As the world's population increases, the use of natural resources has increased along with consumption. The construction and real estate sector are the most significant contributor to global carbon dioxide emissions and have the most significant impact on the environment. One of the many reasons for this development is the lack of resource efficiency linked to the linear production and consumption processes in which materials are produced and end up being thrown away. To address this, various regulations are pushing to switch from the linear economy that exists today and move towards a circular economy that is more resource efficient. In addition, the construction industry is fragmented and hierarchical, which causes a lack of dialogue between the various actors in the construction industry. Therefore, increased collaboration and networking can facilitate and expand knowledge in the understanding of life cycle problems in construction.

The purpose of this thesis is to, with the help of various identified actors in the construction industry, carry out an in-depth analysis of the current situation for the recycling of bricks and gypsum. Furthermore, it aims to create an understanding of what the enabling and hindering factors are for recycling in a potential collaboration between the various actors. Thus, the study intends to result in proposals for approaches to streamline recycling. To achieve the purpose of this study, a qualitative approach was chosen. An analysis of previous literature on this subject was carried out as well as conducting semi-structured interviews with identified actors in the construction industry. Such actors were waste management contractors, demolition contractors, construction contractors, clients, brick designers, specialists and manufacturers as well as suppliers of gypsum and brick.

The results show that recycling is something that various players in the industry still need to work on. Waste contractors should be utilized as the largest source of knowledge in the area. The obstacles that increase recycling of bricks and plaster have been identified and the key factors are as follows; cost efficiency, time efficiency, quality assurance and lack of financial gain. Thus, in order to increase recycling, responsibility amongst the actors and clear communication channels are required.

I och med att världens befolkning ökar har även användandet av naturresurserna ökat i kombination med den generella konsumtionen. Bygg- och fastighetssektorn är den största bidragande faktorn till globala koldioxidutsläpp och har störst påverkan på miljön. En av anledningarna till denna utveckling grundar i bristen på resurseffektivitet och kan kopplas till linjära produktions- och konsumtionsprocesserna där material produceras och slutar med att kastas helt. För att ta itu med detta introduceras nya regelverk som har syfte att växla från den linjära ekonomin som genomsyrar dagens samhälle för att röra sig mot en cirkulär ekonomi med en högre resurseffektivitet. Vidare är byggbranschen fragmenterad och hierarkisk, vilket orsakar brist på dialog mellan byggbranschens olika aktörer. Därför kan ett ökat samarbete och nätverk mellan dessa aktörer underlätta och utöka kunskapen och förståelsen för livscykelproblemen i konstruktionen.

Syftet med denna studie är att genomföra en djupgående analys av hur situationen ser ut idag för återbruk av tegel och gips. Detta genomförs för att skapa en uppfattning av hur återbruk hanteras idag samt kunna identifiera vilka möjliggörande och hindrande faktorer det finns för återbruk vid ett eventuellt samverkansnätverk innehållande de olika aktörerna. Därmed ämnar studien att mynna ut i förslag på tillvägagångssätt för att effektivisera återbrukandet. För att uppnå studiens syfte genomfördes en djup analys av existerande litteratur inom ämnet samt semi-strukturerade intervjuer med identifierade aktörer utifrån litteraturstudien. Dessa aktörer var: avfallsentreprenör, rivningsentreprenör, byggentreprenör, beställare, konstruktör av tegel, bruksspecialist samt tillverkare och leverantörer av gips och tegel.

Resultatet visar på att återbruk är något som olika aktörer inom branschen fortfarande behöver arbeta med, där avfallsentreprenörer nyttjas som den största kunskapskällan inom området. Hindren med att öka återbruk av tegel och gips har identifierats och nyckelfaktorerna är följande; kostnadseffektivitet, tidseffektivitet, kvalitetssäkring samt brist på ekonomisk vinning. För att öka återbruk krävs därmed samarbetsfördelning och tydliga kommunikationskanaler.