdelar med dessa olika metoder beskrivits och dessutom har några vanliga konventionella finita element program studerats. Vid FE modellering av uppsprickning hos spröda material finns generellt två inriktningar smeared crack eller discrete crack. Skillnaden mellan dessa är att vid modellering med smeared crack-metoder krävs ingen förkunskap om var sprickorna kommer att uppträda, medan vid discrete crack-metoder kan strukturen endast spricka vid fördefinierade områden. Vid dimensionering av betongkonstruktioner är smeared crack-metoder mest lämpliga, eftersom kunskapen om var uppsprickningen kommer att ske oftast saknas.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 72
Series
Trita-BKN. Bulletin, ISSN 1103-4270 ; 88
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-72514OAI: oai:DiVA.org:kth-72514DiVA, id: diva2:487717
Note
NQCAvailable from: 2012-01-31 Created: 2012-01-31 Last updated: 2022-06-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Malm, Richard
By organisation
Concrete Structures
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 419 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf