I teknikämnets kursplan i Lgr 11 läggs fokus på egna konstruktioner där eleverna tillämpar tekniska principer av olika slag, exempelvis enkla mekanismer och hållfasta och stabila strukturer. Ämnets undervisningspraktik domineras av praktiska moment i form av konstruktionsarbeten enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av teknikundervisningen (2014). I granskningen ses även flera exempel på att samma elever flera gånger under sin grundskoletid får identiska konstruktionsuppgifter. Det saknas således en progression i uppgifternas innehåll i relation till elevernas kunskapsutveckling. Dessutom finns en otydlighet kring uppgifternas syfte, dvs. vilket slags teknikkunnande som aktiviteterna skall ge eleverna möjlighet att utveckla.  Syftet med studien är att undersöka progressionen så som det kommer till uttryck i praktiskt konstruktionsarbete inom ramen för grundskolans teknikämne. Studien utgår från tidigare forskning (Björkholm 2015) som undersökt kunnande i relation till konstruktionsarbete på lågstadiet.

I studien kommer vi att undersöka vari progressionen i att kunna konstruera tekniska lösningar i grundskolans låg-, mellan- och högstadium består. Kvalitativa skillnader i kunnandet studeras dels mellan olika elever på samma stadium, dels mellan elevgrupper på olika stadier. Därtill undersöks hur den praktiska uppgiften förändras mellan olika stadier. Metoderna för insamling av data utgörs främst av videoobservationer och intervjuer. Genom att identifiera aspekter som är nödvändiga att urskilja för ett specifikt kunnande, kan skillnader mellan olika kunnanden beskrivas. På så sätt kan progressionen i kunnandet beskrivas mer detaljerat i termer av innehållsliga aspekter.