One of EU’s actions against climate change is to meet 20% of energy consumption from renewable resources by the year 2020 when the project was started. Now this target has increased to at least 27% by the year 2030. In addition, given that the renewable resources are becoming more economical to generate electricity from and that these resources are distributed geographically, more and more distributed generation (DG) is connected to power distribution. The increasing share of DG in the electricity networks implies re-distribution of costs and benefits among distribution system operators (DSOs), customers and DG owners. How the costs and benefits will be allocated among them depends on the established economic regulation.

The established economic regulation regulates the DSOs’ revenue and performances. The time when the DSOs are remunerated based on their actual costs has passed. Nowadays the economic regulation is in place to steer efficient investments. Network investments are no longer just to satisfy the load growth, or to higher the investments does not bring higher revenue. Network investments are incentivised by the regulation to be more efficient. Furthermore, the potential of DG to defer network investment is widely recognized. Ignoring this potential of DG may decrease DSOs’ efficiency. Last but not the least; network unbundling is a common practice in Europe. Ignoring the fact that DSOs and DG owners are different decision makers in studies can lead to inaccurate analysis.

Driven by the target of a higher DG integration and more efficient investments in the unbundled distribution networks, proper economic regulations are needed to facilitate this change. The objective of this thesis is to evaluate the impact from regulations on distribution network investment considering DG integration. In other words, this thesis aims to develop methods assist regulators to design desirable regulations to encourage the DSOs to make the “smart” decisions. In order to achieve that, we propose a modelling approach to quantify the economic regulation impacts and the benefit of innovative investments. Regulations are encoded into the network investment model. The developed models, in other words, assist DSOs to make the “right” investment in the “right” place at the “right” time under the given regulation.

Mer och mer distribuerad generering kommer i framtiden anslutas till lokal och regionnäten. Ett av EU:s klimatmål till år 2020 är att 20 % av EU:s elkonsumtion ska komma från förnyelsebar elproduktion som till stor del består av distribuerad generering. Många av investeringarna i förnyelsebar elproduktion i Sverige kommer troligtvis att ske i vindkraft, eftersom Energimyndigheten har föreslagit ett planeringsmål på 30 TWh vindkraft till år 2020. Nätägarna ska möjliggöra anslutning av distribuerad generering samtidigt som de  måste uppfylla krav på elkvalitet och tillförlitlighet till en rimlig kostnad.

Osäkerheten i var distribuerad generering ansluts kommer att påverka elnätsföretagens nätplanering. Den ökade andelen distribuerad generering i lokal och regionnäten kommer att medföra både ökade kostnader och ökade vinster för nätägare, kunder och elproducenter. Hur mycket distribuerad generering som ansluts och hur kostnader och vinster ska fördelas mellan aktörerna i elbranschen kommer till en stor del att avgöras av vilka regelverk som upprättas.

Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av olika strategier för nätutbyggnad för distribuerad generering? Ska en nätägare få ekonomiska incitament för att ha varit kostnadeffektiv? Hur kompenseras producenter vid bortkoppling? Alla dessa frågeställningar beror på vilken avkastning regleringen tillåter samt hur andra delar av regleringen utformas. I detta projekt har matematiska metoder som kan ta hänsyn till osäkerheter kring hur mycket distribuerad generering som kommer att anslutas till näten har utvecklats för att utvärdera investeringsalternativ. Med hjälp av de utvecklade metoderna kan den optimala nätutbyggnaden givet en viss reglering identifieras. Man kan därmed få en bättre uppskattning av vilken utbyggnad man får beroende på hur nätregleringen är utformad. Dessutom kan man med dessa metoder utreda hur nätregleringen påverkar nätinvestering och föreslå mer effektiv nätreglering. Huvudsyftet med denna doktorsavhandling är att analysera vilka ekonomiska incitament olika regleringar ger nätägarna för att utveckla lokal- och regionnäten för anslutning av distribuerad generering och för att vara kostnadeffektiva.

Metoder och modeller för nätplanering med en stor andel distribuerad generering med hänsyn till ekonomiska regleringar har utvecklats. De utvecklade metoderna kan kvantifiera effekten av olika typer av nätreglering, till exempel nätreglering av nätägares intäktsram, ekonomiska incitament, bortkoppling och anslutning av distribuerad generering. Modellerna har tillämpats i olika fallstudier: incitament för effektivt utnyttjande av ett elnät i Sverige, reglering av bortkoppling som baserad på regelverket i Sverige och Tyskland, och dynamic line rating har utvärderats som investeringsalternativ för anslutning av distribuerad generering.