Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Smarta Elnät – Modell och Marknad
KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik.
KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Energiteknik.
2013 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
Smart Grids - Model and Market (Engelska)
Abstract [en]

The Smart Grid technology has during the last decade been established as a way to create a greater flexibility on the electricity grid that will be needed as the development moves towards an increased share of renewable primary energy sources in the electricity production. One part of the Smart Grid technology is the ability to shift loads in time, to adapt to either price or emissions, known as Demand Response. This project, which was conducted at KTH in collaboration with the consulting corporation Capgemini, examines the economic, environmental and social aspects of the Demand Response technology.

 

In the project, three household products are used in a model that derives the potential savings in costs and emissions of CO2e. The results show that the actual savings measured in SEK are small, but that the savings measured in percent can be as high as 20 percent. Reduction of CO2e emissions is slightly lower. Furthermore, the study shows that the savings increase as more flexibility is given to the model and as the fluctuations of price increases. A scenario that includes more intermittent electricity production, and end users ready to commit to the technology,  is therefore vital for the success of the Demand Response technology. The results also show that an optimization cannot be done in such way that both minimize costs and CO2e emissions simultaneously.

 

A discussion on the strategic opportunities for Capgemini shows that focus should be on collecting, interpreting and compiling the large amounts of data that the technology will result in. There are also possibilities in peripheral services tied together with the Smart Grid technology, such as the development of a charging infrastructure for electric cars.

Abstract [sv]

Tekniken kring smarta elnät har under det senaste decenniet blivit etablerad som ett sätt att skapa en större flexibilitet på elnätet, vilket kommer att behövas allt eftersom utvecklingen går mot mer förnybara primärenergikällor i elproduktionen. En del av tekniken är förmågan att flytta laster i tid, för att anpassa sig till antingen pris eller utsläpp, vilket kallas efterfrågeflexibilitet. Detta projekt, som genomförts vid KTH i samarbete med konsultföretaget Capgemini, undersöker de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna av efterfrågeflexibilitet.

 

I projektet används tre hushållsprodukter i en modell som beräknar potentiella kostnadsbesparingar och möjliga reduktioner av CO2e-utsläpp. Resultaten visar att de faktiska besparingarna mätta i kronor är små, men att den procentuella besparingen kan vara så hög som 20 procent. Reduktionen av CO2e-utsläppen är något lägre. Dessutom visar studien att besparingarna ökar då modellen ges en större flexibilitet samt då fluktuationerna i elpriset ökar. Ett scenario som innefattar mer intermittent elproduktion och slutanvändare som är beredda att anamma tekniken är därför avgörande för efterfrågeflexibilitetens framgång. Resultaten visar också att en optimering inte kan göras på ett sätt som både minimerar kostnader och CO2e-utsläpp samtidigt.

 

En diskussion om de strategiska möjligheterna för Capgemini visar att fokus bör ligga på att samla in, tolka och sammanställa de stora mängder data tekniken kommer att medföra. Det finns också möjligheter i kringtjänster tätt sammankopplade med smarta elnät, såsom utveckling av en laddningsinfrastruktur för elbilar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2013.
Nationell ämneskategori
Energiteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kth:diva-123884OAI: oai:DiVA.org:kth-123884DiVA, id: diva2:631142
Ämne / kurs
Energiteknik
Utbildningsprogram
Civilingenjörsexamen - Industriell ekonomi
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2013-06-24 Skapad: 2013-06-19 Senast uppdaterad: 2013-06-24Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2774 kB)1491 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2774 kBChecksumma SHA-512
9100b34dd20389f4bd7c83c9de41cc7b05a1dc56c6cd5aa17909bafe0c309db4d547d525acb6972ddb46c0e6fefbf01109e551a3f2a5f05eb4cd41f8c47e2c57
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Energiteknik
Energiteknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1491 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 3719 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf